Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

onsdag 30 maj 2012

Det slutar inte..

Ja kritiken fortsätter mot hanteringen inom socialtjänsten.
Denna gången är det Filipstad.
http://www.vf.se/nyheter/filipstad/svidande-kritik-mot-socialnamnden

Där utreder man familjehem i efterskott, efter det att man placerat barn där, man saknar som på så många andra ställen vårdplaner.
Hur skall man då veta vad vården skall leda till? Utredningar tar för lång tid och dokumentation saknas.

Jag anser att problemet ofta är tiden eller rättare sagt brist på tid men även en dålig utbildning och det faktum att lagen kan tolkas så olika.

Även Gävle får kritk.
http://gd.se/nyheter/gavle/1.3006901-socialstyrelsen-kritiserar-socialtjansten
då barn har anmält övergrepp har man nöjt sig med att tala med vuxna runt om och sedan lagt ned ärendena.
Socialstyrelsen konstaterar vidare att det förekommit att barn varit placerade i familjehem längre än två månader utan att några särskilda skäl dokumenterats.
Myndigheten ifrågasätter även om socialnämnden hanterar ansökningar från ungdomar på ett seriöst sätt när de vill ha en annan bostad med hänvisning till relationsproblem inom familjen. Det är inte tillräckligt att rutinmässigt hänvisa till familjestöd för att förbättra relationerna, menar Socialstyrelsen.
Även på flera andra punkter får socialtjänsten kritik, bland annat för att inte ha lämnat ut allmänna handlingar till föräldrar.
Sammanlagt kräver Socialstyrelsen att kommunen ska bättra sig på tolv olika punkter.
Kritiken kommer ”naturligtvis” som en överraskning enligt socialchefen.

Jag tycker att det säger en del om själva problemet. Att kommun efter kommun kan få så massiv kritik och alla blir lika förvånade. De är inte ens medvetna om problemen trots att de gör så ofantligt fel så att det resulterar i så grov kritik på förvaltning efter förvaltning.

Det står också om ensamkommande flyktingbarn. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=10974&artikel=5123424
Som vanligt trodde man det värsta. De kommer nog hit för att sedan ta hit hela sin familj men så blev det inte. Bara en av tio tar hit sin familj.
Ensamma barn ofta med trauman utan en vuxen som kan guida dem in i vuxen livet. Många av dem placeras i familjehem men jag har hört om många kulturkrockar. Särkillt vad gäller äldre, tonårspojkar som har svårt att acceptera fostermamman som aktoritet.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)