Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

söndag 11 maj 2014

Lyssna på barnen

Kattis Ahlström på BRIS går i veckan ut med en debatt artikel.
http://www.aftonbladet.se/debatt/article18854675.ab
Skyddet för utsatta barn måste stärkas.
  • Inför specialistutbildning i barnskydd.
  • Säkerställ att det finns rutiner kring anmälningsförfarande vid varje skola
  • Bemanna samtliga socialjourer dygnet runt med utbildade socionomer
Alltför många barn hör också av sig till Bris med dåliga erfarenheter av sociala myndigheter som svikit dem och som på olika sätt brustit i sitt ansvar att tillgodose barnens mänskliga rättigheter.
Fallet i Karlskrona stärker vad Bris kommit fram till genom vår dagliga kontakt med barn och unga: att samhällets skydd för utsatta barn måste utredas och stärkas.
 
Kan bara hålla med.
Organisationen maskrosbarn vill "Pimpa" soc
http://www.dn.se/insidan/man-maste-lyssna-pa-barn/
Kampanjen ”Pimp my soc” (det svenska slangordet ”pimpa” betyder ungefär ”piffa upp”) bygger på en rapport som organisationen gjort. Där intervjuades 50 unga mellan 14 och 19 år som lever i familjer med missbruk eller psykisk sjukdom.
94 procent kände inte till barnkonventionen eller sina rättigheter. 80 procent hade inte fått berättat för sig av någon vuxen om förälderns sjukdom, diagnos eller problematik. 73 procent tyckte inte att vuxna lyssnade på deras behov eller tog tillvara deras rättigheter

I början handlade ”Pimp my soc” mycket om att göra miljön hos socialtjänsten trevligare och mysigare.
– Det var en bra ingång, sedan blev det lättare att ta upp de tyngre frågorna, säger Sandra Patel Seropian.
”Pimpa rummen” finns med som en punkt av tio på Maskrosbarns lista med åtgärder för att socialtjänsten ska bli bättre för utsatta barn och unga.

Organisationen har också lämnat ett förslag till motion till riksdagen, där de vill att socialtjänstlagen ska ses över. Krav på uppföljning efter varje orosanmälan är en av frågorna i förslaget.En annan handlar om att alla barn och unga som kommer i kontakt med socialtjänsten ska få ett barnombud, en person som själv inte arbetar inom myndigheten. Ombudet ska vara med som stöd vid kontakten med socialtjänsten.
– Det ska vara en person som bara jobbar för barnet, säger Sandra Patel Seropian. Tyvärr körs barn och unga ofta över i dag. Barnombuden måste vara kunniga om barns rättigheter och om hur lagen ser ut. Det skulle till exempel kunna vara kontaktpersoner som får en särskild utbildning. Det finns många engagerade vuxna, jag tror inte det skulle vara så svårt att hitta ombud.
I rapporten ville 89 procent av de unga ha med någon vuxen som stöd, berättar hon.Rätten till enskilda samtal med socialsekreteraren är en annan punkt där Maskrosbarn vill se lagstiftning.
– Det kan vara mycket svårt för barn och unga att berätta om hur de känner och säga som det är, när föräldrar eller familjehemsföräldrar är med. Barn är lojala, och att berätta öppet kan också leda till direkt negativa konsekvenser för dem. Detta kan göra att missförhållanden aldrig kommer fram.

Maskrosbarn vill också att lagstiftningen ses över när det gäller utvärdering av socialtjänstens insatser. Barn och unga ska få ge sin syn på bemötandet och på vad eventuella åtgärder har inneburit.
– Det är verkligen något som de unga efterfrågar, säger Sandra Patel Seropian.
– Man måste lyssna på barn och unga, höra vad de vill, fråga dem. Det är en utgångspunkt i allt som vi gör. Det känns spännande att kunna ha ett nära samarbete både med kommunerna och med de unga.

Att barn och unga sällan lyssnas på har BO lyft gång på gång. Nu bör man göra det men bör är så långt ifrån skall man klan komma. Man kan inte utgå ifrån att en person följer lagen bara för att de jobbar på en myndighet. Nej det är piska och morot som gäller. Moroten att arbetet flyter bättre lättare och piskan och följer du inte lagen så åker du dit.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar