Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

lördag 19 februari 2011

En för alla.

Då var det helg igen. Hade främmande häromdagen och vi pratade just om att det börjar ”poppa” upp lite varstans att barn far illa och det väcks samtidigt krav på en förändring. Fick en länk som visar att det nu börjar uppmärksammas utomlands. http://www.sfm.no/ en norskt nät tidning som tar upp Bo Edwardssons kritik mot socialtjänsten. En i sin tur länkar till de svenska artiklarna om det.

Fick även en länk till en annan mamma i Mark som börjat blogga. http://vonlocksley.blogspot.com/ Hon har bara hunnit med två inlägg än och ett av dem är väldigt långt men väl värt att läsa. Det får alla som läser att undra hur socialtjänsten i Mark agerar egentligen.

För två dagar sedan var det en artikle i BT http://www.bt.se/nyheter/mark/husbygge-i-mark-stoppas---miss-av-kommunen(2283417).gm Ett hus bygge som stoppas för att en av förvaltningarna i Mark gjort fel. De hade inte frågat alla inblandade innan de gav tillständ att börja projektet. Det är nästan så det låter som socialförvaltnignen som sätter målen bara frågar de som stödjer den tanken och sedan kör.

Som sagt det är inte bara inom socialförvaltningen som de har problem.

I media fortsätter det att lyftas hur barn far illa. Juat nu är det mycket runt mobbingsituationen. Det tycker jag är bra. Det är ju något Lisbeth Pipping driver och hon har ju även stöttat oss. Barn kan ju fara illa på många sätt och alla är lika hemska.

I Expresen står det om en tjej som kallades bl.a. Hora. http://www.expressen.se/nyheter/1.2335275/nagon-skrev-hora-malva-fick-ett-sudd Någon skrev hennes namn och hora på toaletten och då får hon av rektorn ett suddgummi och hon får själv ta bort det om hon inte vill att det skall sitta kvar.

Det som får mig att reagera mest är hur vuxna de som ser inte tar på allvar. Inte reagerar. Det är samma sak då det gäller vad som händer inom socialtjänsten. Ingen vill (väldigt få i alla fall) eller vågar agera. Tänk om expressen hade tryckt artiklen de köpt, den som Ingrid Carlqvist skrev i början av förra året så kanske det inte gått så långt. http://inteutanminasoner.wordpress.com/2010/03/15/rasmus-och-fanny-tvingas-hem-till-utvecklingsstord-mamma/ Hon lade istället ut den på sin blogg.

Patrik Nyberg har ju lyft medias feghet i en artikel. http://www.newsmill.se/artikel/2010/10/30/medias-feghet-f-rst-rde-f-r-barnen-i-marks-kommun


Vi måste bli bättre på att uppmärksamma barn som far illa och vi måste börja agera. Vi måste hjälpas åt för en kan inte göra så mycket men många kan göra det.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar