Man skall ju inte säga vad var det jag sa men ibland kan man inte låta bli.
Igår skrev jag: Skall man dra slutsatsen att det inte bara är i socialförvaltningen de har problem? Idag står det i Borås Tidning http://www.bt.se/nyheter/mark/chef-sparkad-efter-upphandlingsmiss-i-mark-kostar-kommunen-25-miljoner(2253432).gm att en chef i en annan förvaltning får sparken. Teknik och service förvaltningen. Det är flera saker som hänt men det utlösande var att man har missat att tiden gick ut för ett avtal som nu kommer att kosta kommunen 25,5 miljoner på 3 år. Det är inte småpengar. Det hade dessutom inte tagits upp i nämnden.
Även där är det saker som undanhålls nämnden. Det var även där de tog beslut om stenarna som lades i kommunhusets trappa och som de betalade för en sak och fick en annan men ändå fick betala fullpris och trots att de fått brev om det var det ingen som reagerade.
Det kostar 25,5 miljoner för mycket i teknik och service. De går 10 miljoner back inom det sociala. 4 miljoner av dem är bara för två ärenden, vårt och ett ärende till. Och den slutliga notan är det ingen som vet något om än. Tror inte att det är allt utan det kommer säkert att dyka upp mer. Stackars Marks innevånare. Undrar hur mycket neddragningar de kommer att få stå ut med för att bekosta detta?
Lyckan är att de fick en kommunchef som inte backar för svåra beslut. Hoppas att hon orkar bara. Eloge till Haleh Lidqvist som vågar och vill.
Det skall visst vara presskonferens på måndag. Vad jag förstått så är det socialchefen som skall berätta vad de gjort för allt extra stöd de fått och vad de gjort för att rätta till felen. Jag påstår fortfarande att det inte har gjort någonting. Det skall bli intressant att höra vad de säger. Felen skulle ju rättas til omgående. Istället för att rätta till orsakar de fler fel, fler anmälningar både hos socialstyrelsen och polisen, även han, socialchefen själv.
I vårt ärende kom kritiken i mars förra året och inte förrän i november tillsatte man en utredning runt vad man skulle göra för att rätta till och var barnen skall bo. Enligt socialstyrelsen skulle de rättas till omgående.
Först nu i feb/mars förväntas den utredningen bli så klar. Den skulle startats redan förra året. Men det tog ett år.
De började inte ens innan kritiken för verksamhetstillsynen kom. De tog det inte på allvar.
Owe E (s) har i press sagt att han inte var medveten om att det var så allvarligt. Därför tog han inte kritiken på allvar, därför hände ingenting. Jag har fått veta att det förra utskottet med Ann H (s) under förra året hade totalt 16 möten och de hade redovisat totalt 15 timmar för dem. Trots all kritik trots alla svåra ärenden, trots vårt ärende och några till som var lika allvarliga, trots att de har människors liv i sina händer så varade deras möten i snitt inte ens en timme.
En del av nämndemännen har i press menat att de inte kan ställas tillsvars för att de inte var insatta eftersom de ”inte brydde sig tillräckligt” för att ta reda på sådant de faktiskt hade betalt för, sådant som ingick i deras uppgifter.
Inte heller kommunledningen tog det på allvar trots att det kom in information som borde fått även dem att agera. Förra kommunstyrelsens ordförande Pelle P (s) försvarar och menar att de inte visste att de fördes bakom ljuset. Men jag påstår igen att de inte velat ser. De gjorde allt för att blunda.
Det kanske är en av de största orsakerna till att det kunde bli som det blev. Alla valde att blunda, ingen ville se.De tog inte kritken på allvar, trodde inte att det var så allvarligt så därför gjorde de ingenting, kollade inte ens om det stämde. Och när kritken kom ifrån socialstyrelen tar de den fortfarande inte på allvar. Varför agerade de annars inte ens i mars 2009?
Jag vet inte om det är en slump att samtliga av dessa är socialdemokrater men det är något som är värt att grunna på. De kanske också behöver rensa upp i leden eftersom det verkar vara ett problem inom partiet att vägra se verkligheten som den är, vägra lyssna till kritik eller vilja åtgärda eller agera då den kommer även om de är ansvariga.
28 oktober 2009 tog socialtjänsten i Mark "våra" barn. Två små fosterbarn som bott hos oss hela sitt liv. Följ min kamp att få hem dem till det de ser som sitt och samtidigt visa på alla missförhållanden som förekommer inom socialtjänsten mot små barn på redan utsatta barns bekostnad.
Bakgrund
Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.
Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.
Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.
Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.
Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.
Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.
Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.
Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.
Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.
Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.
Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar