Ord som förändrar

Häromdagen skrev jag om Morgan Alling som sommarpratade och jag länkade till inslaget igår.
Han blev även framröstade bland dem folket ville höra igen.
Igår var det inslaget.
Han kallade det för Ord som föräldrar. 
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/131418?programid=2071
Den första han träffade i sin nya klass vågade säga ifrån början till mobbing.
Lägg av, kalla honom inte tåbira Peter.
Han kan inte hjälpa att han går som han gör. På tå..
Vet du varför han går så jo om han väcker sin pappa så får han stryk.
Han var alkoholist barn. Barn till folk som dricker. Sedan upptäcker Morgan att även kompisens föräldrar drack.
Hon skämdes inte för honom, att han var barnhemsbarn utan hon skämdes för sina föräldrar.
Skämdes för att visa hoom hur det stod till.

Jag kan föreställa mig känslan av att inte vara ensma, att det fanns fler som han...

Han avslutar med att man bara kan förändra sig själv. Att kriget var slut, (rubriken på hans bok som jag varmt rekomenderar) Hur hålet han haft inuti försvann.
Att man kan höra och ta åt sig av vad andra säger om en men det är först då man låter det etsa sig fast och påverka en som det bliret problem. Innan är det den som säger, gör eller utsätter andra för vad det nu kan vara. Men tar man åt sig påverkas av det, styras av det så tar man själv över problemet.
Ord kan förändra både possitivt och negativt men bara om vi låter dem.
Att man får drömma och man kan påverka sig själv men inte andra.

Lyssna på programmet det fängslar och tankar som många borde höra och göra sig till ett med, ta åt sig för att orka leva vidare, resa sig och skaka av sig och blir starkare. Förstå att det inte var de, dem det var fel på utan omgivningen. andras beslut som fått konsekvenser för dem. Men att de kan resa sig vägra blir bli offer.
Morgan jag beundrar dig och vi driver samma kamp fast på olika sätt.

I Sverige börjar en ny lag gälla nu d 1 januari. alla barn skall få egen handläggare.
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=10974&artikel=5386610

Författaren Sofia Rapp Johansson, med egen erfarenhet av placeringar i fosterhem, tycker att den nya regeln är ett steg i rätt riktning, men att den inte kommer att kunna förverkligas.

– Det finns inga resurser i kommunerna. Jag jobbar i dag på ett behandlingshem och märker att kommunen inte har råd att skicka ut handläggarna för att prata med sina klienter. Det finns inte någon ekonomi, säger Sofia Rapp Johansson.

Dessutom, menar  Sofia Rapp Johansson, att barnets kontaktperson borde vara en fristående person, inte en socialsekreterare.

– Jag blev söndertrasad och flyttade jättemycket. Soc var bara en person som kom och hämtade mig och körde mig till ett annat fosterhem. Jag fick aldrig bygga en relation eller samtala med dem. soc var någonting otrevligt. Jag upplever att många barn som är placerade i dag har samma känsla, att soc är en fiende och är ond, säger hon.

Håller med.
Sedan kommer nästa problem. När fel upptäcks och barn behöver placeras så är det bristen på familjehem jourhem och akuthem. Bristen är akut i hela Sverige.
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=10974&artikel=5393161

Det kan sluta lyckligt

Det finns barn som tvingas till umgängen med vårdnadshavare som misshandlat. det blir extra tydligt i en dom från i år.
http://www.newsmill.se/artikel/2012/12/21/r-dda-barnen-till-jul-1

Är det rimligt att en man som dömts för att ha misshandlat sina barns mamma, även inför barnen, får ensam vårdnad? Är det rimligt att en liten skräckslagen pojke på sex år och två tvillingflickor på fyra år rycks upp från sin mamma, förvägras all kontakt med henne under flera månader och istället tvinga träffa den man som slagit deras mamma? Jag tror alla som själva har barn kan föreställa sig hur hemskt det skulle vara om barnen plötsligt skildes från allt som varit deras trygghet. Men så går det till i Sverige 2012.

Men för att visa hur komplext det är hur svårt och hur en del utnyttjar systemet, andras välvilja och orsakar att man tillsist inte tror ens de som behöver det. En tonårsflicka som ljög så många gånger att ingen tillsist trodde henne. Man slog istället fast att hon ljugit om övergrepp för att få egen lägenhet.
http://www.dagensjuridik.se/2012/12/tonarsflicka-erkanner-under-ed-att-hon-ljog-att-fa-egen-lagenhet-omhandertagande-havs
Ja ingen har sagt att det är lätt.

Avslutnignsvis ett inslag på radio av Morgan Alling som berättar om varför kriget, hans krig som barnhemsbarn är slut. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/131418?programid=2071
Det kan sluta lyckligt.

De osynliga barnen

Då är en storhelg över och nästa på gång.
Hittar lite bland vad gäller artiklar runt utsatta barn.
Tex barn i vårdnandstvister, de s.k. osynliga barn för dem är det ofta ingen som lyssnar på http://bloggar.aftonbladet.se/enannanjul/2012/12/de-osynliga-barnen/
de säger själva att det inte är själva separationen som är värst utan bråken mellan föräldrarna.
Främst om dem.
De har svårt med var de skall lägga lojaliteten. De som inte ens skulle behöva välja.

