Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

tisdag 22 februari 2011

civilkurage

Idag har dagen gått fort. Jag har suttit med motioner. Det blev fyra. Två av dem är backade av både riksdagsmän och region och kommunpolitiker. DE två sista står jag för själv men har glada tillrop på. Det skall bli intressant att se hur långt de kan gå och vad det blir av dem.

Har också börjat titta på barnhemsutredningen. Blev faktiskt uppringd av ansvarig för den idag och fick tips runt hur jag skulle skriva remiss svaren för att det skulle vara lättläst. Fick av henne även veta att socialstyrelsen redan fått ett uppdrag att forska runt omplaceringar och att den skulle vara klar och lämnas över till dem 1 december 2012.

I Aftonbladet hittade jag en artikel eller ett inlägg under barnavdelningen som jag tyckte var bra. http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article8605370.ab
Det är en mamma Åsa Erlandsson
”en riktig lägga sig i morsa”
som undrar om du vågar säga ifrån när barn far illa?
Hon hade suttit på ett fik och hört en annan mamma tjata på sitt barn. Det startade en diskussion på facebook där en del tyckte att man inte skulle lägga sig i medan andra påminde om att alla har en skyldighet att agera reagera om ett barn far illa.
Hon skriver:
”Det enda jag ångrar, är de gånger jag varit tyst.
För även om cementskallen inte fattar just då, ger det åtminstone lite upprättelse åt barnet.
En signal om att detta inte är okej.

Civilkurage har alltid en kostnad. Människor som vågar säga ifrån har inte högre värderingar utan en insikt om att det är värt det.
Antingen har man själv blivit utsatt för andras feghet och lärt sig avsky det, eller så har man helt enkelt bestämt sig.
Om man tar ställning redan innan något har hänt blir det mycket lättare.
För handen på hjärtat, det som egentligen ligger bakom när vi fegar ur är bekvämlighet.
Det är ju så mycket lättare att vända bort blicken och peppa sig med ett ”det var nog inte så farligt”.
Men det var det ju, eftersom du behövde slå bort det”.
Det är ju så det är. Av alla jag fått kontaktat med är det många som vill men inte vågar. Vill men inte orkar.
Civilkurage har en kostnad men vem får betala priset för att vi tiger? Jo det är barnen.
Jag vet inte om jag har mer civilkurage än andra men jag kan inte låta bli, jag kan inte hålla tyst.

En kvinna jag talade med idag sa att hon bad till gud att jag skulle orka, orka fortsätta, orka tills barnen fick upprättelse så långt det gick.Vi också för den delen.
Jag hoppas det jag också.

Artikeln avslutar med en kommentar ifrån facebook en tjej som skriver:
”Nu har jag läst alla reaktioner och bestämt mig för att agera nästa gång. Tack för att ni sade till!”
Jag håller med hoppas att vi blir fler som säger till, fler som protesterar, fler som agerar för barns rättigheter, till barns försvar och tack alla ni som vågar och säger ifrån. Jag hoppas att mitt agernade får fler att våga, orka protestera och agera för barn och deras rättigheter.

Har föresten lagt in en funktion så att man kan rekommendera mina blogginlägg. Håll till goda.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)