Jo vi har fått en inbjudan att komma ner till förvaltningen för att ställa frågor. Vi begärde att den nya ordföranden i utskottet skulle vara med. Ordförande omfattas ju redan at sekretessen så det borde inte vara några problem. Sedan ville vi att kommunchefen skulle vara med för att se hur de anställda är mot de som de skall ”serva”. Vi fick ett nytt brev att vi var välkomna med att det bara blir socialchefen och en person till. Intressant. Vi får alltså en inbjudan till ett möte vi inte begärt för att ställa frågor vi inte ställt? De nekar oss att ha med andra ansvariga trots att vi begär det utan förklaring. Trots att vi har laglig rätt till det. Det har de inte rätt till. Vi kunde inte det datumet de erbjöd och skulle återkomma med ett nytt. Jag passade på att ställa några frågor som jag ville ha svar på först. Ex varför vi inte får ut det vi begär och har rätt till enligt lag. Vad vi gjort som de anklagar oss för i press som varken socialstyrelsen, polisen eller uppdrag granskning hittat och vi själva inte informerats om. Och varför vi inte får svar på vår begäran om umgänge med barnen trots att de haft två möten och det var i december och hel januari nästan gått nu. Får se om och när de och vad de svarar.
På måndag skall det tydligen vara presskonferens. Vad jag förstått skall bl.a. socialchefen redovisa vad som hänt och vad de gjort för att rätta till. Inget påstår jag fortfarande.
De har koncentrerat sig på att sträcka upp förvaltningen men det blir än en gång på bekostnad av de redan drabbade. De redan drabbade får återigen vänta. Två chefer har visserligen fått gå men det är allt.
För att reda upp måste man först erkänna att det finns ett problem. Man måste även inse vidden av problemet. Man måste sedan be om ursäkt visa att man menar det och rättat till och kompensera där dt går och så önskas.
Men istället för att erkänna att det finns problem har först man nekat, inte velat se, inte förstått, skyllt ifrån sig, sagt att det bara var dokumentationen.
Sedan måste man inse vidden av problemet.
Men när kritiken fortsätter att strömma in så tror de att det räcker med att två chefer gå och de andra som trots utbildning inte gör sina jobb skall få fortbildning. Trots att det kommer fram mobbingsituation låter man mobbarna vara kvar. Och trots att det i 2/3 av alla ärende hittat s felaktigheter så är samtliga handläggare kvar.
Hur kan den ”nya” socialchefen ens inbilla sig att de redan drabbade skulle kunna få förtroende för de som redan utsatt de en gång. Eller någon ersättare som är jobbarkompis med den som redan förstört så mycket? Har man inte mer förståelse så undrar jag om man ens klarar att reda upp?
Sedan måste man rätta till. Det har de inte ens börjat med. Istället koncentrerar man sig på att rätta till förvaltningen, att det inte skall hända igen. Det var ett av kraven men att rättat till de fel som begåtts skulle åtgärdas omgående. Men återigen sätts de drabbade i andra rummet och får vänta. Förvaltningen, systemet är viktigare än människorna. Än de drabbade. Där har det inte hänt något alls. Så de har missat en av delarna en av de viktigast om de skall få tillbaka förtroendet.
De måste även be om ursäkt och visa att man menar det och ge någon sorts kompensation. Det kan de inte göra så länge de inte rättat till. Kommunchefen har bett om ursäkt och socialchefen har nog sagt det vid något tillfälle också även om det låtit halvhjärtat eftersom det kommer tillsammans med en massa ursäkter, och då inget händer så blir det ju bara ord.
Då det gäller kommunchefen så har hon ju inte rätt att gå in i ärendena så hon kan ju inte påverka hur gärna hon än vill men det kan socialchefen. Han tog ju dessutom över IFO chefens arbete under en lång period. Han har insyn och makt att både besluta och agera. Men inget har hänt.
Som sagt frågan är hur de ens kan inbilla sig att någon skulle kunna lita på dem om alla som är orsaken är kvar. De drabbade har ju ändå inte haft så mycket med cheferna att göra. Det var de som borde agerat och satt stopp nu har de istället varit en bidragande orsak men det är ändå handläggarna som är ansvariga för hanteringen. Alla felbeslut och alla presentationer inför chefer och utskott. Och där är alla kvar.
Nej det är dags att fler ansvariga får gå. Att de som orsakat de grövsta felen får ställa sina platser till förfogande för andra mer kompetenta mänskor med medmänsklighet och förståelse och vilja att lyssna.
28 oktober 2009 tog socialtjänsten i Mark "våra" barn. Två små fosterbarn som bott hos oss hela sitt liv. Följ min kamp att få hem dem till det de ser som sitt och samtidigt visa på alla missförhållanden som förekommer inom socialtjänsten mot små barn på redan utsatta barns bekostnad.
Bakgrund
Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.
Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.
Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.
Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.
Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.
Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.
Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.
Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.
Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.
Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.
Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar