Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

måndag 9 april 2012

Utsatta barnens värde

Barn fortsätter att fara illa i socialens hantering och straffen för de som utsätter dem är lika med noll. http://st.nu/medelpad/sundsvall/1.4595492-barn-valdtogs-i-familjehem
Här är det två flickor som placerats i hem där de utsatts för sexuella övergrepp. Visst finns det familjehem som inte borde vara familjehem och även familjehem har i umgängeskretsen personer som är farliga för omgivningen. Men då man väl kommer på det borde straffet vara hårt. Men inte då. Utsatta barn har inget värde.

Här var det mannen i ett stödboende för den ena flickan.
Sedan en ung man som var placerad i samma familjehem som den andra flickan.
Socialen hade fått indikationer om att det var något fel men valde att inte tro ller agera.

För stöd pappan blev det i och för sig tre års fängelse och 85 000 kr i böter men för den unge manenne som erkände blev det skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. Han ska vistas två år på behandlingshem och stå under övervakning till juli 2014.
en till som bloggar om det http://anneskaner.wordpress.com/2012/04/09/kommunal-valdtakt-pa-barn-skall-kosta-kommunen-pengar/
Man kan tycka att 3 års fängelse inte är så lite men han var 70 år. En äcklig gammal gubbe i en ung flickas ögon. Iallafall tror jag att få i den åldern väljer att ha sex med en så gammal man. Fem år höll han på och förstörde tillvaron för henne och ingen trodde henne.
Anne skriver:
De pengar täcker inte ens bråkdelen av den terapi som kommer att behövas framöver. Det är inte ens plåster på såren. Pengar kan inte ge tillbaks det man förlorat, men ersättning kan svida hos den som gjort det. 85 000 kr är inga pengar i det avseendet.

Men det finns ytterligare en part som borde stämmas i sammanhanget och där jag hoppas att advokaterna går vidare och det är Sundsvalls Kommun. Så här skriver Sundsvalls Tidning, “Redan våren 2007 initierade socialtjänsten en utredning eftersom flickan berättat för en skolkamrat att hon utsatts för övergrepp. Men utredningen ledde inte till några förändringar för flickan, socialtjänsten fann inte anledning att föra saken vidare. I stället fortsatte övergreppen mot barnet under flera års tid.”

Jag kan bara hålla med men det är nästan intill omöjligt att stämma och få rätt mot en kommun. Det är som att slåss mot väderkvarnar.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)