Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

onsdag 7 november 2012

Utredningar

Då är artikeln i aftonbladet utlagd i nätbilagan men bara i plus. Bilden syns  inte artikeln.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15730091.ab?teaser=true

Socialstyrelsen har visst gjort en utredning runt dödligt våld av barn. den skulle komma med förslag på hur det skulle hindras. Men utredningen innehåller visst stora brister och underlagen är för dåliga. det får iallafall hård kritik.
http://www.dagensjuridik.se/2012/11/skarp-kritik-mot-socialstyrelsens-utredningar
Statskontorets granskning visar att Socialstyrelsen lägger större fokus på att samla in material än på att analysera resultatet i sitt utredningsarbete. Detta resulterar enligt Statskontoret i att rapporternas innehåll och slutsatser blir alltför generella för att vara användbara för regeringen, kommuner och andra myndigheter.
Enligt Statskontoret har Socialstyrelsen har inte heller gjort några särskilda insatser för att sprida kunskapen om analysresultatet.

Statskontoret menar att uppdraget behöver vidgas för att få ett bredare underlag. De fall Socialstyrelsen har utrett är av olika karaktär och det blir därmed svårt att dra generella slutsatser.
För att analyserna ska bli användbara i den praktiska verksamheten är det nödvändigt att undersöka fler fall och omfatta andra situationer än där barn har avlidit - till exempel fall där barn har skadats med anledning av brott.
 
Även sammanbrotts utredningen som de fick efter vad som hände oss har brister som jag ser det. De har bara frågat handläggarna på socialen om varför barn omplaceras. Och de har ju skäl.
Även i vårt ärende hade de ju skäl. Sedan att skälen inte byggde på sanning eller behov eller utredning är en annan sak. Nu får det stå emotsagt.
Jag har påpekat det.

De tar även upp fosterpappan som förgripit sig på ett par små barn. http://www.dagensjuridik.se/2012/11/61-arig-jourhemspappa-atalas-grova-valdtakter-mot-barn
Jag har inte ord för vad jag känner där. Kastrering utan bedövning är väl snällt känns det som...

Jag var på ett föredrag för många år sedan med en som forskat runt incest. Hon sa att i 99,9 av fallen hade förövaren själv utsatts. Det kan vara en förklaring men är ingen ursäkt.

Han har förstört ett par barns liv. De var satta i hans vård och han utnyttjade situationen. Frågan är, eftersom han jobbat som familjehem i 20 år, om någon annan råkat illa ut. Så tragiskt.
För att få högre status måste vi som familjehem även inse, erkänna att det finns familjehem som inte borde vara familjehem. vi måste jobba för att få bort dem. Mer tid måste läggas på att utreda, besöka och hitta dem. Allt för att förhindra att barn far illa. Just i det fallet så var nog risken att barnen hade mått bättre hemma där man ansåg att de inte kunde bo utan satte ett LVU än just där man placerade dem.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)