Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

onsdag 10 oktober 2012

En motion om adoptioner

Då verkar Mark ha vänt den ekonomiska skutan http://www.bt.se/nyheter/mark/60-miljoner-i-overskott-i-mark(3469721).gm Men jag kan inte säga att jag tycker att de vänt den på det praktiska planet. Barn och vuxna far fortfarnade illa där.

En chef slutar. redan efter ett. Han säger att det är resorna som tar. http://www.bt.se/nyheter/mark/slutar-som-chef-i-mark-efter-ett-ar(3468844).gm och visst kan jag förstå.

I riksdagen har det varit motionstider. Jag fick se en inlämnad motion:


Fler inhemska adoptioner

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inhemska adoptioner.
I Sverige finns idag många barn som lever i familjehem eller liknande förhållande på grund av att deras biologiska föräldrar inte kan förse dem med en stabil uppväxtsmiljö. Den 1 november 2011 befann sig 5511 barn (0-12 år) under pågående insats hos socialtjänsten. År 2011 omhändertogs 2527 barn enligt Socialtjänstlagen och placerades i de allra flesta fall i familjehem. För många av dessa barn är tillvaron otrygg och osäker då de saknar en fast punkt i form av permanent vårdnadshavare. I Sverige bevakas föräldrarnas rätt till sina barn hårdare än barnens rätt till kapabla föräldrar.
Fler barn än de som faktiskt adopteras lever under omständigheter där en adoption skulle vara önskvärd för såväl barnet som familjehemsföräldrarna. Många av dessa barn skulle genom inhemska adoptioner, alltså adoption inom landet, få växa upp i en trygg, stabil miljö. I praktiken sker det relativt sällan och under de senaste åren har antalet adoptioner av barn i familjehem legat på under 20 per år. Förhoppningen är att fler barn ska få uppleva trygghet genom att vara en del av en familj, och att de inhemska adoptionerna ska öka. Att vara barn är inget man valt själv och deras rätt till en trygg uppväxt måste alltid väga tyngre än en biologisk förälders rätt till sitt barn. Nu är inte en adoption lösningen för alla familjehemsplacerade barn, men för vissa skulle det vara en möjlighet att skaffa sig en fast grund att bygga sitt liv på. Att se till att unga växer upp i en trygg och stabil miljö har ett egenvärde i sig, men det innebär också att det är större chans att de växer upp till att bli trygga och stabila vuxna. Samhället i stort skulle i det långa loppet tjäna på det. Regeringen bör se över adoptionsförfarandet för att underlätta fler inhemska adoptioner samt göra översyn av vårdnadsreglerna.

Cecilia Widegren (M)

 
Jag håller med men tycker att man skall trycka mer på att lagar skall hållas. Tex den om treårs regeln. Sedan som jag tjatar och tjatar om. det hjälper inte med alla lagar i världen om det inte blir konsekvenser då man bryter mot dem.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)