Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

tisdag 11 juni 2013

Div bloggar

Skall strax iväg och skall sitta i bilen hela dagen. Bjuder på div bloggar.
Eva Lena Edholm bloggar om att bättre förutsättningar ochs å ger bättre resultat http://evalenaedholm.se/blogg/2013/06/battre-forutsattningar-ger-battre-resultat-och-vinnare-ar-de-placerade-barnen/
Hon skriver:
Min ambition har alltid varit att höja kvalitén på familjehemsvården, jag råkar vara en sån som gillar att alla ska få liknande förutsättningar och att den kommunala socialtjänsten kan ha en familjehemsvård som fungerar utmärkt….. om de får de resurser de behöver från dem som bestämmer.
Jag vet också att det finns privata organisationer som fungerar väldigt bra, de ger sina familjehem både bra förutsättningar och känslan att arbeta i ett team tillsammans med uppdragsgivaren.
Men precis som det finns dålig kommunal familjehemsvård så finns det dåliga privata organisationer, det tycker jag är fel och önskar att Socialstyrelsen kommer på ett sätt att kvalitetssäkra familjehemsvården.
 
Och en som är rädd inför att be om hjälp http://ringaldrigtillsoc.wordpress.com/2013/06/10/socialtjanstens-moten-ar-inte-till-for-mammor-och-pappor/
Mötena med socialtjänsten handlar om svåra, komplexa/komplicerade och smärtsamma samtal där jag som förälder ska klargöra varför jag inte ensam räcker till för mina barns behov.
På mötena förväntas jag ta ställning till socialtjänstens förslag utan att få ta del av underlaget, utan att få tid att tänka över, utan att få svar på de frågor jag har.
Jag har inget emot möten där jag i förväg vet vad mötet ska handla om (dagordning), vilken sorts möte det handlar om (besluts- eller diskussionsmöte), och när det finns en sådan dokumentation i efterhand (protokoll) att mötena känns meningsfulla.
Jag vet att jag behöver hjälp men är rädd för att ingen ska lyssna på mig, att socialsekreterarna ska hota med omedelbart omhändertagande så som de gjort så många gånger. Och jag inser att socialtjänstens möten inte är för mammor och pappor; vi är bara rekvisita, vi ska vara där för att det ska se bra ut. För de har redan bestämt sig, socialsekreterarna
 
Visst är det så.
 Anne Skåner sklriver om att socialtjänsten borde skämmas. http://anneskaner.wordpress.com/2013/06/10/svensk-socialtjanst-borde-skammas-och-har-ar-min-orosanmalan/
Familjehem tror att de äger de placerade barnen och socialtjänsten anser sig ha rätt att på vilka grunder som helst omhänderta barn och göra deras biologiska föräldrar till misslyckade varelser. Det finns bra familjehem men problemet är att ytterst få av dem vågar stå upp och prata om vilken roll de har egentligen. JAG SKULLE skämmas å mitt yrkes vägnar att fatta så usla beslut ang barn o föräldrar att man förstör en hel generation vuxna i framtiden. Jag skulle skämmas som familjhem att förneka placerade barns rätt till sitt ursprung hur djävla dåligt det än var. Jag skulle skämmas över att lägga ord i munnen på barn och anteckna saker de aldrig sagt för att få rätt som tjänsteman. Ni som jobbar med det här politiker och myndigheter har inte lärt ert enda dugg av historiens misstag.

Kan bara hålla med. Vi tjänar alla på att få bort de hem som inte fungerar för att sedan lyfta det vi faktiskt gör.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar