Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

torsdag 7 april 2011

Familjehemmens rättsliga ställing

För ett bra tag sedan var det en kille som hörde av sig. Joes. Han var juridik studerande och hade snubblat över vårt ärende. Han ville skriva sin uppsats om familjehemmens juridiska ställning och ta avstamp i vad som hänt oss.

Nu var den klar och jag fick den skickad till mig. Jag tycker (även om jag är partisk) att han satt fingern på de flesta av bristerna. Han hade sammanfattat en del i ett schema som jag lägger ut här.


Hans slutsats var att:
• Det saknas i stort bestämmelser som regleras familjehemmens rättigheter i svensk rätt
• Familjehemmen har ingen rätt till skriftligt avtal med socialnämnden
• Familjehemmen har inte tidsenliga arbetsvillkor som motsvarar det svåra uppdrag som familjehemmet åtar sig
• Familjehemmen har inte någon formell rätt till utbildning och handledning
• Familjehemmen har inte rätt till inflytande på vardagliga beslut kring det placerade barnet
• Familjehemmen har inte rätt till inflytande på det placerade barnets umgänge med de biologiska föräldrarna
• Familjehemmen har inte något inflytande på socialnämndens beslut om hemflyttning respektive omflyttning av det placerade barnet
• Familjehemmen har inte något inflytande på socialnämndens beslut om flyttningsförbud eller vårdnadsöverflyttning och kan inte heller kräva att socialnämnden tar ställning härtill
• Familjehemmen som saknar partställning kan inte överklaga beslut kring det placerade barnet och har inte heller rätt till företräde inför socialnämnden

Ett kort och entydigt svar på den överordnade problemställningen om vilken rättslig ställning familjehemmen har, kan därför ges: Förutom de rättigheter som avtalsenligt kan grundas på uppdragsavtalet med socialnämnden har familjehemmen inga rättigheter alls!

I sin diskussion skriver han:
1. Familjehemmens arbetsvillkor: Förvärvsarbete eller ideellt arbete?
Som beskrivit ovan avsnitt 2.1 finns det en iögonfallande diskrepans mellan definitionen av familjehemsuppdraget som ”inte yrkesmässigt” enligt 3 kap. 2 § SoF, och det faktum att fler-talet familjehemsföräldrar jobbar antigen deltid eller inte alls, medan att bara 28 % jobbar heltid. Den iögonfallande diskrepansen mellan definition och verklighet kan antagligen vara medverkande till att familjehemmen åt ena sidan endast tilldelas begränsade rättigheter i överensstämmelse med uppfattningen av familjehem som vanliga hem som tillhör den pri-vata, icke-reglerade sfären. Och att familjehemmen åt andra sidan själva efterfrågor rät-tigheter som motsvarar den professionalitet som de förväntas ha.

2. Vem tillvaratar bäst barnets bästa?
I samband med långvariga placeringar framstår det paradoxalt att familjehemmen – som är barnens faktiska vårdgivare – inte ges något inflytande på beslut kring barnet. Det framstår således osannolikt att den socialsekreterare som bara har träffat barnet ett fåtal gånger un-der en kortare tidsperiod eller biologiska föräldrar som kanske bara träffat barnet vid umgänge var tredje eller fjärde vecka, ska vara bättra att bedöma vad som är barnets bästa än de familjehemsföräldrar som har gett omsorg till barnet under flera år.

3. En varig eller tillfällig lösning?
Omhändertagandet av barn är som utgångspunkt en tillfällig lösning, som ska upphöra så snart det är möjligt. Detta följer bland annat av återföreningsprincipen och bestämmelsen om övervägande av vårdens upphör enligt 6 kap. 8 § 1 pkt. SoL. För många barn som placeras i ett familjehem är placeringen emellertid av lång varighet och bristen på långsiktig planering kan för dessa barn ge upphov till stor osäkerhet och försvåra anknytningen till familjehems-föräldrarna.

4. Hur skall familjehemsföräldrarna kunna knyta an om relationen inte erkänns som varaktig?
En konsekvens av familjehemmens avsaknad av rättigheter kan vara att familjehems-föräldrarna inte vågar knyta fullständigt an till barnet. För hur förväntas familjehemsföräldrarna att kunna knyta helhjärtad an till ett placerat barn som riskerar plötsligt att omplaceras utan förvarning och utan efterföljande kontakt mellan barnet och familjehemsföräldrarna? Och hur skall man som familjehemsförälder kunna erbjuda en förälderliknande relation om man alldeles saknar inflytande på de beslut som träffas kring barnet?

5. Vilken roll spelar kommunernas ekonomi?
Ekonomi får generellt inte vara avgörande för den hjälp som kommunerna ger till barn som behöver hjälp. Motsatt är omhändertagande av barn ganska kostsamt för kommunerna, som därför skulle kunna förväntas att tillägga ekonomi en viss vikt när beslut ska träffas. Arbetet med uppsatsen har dock visat att frågan om ekonomins roll är nästan frånvarande i de utbredningar som gjorts kring omhändertagande av barn.

6. Vikten av bra socialsekreterare?
En undersökning utfört av Akademikerförbundet SSR har visat att fyra av tio social-sekreterare inte tycker att de klarar kvaliteten och rättssäkerheten i deras arbete. Samtidigt har det från flera håll uppmärksammats att kvalitén i socialtjänstens utredningar inte alltid är så bra som den borde vara. Detta är bekymrande set i ljuset av den stora betydelse som socialnämnderna och därmed socialsekreterarnas arbete har för den vård som ges till utsatta barn inom familjehemsvården

Han avslutar med:
Om syftet med familjehemsvården är att uppnå trygghet och god fostran för några av samhällets mest utsatta barn är det nödvändigt att de beskrivna paradoxerna och olösta frågorna inom familjehemsvården uppmärksammas i högre grad än det än så länga har varit fallet. Enbart härvid vill förhållanden för barn och familjehem kunna förbättras i en sådan grad att familjehemsvården vill kunna erbjuda de utsatta barnen den hjälp och det stöd som de behöver.

Barnskyddsutredningen, SOU 2009:68, föreslår beträffande familjehemsvården en rad förslag som syftar till dels att förbättra villkoren för de placerade barnen, dels att förbättra villkoren för familjehemmen. Det gäller förslag om t.ex. att införa en skyldighet för socialnämnden att tillhandahålla utbildning för familjehemmen, ett förtydligande av socialnämndens ansvar att ge stöd till familjehemmen och en plikt för socialnämnden att upprätta skiftliga avtal med familjehemmen.
Dessa framstår emellertid långt ifrån tillräckligt visionära för att ta itu med de nämnda paradoxerna som finns inom familjehemsvården.

Det behövas därför nya undersökningar som fokuserar på hur familjehemmen och dessas villkor vill kunna förbättras under hänsynstagande till barnets bästa, biologiska föräldrarnas rättigheter och kommunala intressen.

Uppsatsen går säkert att söka nu eller om ett tag. Den heter Familjehemmens rättsliga ställning och är skriven av Joes Bjerg.
Stor Eloge till honom och alla de som vågar och lyfter familjehemmens situation.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar