Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

söndag 3 april 2011

Mark nu räcker det

Igår var jag upptagen och hann inte blogga. Men det fortsätter att skrivas på olika håll.

Först är det en bloggare på BT
http://www.bt.se/blogg/sven_martinger/jag-sager-marks-kommun---det-racker(2619294).gm?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+bt-sven_martinger+%28BT+Sven+Martinger%29
Sven Martinger både domare, politiker och lärare och bloggar på BT´s sidan. Han skriver:
Jag säger till Mark nu räcker det
I Inlägget står det:
Å andra sidan kan Marks kommun knappast tillhöra landets befolkningsmässigt minsta kommuner. Men ändå verkar eländet där aldrig att ta slut, åtminstone inte om man begränsar sig till socialförvaltningen. Visst finns uttrycket att det kan gå troll i saker och ting, men ett sådant begrepp är knappast lämpligt då det gäller att hantera barnavård och andra ytterst känsliga ärenden.

Hittar flera som bloggar om Mark http://bondeliv.se/2011/03/marks-kommun/
Bönder i mark som anser att det är den värsta kommunen att bo och ha företag i.

I västnytt i går kväll uttalar sig Margareta Lövgren Marks kommunalråd, alltså högsta kommunpolitikern. http://svtplay.se/t/103402/vastnytt Margareta menar att det inte är någon fara med rättssäkerheten för de enskilda. Margareta har ingen insyn och hon påstår att de börjat rätta till i de enskilda ärendena direkt efter socialstyrelsens kritik.

En av de drabbade blev så arg att hon skickade ett mail direkt. Jag funderar på att ringa upp henne. Vad vet hon? Ingenting. Hur kan hon påstå att de har koll på läget, har rättat till de enskilda ärendena? När de t.ex. har SoL placerat en flicka mot mammans vilja, utan att informera pappan som har delad vårdnad. Det är ju ren kidnappning. Hon har inte pratat ordentligt med flickan på 5 månader tror jag att det är. Och SoL är ju rena skämtet. SoL är en frivillig placering men det finns inget samtycke. Hon protesterar allt hon kan men får inget avslag så det finns inget att överklaga.

Att de började med att rätta till i de enskilda ärandena är heller inte sant. Fortfarande har ingen av de jag har kontaktat med sett några konsekvenser. JO några men de är inte positiva om man säger så. Det startas utredningar för att andra inte lett till något trots att de inte skulle startats alls från början. Lovade insatser blir inte av. Ärenden som fortfarande inte har vare sig vård eller genomförande planer. Barn som är för gamla bor kvar i familjehem därför att det inte finns handläggare som kan skriva ut dem. Insatser får avbrytas därför att stödet som lovats inte händer något med. Då det gäller oss finns det ju nu ett beslut som togs för tre veckor sedan men inget har hänt iallfalla inte synligt. Ingen har hört av sig. Jag kan fortsätta länge till.

Så länge de blundar och tror att de rättat till det mesta och tror att det snart är klart kommer de inte att kunna rätta till problemet. De måste först inse omfattningen och det verkar de inte göra. De förnekar gång på gång att det är så illa. Sedan måste de inse vilka konsekvenser det har medfört och titta på vad de kan göra för att rätta till och kompensera. Det har heller inte hänt. Just den åsikten, inställningen är den som är den allra farligaste när det gäller deras chanser att rätta till. Utan insikten av vidden och djupet har de inte de viktigaste motiven för att rätta till. Det kommer bara bli skrap på ytan.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)