Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

fredag 8 juni 2012

OK att slå barn?

Det har börjat diskuteras om det är rätt att ha politiker i rätten. Deras okunskap eller ovilja att döma utifrån lagen.
http://www.realtid.se/ArticlePages/201206/05/20120605134508_Realtid875/20120605134508_Realtid875.dbp.asp
Problemet med det synliggörs gång på gång.
Nu är det i ett ärende där föräldrarna erkänner att de hotat och slagit sina barn.
Domaren ville fälla men nämndemännen gick emot.
http://hd.se/helsingborg/2012/06/06/hotade-och-slog-sina-barn-friades/

Och barnperspektivet? Det lyser igen med sin frånvaro. Det budskap man sänder ut är ju att det är helt OK att slå sina barn.
Åklagaren meddelar som tur är att hon kommer att överklaga.

Hittade även en artikel runt att det är så många barn som lever med föräldrar som har problem med alkoholkonsumtion.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14940325.ab
Vad är det barn i den situationen lever med?
• Instabilitet, oförutsägbarhet, brutna löften och avsaknad av bekräftelse från föräldern präglar uppväxten för dessa barn.
• Barnen tvingas ta större ansvar för hemmet och får mindre tid för lek och fantasi.
• De kanske undviker att ta hem kompisar vilket kan leda till ensamhet och utanförskap.
• De känner skuld och skam.
• Ju mer en förälder dricker desto större risk att barnen påverkas nega¬tivt. Risken för psykiska problem ökar. Depressivitet, ängslighet och beteendestörningar förekommer hos en del barn, medan andra klarar sig bra både som barn och vuxna.
• Barnen löper högre risk för egna alkoholproblem som vuxna.

För många år sedan funderade jag på hur det kunde vara så att barn som levde i sådanna förhållanden blev likadana. Det borde vara tvärtom. De ser ju hur det inte skall vara, hur de inte vill bli behandlade som barn. Eller är det så att man gör som man sett, blivit upplärd?

En dag såg jag en pappa med en liten flicka. Han var vad jag skulle vilja benämna som rätt dyngrak. Han satt och gosade med flickan. Hon gosade tillbaka. Kan det vara så enkelt? Flickan älskar pappa, pappa luktar sprit. Lukten av sprit kan då komma att stå för något possitivt.
När pappa luktar sprit är han (iallfall till att börja med) snäll. När sedan den vildfarelsen går ur dricker man tillsist själv för att slippa se verkligheten, för att många barn och ungdomar lastar sig själva, anklagar sig själva och ser det som sitt fel.
Vet inte. Kanske en för enkel förklaring och det finns nog många.

Är det så att vuxna har rätt att till vilket pris som helst att dricka även om andra får ta konsekvenserna. DVS det är något som barn får lära sig leva med?

Tycker inte det. En sak kan man slå fast. Barn skall inte behöva leva under sådana förhållanden.
Upplagd av kl.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)