Sitter med planeringen för veckan. Alla drar i mig och alla vill ha en kommentar efteråt. Beslut kommer ju idag. Vi har ju i och för sig talat med ”experten” och vet hur han resonerar och tänker och vad han lagt fram inför nämnden men sedan kan de ju rösta hur de vill. Vi vet ju inte vad det blir och har ju svårt att veta hur vi skall hantera det hela.
Hittade en blogg igen http://maukonen.wordpress.com/2011/05/15/pa-tisdag-sa-galler-det/ som skrivit tidigare och skriver igen.
Även på alternativ debatt http://alternativ-debatt.blogspot.com/2011/05/ansvarsfragan-politiker-och-tjansteman.html
I dagens skörd är det en uppdaterad variant I BT av artikeln sedan innan helgen. http://www.bt.se/nyheter/mark/nu-avgors-barnens-ode(2775128).gm och ett inslag på radio sjuhärad. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=4508253
Fick veta att de sänder direkt ifrån väntan inför presskonferensen.
Mail och telefon har börjat gå "varma" av media som vill ha en kommentar eller intervju.
Har blivit ombedd att skriva för svt´s debatt.
Själv är jag inte så ”tuff” idag eftersom jag hade ett njurstens anfall i natt som medförde att jag fick sitta uppe halva natten och fortfarande har ont trots värkstillande. Hoppas i alla fall att dagen slutar bättre än den började…. Hoppas att vi nu får hem dem och kan fortsätta våra liv.
28 oktober 2009 tog socialtjänsten i Mark "våra" barn. Två små fosterbarn som bott hos oss hela sitt liv. Följ min kamp att få hem dem till det de ser som sitt och samtidigt visa på alla missförhållanden som förekommer inom socialtjänsten mot små barn på redan utsatta barns bekostnad.
Bakgrund
Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.
Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.
Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.
Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.
Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.
Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.
Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.
Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.
Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.
Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.
Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.
Ett stort grattis till er. Måste va skönt att få hem dom små, så som du/ ni har kämpat. Många lyckoönskningar till er.
SvaraRaderaGrattis !!!
SvaraRaderaKram
Läste precis på aftonbladet! Stort grattis till dig! :D
SvaraRaderaHar följt din kamp genom att läsa din blogg, och jag log med hela ansiktet när jag läste att dom får komma hem igen. Kram på dig!
Läste precis att ni får era barn tillbaka! Skickar massor med kramar till er för detta var det bästa beslutet. Minns än idag hur jag såg nyheten att dom "tagit" barnen och sättet dom gjort det på, klump i magen och ont i hjärtat gav det mig. Så det här var mycket glädjande kvällsläsning.
SvaraRaderaMassor med kramar till er från Helena!
Hej,
SvaraRaderaJag har följt er kamp och nu verkar det som att barnen får komma hem igen. Jag är så glad för er och barnens skull. Stort grattis!
Mvh Marcus
Stort GRATTIS!
SvaraRaderaDet lönar sig att stå på sig når något är fel - vad skönt!
Hoppas ni nu får lugn och ro och att flytten verkligen blir av - man litar ju inte på Marks kommun precis - men nu kan de väl ändå inte backa.
Intressant att läsa om kostnaderna också - de ville spara och det blev motsatsen. Låt dom bara inte tysta dig nu - alla utsatta barn behöver alltid någon som ställer upp.
Grattis igen!
Grattis grattis!! Jag blir helt tårögd... Har följt din blogg sedan början men inte vågat hoppas. Äntligen sker något som är helt rätt!
SvaraRaderaEtt stort grattis!! Jag såg er i uppdrag granskning och kan säga att jag har aldrig gråtit som jag grät när jag såg det programmet. Som det skar i hjärtat när man fick höra barnen fråga varför dom inte fick vara med er. Kan inte ens föreställa mig hur det kändes för er! Blev så himla glad nu när ni äntligen ska få hem dem! Sååå himla stort grattis. (Känns dumt att skriva grattis till att ni får tillbaka barnen när ni aldrig skulle ha behövt vara utan dom!!!)
SvaraRaderaMvh Frida