Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

onsdag 25 september 2013

Inte lika för alla

Det första som slog imot mig var denna artikeln:
http://www.expressen.se/kvp/aklagaren-se-upp-for-barnvaldtaktsmannen/
De två våldtäkterna ska ha skett i samma område i Hermodsdal i Malmö och vid ungefär samma tid på dagen. I båda fallen är offren under tio år, enligt kammaråklagare Ulrika Rogland.
Det rör sig i båda fallen om en ung, främmande man som ska ha överfallit barnen. Han ska sedan ha våldfört sig på dem inne i ett buskage.
– Jag vill egentligen inte skrämma upp folk, men just nu kan det vara bra att se till att ens barn har sällskap och inte går ensam, säger Ulrika Rogland till tidningen.
I nuläget misstänker hon att det rör sig om samme gärningsman som slagit till två gånger, men vill inte heller utesluta möjligheten att det kan vara två olika män.
 
Bara tanken göra att man får ont i magen. Tänk att förstöra livet på två små barn. Ta ifrån dem hela deras oskuldsfullhet, deras tillit till vuxenvärlden. Deras barndom är borta. De har inte ens fyllt. 10.
Jag var för länge sedan på en föreläsning. En kvinna som forskat på pedofiler. Hon sa att de till 99,9% själva hade ut sats. Att hon inte sa 100% var för att gardera sig ifall det fanns någon som inte ut sats som hon ännu inte träffat.
Men som hon sa det är en förklaring men ingen ursäkt.

Sdean hittade jag deenna.
http://www.expressen.se/nyheter/kvinna-nop-dottern-i-orat--doms-till-boter/
Enligt mamman nöp hon flickan i örat eftersom det inte gick att prata med henne. Men hon inser att hon har gjort fel och går nu en utbildning för att lära sig hantera liknande situationer.

Övergående smärta

Kvinnan fälls för ofredande, inte misshandel. Bötesbeloppet blev 200 kronor, rapporterar P4 Västerbotten.
Tingsrätten menar att det handlar om tre nypningar under en tidsperiod på ett och ett halvt år och att dottern upplevt hastigt övergående smärta, skriver P4 Västerbotten
 
Jag blir bara trött.
Visst man får inte nypa några barn men det är inget mot vad myndigheter tillåts göra gång på gång år efter år utan att någon lägger sig i.
Inte blir det några konsekvenser heller även om de avslöjas.
Förre veckan var jag med på en boendekommun där vi anmälde en placeringskommun som missköter ett ärende så in i bänken. Ett barn far illa. Vad gör kommunen där barnet bor skickar över alltihop till placeringskommunen. Då man ringer till IVO och påpekar fler fler som läggs till anmälan säger handläggaren flera gånger: "men  du får väl lita på att myndigheterna vet vad de gör. Det handlar alltså om en kommun de själva just kritiserat att och de får mer information om att de fortsätter göra fel och den som skall granska har uppfattningen att de gör rätt ändå.
Kan informera om att hon kommer att anmälas.
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar