Onda aningar

I går ringde jag till rätten. Där fick jag veta att advokaten som företrädde kommunen inte var där de sista två dagarna alltså var frånvarnade två av tre dagar. Det gör mig så ledsen, arg och besviken att nu kan jag inte hålla tyst längre.
Det här var jag på väg ut med redan veckan innan rättegången men valde att hålla tyst och hoppas på det bästa.

Vi blev kallade till advokaten, Jörgen Olsson Borås första gången d 26 aug. alltså för1 månad sedan.
Han talade om att det var viktigt att vi skulle komma till tals och vi skulle vara med, vara där och visa vilka vi var så att alla såg att det de påstår om oss inte stämmer.
Vi fick veta vilka som skulle kallas som vittnen och han berättade hur han skulle lägga upp det hela. Det lät bra.
Sedan har det varit tyst.
Jag har sökt honom ett antal gånger utan resultat.
Veckan innan rättegång lyckas jag då på måndagen eller tisdagen.
Jag frågar honom hur det går jo han skulle sätta sig med ärendet i veckan. Alltså hade han inte börjat ordentligt. Det visar sig att ett av de tyngsta vittnena Bo Edvardsson inte är kallat.

Den biologiska mamman vann på två saker, 1. utredningen och 2. vittnesmål av de som planerat, medverkat och tjänar på att barnen är kvar där de är nämligen Gryning vård, vars hem barnen nu bor i.
Utredningen som är så full av fel, har jag begärt rättelse i men inte fått. Ändå är det den utredning som de använt och vann på därför att ingen visat på alla fel i den.

Jörgen kunde ha tagit bort grunden i deras försvar genom att låta Bo E visa rent vetenskapligt och med vedertagen praxis hur en utredning skall se ut och vad den skall innehålla. Det tyngsta i deras försvar hade alltså fallit.
Jörgen hade inte kontaktat honom och verkade inte alls förstått vad han kunde tillföra eller vilken tyngd hans vittnesmål hade. Han hade även missuppfattat vissa saker och dragit fel slutsatser. Han menade att Bo E hade kritiserat (på uppdrag granskning) det vittne på mammans sida vars ord vägde tungt då hon påstod sig träffat både oss och barnen trots att vi aldrig träffat henne. (hennes vittnesmål beskrivs i utredningen). Jörgen menade att om Bo E kritiserade att hon inte träffat barnen skulle man säga detsamma om Anders Broberg. Därför skulle det bli till nackdel.
Men han hade fått det helt om bakfoten. Barnen har hon träffat men inte oss och Bo E kritiserade utredningen inte hennes vittnesmål.
Bo E kritiserar utredningen därför att den bara är en sammanfattning av åsikter av ett antal medverkande personer (Gryning vård, samt de handläggare som hade ärendet fram tills nu) alltså de som både planerat, genom fört och på olika sätt tjänar på att barnen är kvar där de är. Han kunde ha avslöjat det.
Anders Brobergs vittnesmål bygger på vedertagna teorier och forskning.
Det är inte alls samma sak och går inte att jämföra.
När jag framfört detta skulle han kontakta Bo igen men det visar sig nu vara för sent han är på seminarier och gick inte att nå.
Jörgen började alltså för sent och var alltså för sent ute.
Då sa han att hans uppdragsgivare inte tyckte att det behövdes. Jag frågade vem på kommunen som sagt det. Han ville inte svara på det men jag vet att hans kontakt var ordförande i nämnden. Jag vet inte om det är han som sagt så men jag vet att han inte är så positivt inställd till Bo men finner det anmärkningsvärt om han eller vem det nu är skall styra vilka som kallas som vittnen i rätt när det kan avgöra om ni/vi vinner eller förlorar.

Advokaten begärde/bad om saker som har stor betydelse. Jag sammanfattade dem och skickade ett dokument. Jag hade gjort ett ”hästjobb” som skulle spara tid sa han men kommenterade att det var mycket och han hade inte läst på onsdagen. Då var det fyra arbetsdagar kvar till rättegång. Men att läsa mitt var mindre än att sätta sig in i allt det andra. Han lovade ta tag i det nästkommande dag alltså torsdag och skulle ringa mig under förmiddagen.
På torsdagen får jag även veta att hans huvudvittne inte blivit kontaktad. Hon har kallats men advokaten hade inte talat med henne, inte heller flera andra vittnen. Jag var kallad men inte min man. Nu blev jag orolig på allvar. Fyra dagar till rättegång och han börjar så sent att ett av de tyngsta vittnena inte kan kallas. Huvud vittnet har han inte kontaktat, och han har inte talat med ett flertal av de andra vittnena, min man är inte kallad och han verkar allt annat än förberedd. Förlorar vi nu är går det visserligen att överklaga en instans till men det är sällan att de tar upp något. Vi kan inte riskera att han går upp i rätt så oförberedd att han förlorar.
Jag väntar hela dagen men Jörgen ringer inte upp.

Eftersom jag blev allvarligt oroad ringde jag upp kommunchefen, Haleh Lindkvist, jag visste inte vem jag skulle vända mig till.
De har ju sagt att det nu är en kommunangelägenhet att de vinner det här d.v.s. att vi får hem barnen. Men hon var bakbunden och kunde inte göra något. Hon hänvisade mig till kommunalrådet och kommunjuristen.
Ringde sedan kommunjuristen som tyckte att det lät anmärkningsvärt, och lovade ringa ett par samtal och återkomma. Hon gjorde så men hänvisade till att advokaten ändå har plockat ut vissa timmar så något måste han ha gjorts. Det sades i sammanhanget att om han inte gör sitt jobb kommer det ju ändå att på något sätt dokumentareas.
Men det hjälper väl inte om vi förlorar.
Sedan har han ju inte meddelande skyldighet till oss så jag kanske inte är informerad i vad han gjort eller inte. Men han informerade mig ju själv i vad han gjort och inte gjort. Tror inte att han skulle ljuga om att han inte gjort så mycket om det är tvärtom.

Jag ringde upp kommunalrådet Margareta Lövgren och hon lät oroad och skulle ta tag i det men när jag ringde tillbaka på kvällen och frågade vad hon gjort hade hon bollat tillbaka det till kommunchefen.
Men hon vare sig fick ju eller kunde göra något sa jag. Sedan bröts samtalet och trots att jag ringde upp ett flertal gånger men nu svarade ingen.

På fredagen fick vi även ett brev där vi både jag och min man kallas men nu bara per telefon.
Det är två arbetsdagar kvar till rättegång.

När jag ringde upp och ifrågasatte det hela hos advokaten och frågade varför han inte ringt fick jag till svar att han haft så mycket om sig så han inte hunnit. Men det var ärendet han skulle läsa på och jobba men och utifrån det ringa till mig kan det inte varit det han gjort. Han sa att han förstod att jag har ”ett visst intresse av ärendet” men jag fick lita på att han gjorde det han skulle. Jag frågade om han tyckte att han gjort det och han svarade att det tyckte han väl. Sedan undrar jag över hans kommentar ”ett visst intresse”, det är ju våra liv han håller i sina händer och verkar missköta så.

Man tror så lätt att om ett ärende varit i rätt så är det manglat och stött och blött så det kan väl inte vara fel. Men med hänvisning till vad jag skriver här så ser jag små möjligheter till att vi skall vinna det överklagande som var uppe förra veckan. Väntar jag med att gå ut med det och vi förlorar, kommer det se ut som om jag är missnöjd med att vi förlorade och söker en syndabock men talar jag om hur det skötts nu förstår alla ifall vi inte vinner att vi kanske inte hade en chans.
Men då är det för sent.

Allt detta har jag alltså hållit tyst med och hoppats på det bästa bara för att det inte igen skall se ut som om det är problem med samarbetet men när jag får veta att advokaten inte ens var där de två sista dagarna vare sig på torsdagen eller fredagen. Han var inte med och korsförhörde de vittnen man vann på sist och heller inte slutpläderingen då det handlar om att övertyga domare och nämndemän om varför de skulle döma till förmån för den ena eller andra sidan.

Sedan som slutknorr visar det sig att han inte hade något viktigt som inte gick att skjuta på utan han åkte på semester.
På toppen av allt visar det sig även att ordförande i nämnden visste om detta och ”glömde” tala om det för nämnden trots att de kallade på möte för att de var så oroliga över hur det sköttes.

Nu då press kontaktar och frågar hur jag känner inför den kommande domen kan jag inte hålla tyst längre.
Som sagt väntar jag och vi förlorar kommer jag framstå som om jag letar efter en syndabock trots att faktum är att jag lyft detta i snart tre veckor.

