Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

torsdag 15 november 2012

Varför???

Fick igår ett SMS ifrån en familj jag har kontakt med. De har en pojke som man var på väg att flytta ifrån dem. Han har bott där 4 år
Hon skrev:
Fick ett samtal ifrån enhetschefen i E Nu skall de flytta honom i alla fall. Jag är helt förstörd, vet inte vad jag skall göra.
Han har ett flertal diagnoser och har misskötts av socialen (bodde i ett familjehem som misshandlade honom) innan han hamnade hos dem.
Tre utredningar har visat att han mår bäst där han är ändå kommer de fram till att han skall flytta. BUP är inkopplad och de säger att om man flyttar honom kommer han inte att klara det utan kommer att dö.
Ändå har man tagit beslut på att han skall därifrån.
Det är inte verkställt än eftersom man inte hittat ett nytt hem. 

Pojken vill inte flytta, familjehemmet vill inte att han flyttar, de älskar honom.
Mamman vill inte att han flyttar så nu försöker man ta vårdnaden ifrån henne för att kunna rycka upp pojken.
Har ringt press och hoppas att de gör något stort av det och sätter press på politikerna.

Då jag ringde runt för att försöka hjälpa dem ringde jag av olika anledningar en annan familj som råkade illa ut för två år sedan. De förlorade ett barn som bott länge hos dem.
Jag frågade naturligtvis hur det var eftersom det var ett tag sedan. Jo de har gjort det igen berättar familjehemsmamman.
De hade ytterligare en flicka som var två då hon kom nu är hon tretton.
I somras ville mamman ha hem henne.
Handläggaren påstår plötsligt att flickan inte mådde bra hos dem längre och ljög samtidigt för flickan och lovade att hon skulle få träffa familjehemmet hur mycket hon ville och hon skulle få vara där på helger m.m.
Då hon flyttat visade det sig ju inte vara sant.
Det fungerade inte så bra hos mamma heller så snart var BUP inkopplat.
BUP kom snart fram till att det förmodligen är hemma hos mamman det är problem och vill att hon skall bo någon annanstans under utredningstiden.
Nu kommer samma handläggare och frågar om de kan ta flickan igen under utredningen och medan de utreder om en hemflytt överhuvudet taget är möjlig.
Det borde de ju gjort innan.
Och skall familjehemmet ta henne medan de utreder om de skall förlora henne igen?
Hur tänker de?
Jag blir trött och matt och vet inte vad man skall säga eller göra.
Varför är det ingen som reagerar?
Agerar?
Hur länge skall det här pågå?
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)