Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

lördag 26 februari 2011

Enhetschefens fortsätter att kosta kommuninnevånarna

Får så mycket peppande kommentarer ifrån mänskor jag inte känner det värmer.

Fick ett meddelande att det var en tjej som bloggar om oss. http://joyjen.blogg.se/index.html Hon har skrivit ett antal brev till kommunen och ifrågasatt. Hon har skrivit till ordförande i utskottet Patrik och till nämnden. Engagemanget värmer.

Hittade en artikel i aftonbladet där man tar upp problemet med att båda föräldrar måste ge sitt medgivande i vissa lägen. En pappa får inte hjälp till sin 4 åring http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/familj/article8537514.ab Är det två föräldrar som inte kan hålla sams så kan de då använda barnen som bollplank för att komma åt den andre. De vägrar att samtycka till något den andra vill. Det kan vara allt från att skaffa pass till att få vård.

I radio Sjuhärad var det med ett inslag redan igår http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=12422&artikel=4371299
Den ”sparkade” enhetschefen vägrar släppa taget om anställningen och plockar fortfarande ut lön och det kostar i snitt kommunen ca 50 000 kr/månaden. De är uppe i en kvarts miljon för att hon går hemma trots att man anser att hon gjort fel och utsatt en massa mänskor för en i rena fall omänsklig behandling. Och hon vägrar gå. Tycker hon inte att hon gjort något fel eller tror hon inte att hon får annat jobb ifall hon släpper tjänsten? Hon sade ju faktiskt upp sig ifrån chefsposten så det är en ”vanlig” tjänst hon har kvar.
Hennes Jo anmälan mot kommunchefen lades ner två dagar efter att den kom in. Men ingen har lyft det förrän nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar