Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

söndag 23 oktober 2011

Lagar skall tolkas lika

I går dagens Aftonblad hittar jag ett debatt inlägg som handlar om socialtjänsten.
http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/brottochstraff/article13820338.ab
Rubrik: Ansvariga vägrar se.
Det handlar om den fyra åring som först sprang vind för våg från kl 14 till 16 innan någon saknade honom. Sedan hittade man honom vid 19.
En fyra åring som är ute två timmar utan att någon saknar honom.
Jag vet inte om någon tittade till honom eller ut genom fönstret och kollade att han var där men jag har svårt att tro det eftersom det tog två timmar innan de upptäckte att han var borta.
Nu vet jag att en del, inte ens idag, har något val utan ibland tvingas att lämna barn utan tillsyn kortare stunder men ändå.
Här kryper det fram att pappan misshandlat mamman vilket barnen bevittnat.
Skribenten hänvisar till:
Så här står det i en av de inledande paragraferna i Socialtjänstlagen:
1 Kap Socialtjänstens mål
2 § När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år.
Bestämmelsen är tänkt att svara mot artikel 3 i FN:s barnkonvention. Barnets bästa ska alltid skall beaktas vid myndigheternas beslutsfattande, när besluten rör barn. I SoL 5:1 a framgår att socialnämnden har skyldighet att, i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa, samverka med andra samhällsorgan och organisationer.
Här var det en mamma som inte klarade upp situationen och bad om hjälp men inte fick den. Visserligen inte för barnen men ändå.
Det står:
Familjen i Ljungby har bytt adress 18 gånger de senaste nio åren. Många gånger har flytten sammanfallit med att myndigheterna har varit på väg att ingripa.
Skribenten avslutar med orden:
Jag förutsätter att en grundlig undersökning, en ”haveriutredning”, genomförs. Vad hade kunnat göras annorlunda? Vi måste få kunskap om vad som kan ha lett fram till den tragiska händelsen i Ljungby där ett barn berövats livet.
Vi måste se till att det aldrig händer igen.
Jag håller fullständigt med så har det varit i ”vårt ” ärende från början också. En mamma som flyttade konstant och har fortsatt att flytta, flera kommuner som anmält och utrett och försökt ta barnen men det jag blir fundersam över är det första stycket.
När åtgärder rör barn skall det särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. Med barn avses varje människa under 18 år.
Och
artikel 3 i FN:s barnkonvention. Barnets bästa ska alltid skall beaktas vid myndigheternas beslutsfattande
,
Vi som just fått en dom där man säger att barnen har hela sin anknytning till oss, det är oss de ser som psykologiska föräldrar och ändå får de inte komma hem därför att samarbetet mellan vuxna är viktigare. Det samarbetet som inte ens existerar.
Hur går den domen ihop med dessa två paragraferna? inte alls skulle jag vilja påstå.

Sedan skriver debattförfattaren:
En påbörjad utredning om att barn far illa måste tas över om en familj byter kommun – inte tas om från början. Information om anmälningar till socialförvaltningen (orosanmälningar) måste skickas vidare.
Så var det också i ”vårt” ärende. Man tog inte över, man började om. Trots att det står i SKL´s riktlinjer att man skall fullfölja planen som låg och den var inte att barnen skulle hem. I riktlinjerna står det att en överflytt av ett ärende inte skall innebära någon skillnad för klienten men här togs allt ifrån dem.
Den tidigare handläggaren tillåts sitta i rätten och ljuga och säger att det fanns en hemtagningsplan redan i den förra kommunen, en plan de tog över. Det är inte sant. Det fanns ingen sådan plan.

Jag vet ju idag att det finns familjer, ärenden som är feltolkade eller misskötta. Ärenden där man letar fel som inte finns. Fabricerar bevis eller annat som orsakar problem som man sedan hänvisar till. För de familjer som drabbas av det är det räddningen att flytta.
Fick höra att man till en mamma sagt att: "Vi hittar inget nu, men vi tänker leta tills vi hittar en anledning att ta barnen ifrån dig".
Det är inte klokt.
I familjer som jag känner har jag sett det med egna ögon, hur man fabricerar bevis och tar barn av orsaker man själv skapat som inte fanns från början.
Sedan finns det familjer med barn som absolut borde omhändertas och där gör man istället för lite eller det tar för lång tid.
Som sagt lagarna måste ändras. De skall inte kunna tolkas så olika och grunderna för ett omhändertagnade måste vara väl konstterat och belagt med utredningar som är Ok och bygger på fakta.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)