Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

onsdag 28 december 2011

Ett varnande exempel

Fick en länk till högskolan Örebro.
Där har Bo Edvardsson lagt ut utredningen som han gjorde runt de tre barn som hämtades på en skola i Mark.
http://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:460313 Han har lagt den som ett varnande exempel.
På sidan 17 har han pekat ut Gryning vårds som även är inblandade i ”vårt” ärende Han skriver bl.a.:
Det finns även tre psykologutlåtanden från utredningshem Y utförda av psykolog vid ”Gryning vård ab”. Dessa baseras på 4 träffar med varje barn. Vad gäller frågeställning anges endast den vaga termen ”psykologbedömning”, dvs. inga kunskapsbehov specificeras. Även här har vetenskapligt icke underbyggd sandlådemetodik använts. Inget nämns heller om någon vetenskaplig underbyggnad för ”Jag tycker jag är” - metoden.
Det är så gruvligt många fel men ni får ladda ner den och läsa själva.
De har även gjort ett flertal utredningar runt "våra" där de talar om vad barnen anser men inte stämmer överhuvudet taget med den bild vi får av barnen när vi träffas.

1 kommentar:

  1. Jag kallar Bo Edvardssons utredning för ”Socialtjänstens lilla Bibel”. En suverän sammanställning. Hade socialförvaltning/nämnd tagit till sig Edvardssons utredning hade läget varit ett annat idag. Jag har följt Markfallet noga. Det mest suspekta i modern tid. Men nu har Marks socialnämnd sagt sitt. Domen har fallet. Nu återstår granskningen. Och om Mark kommer till insikt, gör en pudel och ställer allt till rätta.

    Några viktiga nedslag i kombination med Uppdrag Gransknings (UG) program. En handläggare talade i UG:s program om ett ”sunt sätt”. Hon hade inte besökt fosterhemmet men visste ändå och kunde ta ställning.Hon kunde –´möjligtvis –besökt fosterhemmet, men gjorde det inte, sa hon. Möjligtvis! Vad skrev hon då i akten?

    Bo Edvardssson skriver att om en vuxen berörs av uttalanden från en referent (handläggaren) skall den som berörs erbjudas att ge replik FÖRE den icke replikerande uppgiften används i avsnittet ”Bedömning”. Det kallas systematisk replikering. Samma gäller för ett barn som berörs av ett uttalanden. ´

    Hör längre ner handläggaren och nämndens ordförande ett stycke in på bandet.

    Bo Edvardsson:” Genom att ignorera behovet av systematisk replikering ställer sig socialtjänsten utanför det demokratiska rättssamhällets grundläggande krav på saklighet och möjlighet att ifrågasätta och kritisk granska uppgifter som rör en person själv FÖRE dessa används till mycket allvarliga bedömningar och sprids.”

    Ordf. i socialnämnden skrev på egen hand under beslutet att flytta barnen. Hon svarade ja på reporterns frågor angående levene och vandel. Och utan att förmå sig att sätta in det förhållandet gentemot till barnens trygga miljö i det första fosterhemmet. Så startade denna händelse.Lyssna! http://www.youtube.com/watch?v=ptYtLODzDw4&feature=related

    I Kammarrättens dom 2011-10-17, står under ”Skälen till Kammarrätten avgörande” bl.a: ”LVU är en skyddslagstiftning för barn och unga. Vad som är bäst för barnet ska vara avgörande vid alla beslut enligt lagen. Föreligger det en konflikt mellan barnets och de biologiska föräldrarnas intressen, får föräldrarnas intressen träda tillbaka.” Vad hände i det här fallet? Värt att efterforska.

    Det var med minsta möjliga marginal som socialnämnden i Mark beslutade att inte överklaga kammarrättens dom till Högsta förvaltningsdomstolen om att låta fosterhemsbarnen stanna i den nuvarande fosterhemmet. Sju var mot en överklagan, och sex var för. Hur tänkte nämnden? Vad styrde dem? Nämnden kunde dessutom åberopat vårdnadsöverföring eftersom barnen bott i fosterhemmet i fyra år. Professionen anser att LVU inte alltid fungerar på små barn.http://svt.se/2.34007/1.2623446/krav_pa_lagandring_efter_markskandalen?lid=puff_2623446&lpos=rubrik Det missade Mark genom interna ställningstaganden. Turerna kring Mark fortsätter.
    Eivor Karlsson

    SvaraRadera