I tvisten är det lätt att den ena eller andra anklagas för saker bara för att någon vill "vinna"
Som pappan som anklagas utan grund. http://www.aftonbladet.se/wendela/article15952391.ab
Pappan säger:

– Följden av det här är för mig på ett sätt värre än när ett barn dör. När ett barn dör sörjer du men försöker så småningom gå vidare för du kan inte förändra det. I den här situationen vet jag att hon finns, jag kan inte sörja, släppa henne och gå vidare. Smärtan över förlusten minskar aldrig. Lina försvann men mitt helvete bara fortsatte i och med anklagelserna.
 

Jag känner igen det. Det är så vi känner också. Man kan inte sörja och gå vidare. De finns ju där även om vi inte får träffa och inte får tala med trots löfte. 18 veckor sedan vi sist sågs och ett telefonsamtal på hela den tiden.  Alltså nästan 1/2 år igen och vi bara försvinner. Det är fjärde gången.

Karlavagnen igår

I går kväll  handlade Karlavagnen om familjehem.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/129911?programid=3117&date=2012-12-26
Lyssnade och försökte komma fram men det var för många som ringde. Flera som jag har kontakt med kom fram.
En mamma som fråntagits sina barn fick samma fråga som jag fått så ofta förr och som jag också säkert ställt om jag inte vetat bättre vid det här laget.
Så du tycker att det var fel att man tog dina barn, att man gjorde det för lättvindigt men man tar väl inte barn i sverige utan anledning...

Nej det trodde jag heller inte, förr i tiden.
Men nu vet jag bättre.

Det finns barn som behöver omhändertas och det finns barn som inte skall eller bör bo med sina föräldrar.
Ändå finns det kommuner  där det tar på tok för lång tid innan man går in och tar barn.
Men det finns ochså de kommuner där det inte verkar finnas några skäl alls till att man tar vissa barn.
Det finns inga skäl.

Jag skrev en kommentar under programmet:

Fel begås på båda sidor. Barn tas på fel grunder från biologiska föräldrar men även ifrån famijlehem. Alltör mycket makt ligger i handläggarnas händer. De som dessutom inte ens har ansvar för sina beslut. Några orsaker är först utbildningen till socionom inget runt barn,  inte ens obligatorsk närvaro krav. Sedan utredningar som inte håller måttet. Som är fullt av tyckande, tänkande, och avsaknad av fakta. Samma handläggare både utreder, omhändertar, processar och verkställer. Skulle aldrig vara tillåtet då brottslingar omhändetas i samhället men då barn omhänderts går det bra. Det skapar trasiga barn som har svårt att helas. Hela systemet behöver ses över.

Har tänkt så mycket på det där att samma handläggare både utreder, omhändertar, proceccar och verställer beslut. Det är inte klokt. En handläggare som saknar utbildning för stora delar hon gör och som sedan inte ens har personligt ansvar för de beslut hon fattar.

Det var så många som ringde men inte kom fram så jag hoppas att de gör fler program i ämnet.

Att hjälpa till på nära håll

Fick en länk till ett konto på facebook. Skulle vilja uppmana alla har FB att gå med här https://www.facebook.com/groups/284263635011828/ 

Det är en sida för att stödja Hadille. Det finns även ett konto där man kan sätta in pengar till hjälp till advokat familjen har ju inte rätt till en utan får betala själva. Nummret är 5398-3235
Det är Östra Broby och Emmislövs församling som har öppnat kontot och äktheten i uppgifterna kontrollerar du genom kontakta präst Anders O Johansson i Östry Broby härad. anders.o.johansson@svenskakyrkan.se 

Mer information finns på http://www.facebook.com/HaddilesRattskonto?ref=tn_tnmn
Om alla skulle sätta in bara 5 eller 10 kr eller mer så skulle det bli mycket. Som sagt de har inte rätt till advokat utan får isåfall betala själva. De har fått tag i en som ställer upp men det kostar.
Pengar som eventuellt blir över kommer att användas till att hjälpa andra i liknande situationer.

Bra initiativ.

Läste ett inlägg runt jul
http://www.aftonbladet.se/debatt/article15957213.ab
Jag tycker att det är tankeväckande.
Julen handlar om ett flyktingbarn.
Det är så lätt att se behoven på långt håll. Man samlar in pengar till barn i nöd, barn på flykt, barn i katastrofer men glömmer att det finns de som bor nära och behöver hjälp.

På julafton var jag och sonen med och hjälpte till några timmar på allternativa julfirandet som kyrkorna ordnade här i närmaste staden. Den är inte så stor men det samlade ca 100 stycken.
Sonen sa då vi åkte hem: Jag hade ingen aning om att det fanns så många som var så ensamma att de inte hade någn att fira jul med.
Det är klart att han inte hade, det är inget som skall tynga ett barn men jag tror ändå att det är bra att se att alla inte har det så bra och att han kan vara med och hjäpa till att göra något för dem.
Han sprang med drickor och hämtade mat till några som hade svårt att gå. Var behjälplig på de sätt han kunde. Och han fick känna att han hjälpte till, att han var duktig och bjöd på sig.
Det gjorde hans jul mer meningsfull än att bara sitta framför Tv´n och öppna egna paket.

Tänk om vi alla kunde hjälpas åt att se att det är mycket man kan göra om man bara vill.

För ett tag sedan var det ett inslag på tv (Nyheterna). Det handlade det om en familj, tror att de var romer. De bodde i bilen. De hade ingenstans att bo. De hade två barn och flickans största dröm var att få gå i skolan. Efter inslaget var det en kvinna som ringde upp nyheterna och bad att få kontakt med familjen. De bor nu i ett litet hus på hennes tomt. Flickan skall börja i skolan.

Man kan mer än man tror eller tänker på. Tänk om alla skulle hjälpas åt att göra lite.