Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

onsdag 26 oktober 2011

I riksdagen igen

Igår var vi då i riksdagen.
Dålig teckning på datorn så det blev inget bloggat.
Det höll på att börja i kaos. Jag hade sovit dåligt så jag höll på att försova mig. Sedan kom vi infångande på stationen när ett tåg till Stockholm precis gick så vi trodde först att vi missat tåget men det visade sig att vi skulle med nästa så vi hade 10 minuter att vänta. På tåget satt resten av gänget och väntade samt press ifrån Halmstad.

Resten av dagen gick som förväntat och mötet med de vi stämt träff med var bra. De lyssnad och antecknade. Vid ett tillfälle då vi diskuterade granskningsmyndigheterna sa någon att ansvaret måste ligga på kommunerna. Då bröt jan Ericson från Mark in och talade om att hade inte granskningsmyndigheterna tittat på Mark så hade de fortsatt som inget hänt. Så alla konstaterade att granskningsmyndigheterna måste finnas och deras uppgift och vad de får och inte får kanske måste stärkas ännu mera.
Vi fick t.o.m. med lite extra tid och det var en hel del frågor och vi fick beröm för att vara pålästa och kunniga.

När man väl stöp i säng hemma var man rätt trött kan jag säga. Redan på kvällen var första inslaget som uppmärksammade vårt besök där. http://svtplay.se/v/2579789/vastnytt/25_10_19_15?cb,a1366518,1,f,-1/pb,a1366516,1,f,-1/pl,v,,2579789/sb,p103404,1,f,-1 på 6.55
TT hörde av sig och gjorde reportage så jag vet inte hur många tidningar som hakar på det.
Expressen var där och gjorde ett reportage. Det skulle komma i dag sa de.
Sedan var hallandsposten med en av tjejerna så de har ett stort reportage scannar in det här.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)