Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

fredag 28 juni 2013

Gårdagen

Ja vad hände då vid vårt besök i riksdagen igen.
Jo på tåget då vi satt och diskuterade vad vi skulle ta upp kom vi på att en hel del frågor egentligen låg på Beatrice Asks bord så jag fick ett ryck, ringde upp och fick tala med en av hennes sakkunniga, en trevlig kille vid namn Gustav
Jag försklarade läget att vi skulle upp, vem vi skulle träffa och vad vi upptäckt och undrade om de var intresserade av att träffa oss och höra oss. Jo visst han skulle kolla och vi skulle återkomma inom en timme.
Då vi återkom var mötet spikat. Vi var välkommna 14.30

Så vi började vårt besök med att göra lite Stockholm. Sedan talade vi med Ulrik Lindgren som var snäll och bjöd på lunch på Rosenbad.
Vi talades vid under 1,5 timme och hade ett mcyekt givande samtal. Han lyssnade och svarade. Vi fick bl.a. veta att det pågår en ny utredning där man även skall se över familjehemmens situation igen vad gäller a-kassa, sjukpeng och villkor.
Om jag minns rätt var det en parlamentisk socialförsäkringsutredning. Får se om jag kan hitta uppdraget.

Sedan fortsatte vi till Rosenbad där vi möttes upp av Gustav, sakkunnig vad gällde familjerättsfrågor. Vi fick träffa honom tillsammans med en annan sakkunnig för domstolarna Aylin.
Båda var mycket trevliga och uppskattade vårt engagemang och vår sakkunskap. Vi hade en mycket bra stund där vi framförde ett antal saker som de skulle titta på eftersom det var (vad de sa iallfall ) nytt för dem och oroväckande. Jag skulle även maila det jag berättat för att de inte skulle missa något. Fick springa till tåget men vi var mer än helnöjda över dagen.

Det kände som vi fått mycket gjort.
Sedan kan vi inte göra med utan vi har lämnat över ansvaret till dem och gör de inget så ligger ansvaret/felet nu på dem inte på oss.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar