Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

lördag 27 augusti 2011

Betraktare istället för delaktig

Då fortsätter det i media. Det är så skönt att inte handlar om oss längre. Att det inte är vårt ärende eller vi är inblandade längre. Men i min kamp att ändra lagar har det fortfarande betydelse eftersom det blir så tydligt här varför man måste se över systemet. Varför behovet av lagändring är så stort.

Vårt eget samarbete med nämnden och/eller utskottet fungerar bra. Vi är ju överens och de anser ju och driver aktivt att barnen skall tillbaka till oss. Då det gäller handläggaren fungerar det också bra.
Sprickan som press talar om mellan olika politiker har vi inte märkt av däremot att förvaltningen och nämnden (utskottet) inte alltid även överens. Som när utskottet tar ett beslut och det sedan kommer andra direktiv ifrån förvaltningen. Men eftersom det är politikerna som bestämmer och har det yttersta ansvaret har jag bara skickat ett mail med inforationen så har det rett upp sig.
Men det går längre och längre emellan varven att det dyker upp något.

Dagens tidnign i Borås http://www.bt.se/nyheter/mark/skarp-kritik-mot-politiker-efter-att-omhandertagna-fatt-atervanda(2914211).gm fortsätter att lyfta att politikerna verkar vara oense om vad som egentligen hände på det där mötet.

Det är flera som länkar till sina bloggar och skriver om det. http://markperspektiv.wordpress.com/2011/08/26/spricka-i-socialnamnden/ skriver en Markus om att spänningen mellan politikerna börjar bli alarmerande. Han skriver
:” Det vi ser nu är bara ännu ett steg i den kraftmätning som pågår mellan SU och nämnden”
Han anser att kommunfullmäktige skall frånta utskottet sin delegation. Det tror jag inte de kan utan det beslutet tas i så fall i nämnden. Han skriver även att socialstyrelsen skall granskas hur de hanterat det hela. Alltså ännu en granskning ifrån dem. Kanske skall tillägga att han är från vänsterkanten och vad det verkade så är det sossarna och ordförande som är mest kritiska. Det är de enda som namngetts.

En till som skriver om sin åsikt http://nykommunsloganimark.wordpress.com/2011/08/26/socialnamndens-sjuka-kultur/ Han skriver:
”Problemet och hinder till en sådan förändring i Marks socialnämnd ligger i att ledarskapet vars uppgift vore att reda ut problem och skapa förändring också är de personer skapar och upprätthåller den nuvarande och dåliga organisationskulturen. Då tänker jag på vice ordföranden Anita Lomander (S) och ordföranden Per-Olof Hermansson (Kd) och då speciellt på den senare nämnda personen”.
Det kan man tycka är hårda ord.
Han fortsätter:
”Flera närvarande uppger till tidningen att mötet urartade till utskällning och uppläxning av politiker de tidigare aldrig upplevt och att Hermansson och Lomander var drivande och att utskällningarna inte ens upphörde efter det att de sagt sig omgående komma med komplimenteringarna som ansågs saknades. Per-Olof Hermansson upp ger tvärt emot de flertalet att mötet var lugnt och sansat utan hårda ord. Varför skiljer sig hans uppfattning tvärt emot majoriteten av dem som BT talat med? Han kan ha en helt annan verklighetsuppfattning än de flesta, men mer troligt är att han är oärlig mot repportern för att inte rätt bild av mötet och problemen inom nämnden skall bli allmänt kända”.

Vet inte om press har fått det om bakfoten eller om det är på det viset men faktum är att det är svårt att få rätsidan på alla problem som varit om de är oense. Det gör liksom inte saken bättre. Skribenten hänvisar till att ordförande tidigare har försökt att få delegationen hävd och tillbakavisade kritiken ifrån utredningsexperten, Bo Edvardsson.
En annan bloggare http://maukonen.wordpress.com/2011/08/26/socialnamnden-i-marks-kommun-fortsatter-att-skamma-ut-sig/ vänder på det hela och undrar vart barnperspektivet fanns då man utan grund gick in och tog barnen ifrån sin skola från första början. Då var det inte många som ifrågasatte vare sig barnperspektivet eller något annat. Här ifrågasätts det när barnen får komma hem trots att dt inte fanns någon grund för omhändertagandet från första början. Hon avslutar med orden:
” Den kritik som Socialstyrelsen framfört verkar rinna av som vattnet rinner av en gås och de förändringar som har genomförts verkar vara mer kosmetiska förändringar utan något som helst syfte att förändra den cancersvults som tär på det socialarbetet inom Marks kommun.
Är jag ensam om att hävda och önska att Marks Kommuns socialnämnd borde tvångsförvaltas av en överförmyndare som har befogenheten att förändra nämndens bemanning och arbete så att den börjar att fungera lagenligt och utan prestige med Marks kommuns innevånares bästa som ledstjärna”?
Som sagt en av de saker jag driver emot riksdagen är att det på något sätt måste införas en stopknapp. Någon som tar över om det helt spårar ur. Det är antagligen inte bara i Mark som det kanske behövs utan jag får rapporter ifrån många håll. Det är bara det att de ärendena har jag inte insyn i och kan ju inte dra för höga växlar av. Här har jag insyn och vet eftersom jag själv är en del eller har varit en del av det.

Som sagt skönt att stå utanför och kunna lyfta enbart utifrån att jag vill förändra situationen lagmässigt genom att visa på behovet genom exempel från verkligheten.

1 kommentar:

  1. "Det kan man tycka är hårda ord."
    Är hårda ord men inte hårda ord som benämning på obefogat eller överdrivet. Som dels "arbetsledare" i sin nämnd och dels genom diverse personliga agerande i form av mest uttalanden ansvarar de för den organisationskultur som jag definierar som osund med hjälp av psykoanalytikern Erich Fromms sätt att klassifiera bland annat organisationer (även om termerna Biofil (kärlek till det levande, växande och sunda), Nekrofil (kärlek till döda ting som pengar) och Sado-masochistisk (Förkärlek till makt och statusförhållanden) kan beskriva och identifera annat med).

    //

    Pierre

    SvaraRadera