Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

måndag 10 juni 2013

Stödet till familjehem

Har varit i sommarparadiset och hade inte tid att blogga. vi firade även maken med gäster.
Allt blir ju lite knöligare då man inte är hemma. Vi fick även ett mysuigt samtal.

Fick en länk till ett program runt familjehem.
Tendens Programmet är ca 30 minuter. Skitbra och är värt att lyssna på hela. De talar om bristen på familjehem, bristen av samma vård samma regler över hela Sverige. Bilden av familjehem och det vi gör. Vilken stöttning de får m.m. 
Det av slutas med en intervju med Eva Lena Edholm som skrivit en magisteruppsats runt familjehem och stödet. Hon lyfter det faktum att placeringar genom organisationer kostar mycket mycket mer samtidigt som man inte har några garantier för hur vården kommer att skötas. Man förlorar även insynen.
Hur familjehem i hennes undersökning talar om hur de nekas rätten att kontakta kommunen direkt att alla kontakter skall gå igenom organisationen. Familjehemmen förlorar på så sätt information och direkt kontakt.
Hur organisationerna ändå växer med löften om saker som familjehemmen efterlyser som stöd, högre arvoden, avlastning, kurser, utbildning, saker som kommunerna borde kunna ge själva.
Problemet är bara att kommunerna har för dåligt med personal, de har för hög belastning på den personal som finns så de vare sig hinner eller orkar bygga upp en egen organisation som fungerar utan organisationerna blir en livboj som tillsist urholkar kommunens ekonomi.

Hittade även en artikel runt striden om mänskliga rättigheter.
Sverige borde underteckna FN:s konventioner om mänskliga rättigheter fullt ut, tycker de rödgröna Men regeringen säger nej.
- Ni behandlar mänskliga rättigheter som ett smörgåsbord. Ni är rädda för att synliggöra de problem som också finns i Sverige när det gäller sociala rättigheter, kritiserade Vänsterpartiets Hans Linde.
FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter – den så kallade ESK-konventionen – innehåller rättigheter som rör grundläggande behov. Rätten till arbete, rätten till en tillfredsställande levnadsstandard och rätten till utbildning är några av de viktigaste punkterna.
2008 antog FN:s generalförsamling enhälligt ett tilläggsprotokoll till ESK-konventionen, som handlar om enskild klagorätt. I korthet kan man säga att tilläggsprotokollet ger individer klagorätt gentemot sina regeringar, när dessa inte svarar upp till sina åtaganden enligt ESK-konventionen.
Sverige röstade också för tilläggskonventionen, men angav en röstförklaring där man framhöll att enskild klagorätt kanske inte är det bästa sättet att främja ekonomiska, kulturella och sociala rättigheter. Den svenska regeringen har inte undertecknat eller ratificerat tilläggsprotokollet.
Nu har riksdagen beslutat att Sverige står fast vid sin syn och att det inte är aktuellt att underteckna protokollet. Motivet är bland annat att ESK-rättigheternas karaktär ofta gör det svårt att med precision ange när en kränkning ska ha begåtts.
Men denna åsikt delas inte av oppositionen. I en gemensam reservation har S, V och MP markera mot att Sverige inte vill underteckna protokollet.
- Mänskliga rättigheter måste ses som en helhet. Man kan inte rycka ut en del och säga att man inte vill ha vissa rättigheter, säger Hans Linde.
 
Konstigt att man skriver på något och sedan bara plockar ur de bitarna man vill.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar