Igår såg vi på debatt. http://www.svtplay.se/debatt på 14.22
Det handlade om att romer nekas hyra bil på mackar.
Tyckte så synd om Dick Malmlund som var säkerhetschef. Han ansattes hårt trots att han inte var emot utan bara hade förståelse.
Han ville att man skulle ta upp problemet. Det fanns problem med alla. Det var både med ungdomar, pensionärer, invandrare och misbrukare.
Risken är att man klumpar ihop och så lyfte han exemplet att alla mackar fick skit för att 1/3 vägrade. 2/3 nekade inte.
Han ville att man skulle lyfta problemet om stölder och problemet att en del missköter sig oavsett bakgrund. Oavsett vad man har för bakgrund.
Det är väl självklart om man hyrt ut bilar till romer tidigare och inte fått hem dem eller betalt att de inte är så förtjusta att hyra ut till liknande personer.
Det är likadant med MC knuttar, punkare eller "lodisar" I många fall skulle man även begära förskottsbetalning av dem också men där talar man inte om rasism. Om en person som ser sliten ut, som skulle kunna vara missbrukare skulle också ha ögonen på sig och har det.
Sedan kan det finnas andra anledningar.
Härom veckan kom det en bil med att par män ner på vår gård. De ville köpa skrot. Det låg en hög som vi skall ha iväg. De var mörka och de skulle kunna vara romer. Eftersom vi har den bakgrunden vi har och inte vill bli kända i de kretsarna så nekade jag. Hade jag accepterat så hade jag säkert haft dem här med samma fråga gång på gång, eftersom vi sålt tidigare. Men det beror inte på att jag inte vill ha med romer att göra, egentligen.
Det var även med en man som hade haft påhälsning av samma personer under flera år. De hade både erbjudit honom stöldgods att köpa och de kom in gång på gång utan att handla något varför han blev misstänksam. Han började kolla dem, gå efter dem i affären. De anmälde honom och han åkte dit för diskriminering.
På något sätt måste man både ha förståelse men även hålla isär sak och person. Det finns rötägg i alla kulturer.
I Hadille ärendet ligger nu en intrevju ute med den som skall vara hennes mamma. http://www.svt.se/nyheter/sverige/hadilles-mamma-jag-har-inte-overgivit-min-dotter Hon menar att hon inte övergivit sin dotter. Men jag förstår fortfarande inte varför hon åkte hit och föder ett barn om hon inte tänkt stanna. Sedan begriper jag inte varför hon inte väntade med att åka härifrån tills hon kunde ta tösen med sig.Hon lämnade sin dotter bara några veckor gammal, nu säger hon att hon inte övergivit henne, men det var ju precis vad hon gjorde. Man behandlar inte barn på det viset.
Jag anser att det är försent att flytta flickan däremot skall man arbeta för att få en relation med mamman.
I dagens juridik hittade jag en artikel http://www.dagensjuridik.se/2012/09/mamma-vagrade-lata-pappa-traffa-dotter-far-ensam-vardnad-trots-flagranta-brister om en mamma som nekat pappan att träffa sin dotter och därför vinner vårdnaden eftersom flickan nu inte längre kan hans språk, inte känner honom, inte bott med honom.
Kontentan: gör man bara fel tillräckligt länge så får man alltså rätt ändå.
28 oktober 2009 tog socialtjänsten i Mark "våra" barn. Två små fosterbarn som bott hos oss hela sitt liv. Följ min kamp att få hem dem till det de ser som sitt och samtidigt visa på alla missförhållanden som förekommer inom socialtjänsten mot små barn på redan utsatta barns bekostnad.
Bakgrund
Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.
Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.
Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.
Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.
Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.
Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.
Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.
Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.
Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.
Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.
Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar