Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

torsdag 8 mars 2012

Inte lika för alla

I gårdagens tidning kunna man läsa om en mamma som tröttnat.
http://www.expressen.se/gt/arg-mamma-domd-for-hot-mot-attaarig-pojke/
en pojke hade gett sig på hennes pojke och tillsist tröttnade hon åkte till skolan för att ”tala honom till rätta”
Hon sökte upp honom efter gymnastiken tryckte upp honom mot väggen och kallade honom "ungdjävul" och hotade honom.
Vet inget om ärendet men har själv varit mobbad ett år på en skola där jag gick och utifrån min erfarenhet så är det antagligen ingenting mot vad hennes pojke antagligen utsatts för.
Det var väl frustration över det och att inget gjordes och ingen försvarade grabben som gjorde att hon gjorde vad hon gjorde.

Det är klart att man inte får göra så hon fick 70 dagsböter för olaga hot. Det står att summan blev hög för att hon gjort det på skolan där barn skall kunna känna sig trygga.

Det som förvånar mig mest är att inget händer när socialen går in och hämtar barn på deras skolor. De skall ju känna sig trygga där men det gäller visst inte lika regler för alla.
Hur var det då Marks kommun gick in på skolan och hämtade de tre barnen och sedan separerade dem ifrån deras föräldrar under flera månader utan grund?
http://www.expressen.se/gt/tvangsomhandertog-syskonen---i-skolan/
Eller som i artikeln i veckan http://nlt.se/startsidan/essunga/1.1545084-tumult-nar-elev-hamtades-av-polis där en placerad flicka hämtades av polis på sin skola.

Varför gäller det en del barn och inte andra? Varför gäller det en del ”förövare” och inte andra? Alla borde vara lika inför lagen men det är bara att konstatera att så är det inte.

2 kommentarer:

  1. Om alla bara kunde tänka och resonera som du. Tänk vilken bättre värld vi levt i då!

    SvaraRadera
  2. Som trebarnsmamma kan jag bara konstatera att social(o)tjänsten i Mark har en egen spelplan. I denna förvrängs lagar, regler osv ständigt till annat än de är avsedda till. Även en dom kan förvrängas med dess kreativitet. Tänk om denna förmåga istället hade kommit barn, unga o familjer tillgdo - istället för här som man läser "fosterhemsbarnen" till ondo!
    De lär ha en ny chef som bara vill gå vidare, lämna historian - personligen anses att haverikomisionen bör tillkallas s¨å att man lär sig från alla de många tidigare haverierna. Fel i 2/3 av alla ärenden enligt socialstyrelsen...
    Det är omöjligt att bara gå framåt efter det.
    Bättre ledarskap!

    Finns ingen ansvarig för denna förvaltning?

    SvaraRadera