BO får ett uppdrag

Vet inte om jag uppmärksammat på att även Barnombudsmannen fått ett uppdrag nämligen att se över hur barnen upplever hur det är att leva med skyddad identitet, med eller utan föräldrar.
Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 1 april 2012.
Barnombudsmannen får använda 700 000 kronor för att genomföra uppdraget. Kostnaderna ska belasta det för budgetåret 2011

Idag är det mer än 4200 barn som lever med skyddad identitet eller skyddade personuppgifter.
Inte många tänker på vad det får för konsekvenser.

Fundera själv på hur ofta du ombeds att lämna dina personuppgifter.

De kan inte vara med på skolfoton. De kan inte utöva vissa sporter för de tar lagbilder och andra har försäkringar där du tvingas lämna personuppgifter men här får man inte fram några uppgifter så det är omöjligt. Det får ju heller inte gå för bra för då kommer man i tidningen och det får inte hända.

Blir man sjuk får de inte ropa upp en i väntrummet, man kan inte plocka ut recept som vanligt för vårdnadshavaren kan begära ut alla handlingar runt barnet och får då veta vart de varit på sjukhus eller hämtat ut medicin.
Man får inte de vanliga årskallelserna till tandläkaren eller hälsokontroller som andra för ingen vet att de är där utan det får man se till att rätt instans eller person eller avdelning får veta.

Lever de under hot från ex en förälder tvingas de kanske flytta ofta och kan inte behålla kompisar som andra barn. De blir rotlösa och känslan är att det inte är någon ide att skaffa sig kompisar för du kommer ändå att förlora dem för eller senare.

Barnet kanske tappar kontakt med andra släktingar därför att man inte kan vara säker på om de pratar bredvid munnen.

Det förekommer även att en förälder har umgängesrätt till barnen, trots att den andra föräldern lever med skyddade personuppgifter på grund av våld och hot inom relationen. Bland barn och unga som har bevittnat våld i familjen har en stor andel också själva varit utsatta för våld. Om det fortfarande finns risk för hot och våld från en förälder läggs det en mycket stor börda på barnet som innebär en psykisk påfrestning.

Är det barn som är placerade kan det vara så att du begränsas och inte kan åka till vissa ställen där barnet kan bli igenkänd. Det kan även gälla ex skolresor till vissa platser.
Om du ”vabbar” var det förut två personer i hela Sverige som tog hand om de anmälningarna. Det är tydligen ändrat nu.
Ligger barnet inne kan du som familjehem inte begära reseersättning för den går till vårdnadshavaren inte till den som är med barnet.

Det är mycket som är problematiskt och det är ett stort behov av att det ses över. Jag väckte själv frågan om en översyn på rikstinget och fick faktiskt igenom den motionen, KD skulle driva det.
I vilket fall som helst är det bra att de ser över hur det är och jag hoppas att det för med sig att en hel del förändras.

Upptagen

Har varit lite upptagen några dagar så jag har inte hunnit blogga.
Men i dagens Markblad www.markbladet.se (vecka 40) på sid 14 står det lite om rättegången De hörde av sig och ville ha en kommentar men jag hade inte så mycket att säga.
Sedan är Ann Hjerténs inlägg även inne här under debattsidan. Håller som sagt med henne i sak men anser att hon är den siste som borde tala om empati.
I BT står det att man nu skall utreda varför så många politiker hoppas av.

I gårdagens BT http://www.bt.se/nyheter/boras/boras-betalar-motpartens-advokat(2967336).gm betalar nu Borås kommun advokat åt sin ”motpart” en familj som vill stämma dem på vite för att de har felbehandlats. Man har tidigare betalat ut pengar för att kompensera att man fört in felaktigheter i akterna som misskrediterat kvinnan.
Det skulle vara intressant om det blev praxis i andra ärenden. T.ex. vårt där jag anklagats för både det ena och det andra eller i ärendet runt de tre barn som hämtades i skolan. Där hade de fört in hur mycket som helst som sedan visade sig att inte stämma, runt mamman.

I Borås betalar de en avokat max 20 timmar. Ärendet skall inte upp i rätt men målsättningen är att ärendet skall granskas av en opartisk jurist. Det låter ju bra sedan läser man att de vägrar, i allfalla hitintills, att lämna ut de handlingar han begärt för att det skall vara möjligt så börjar man undra om det inte är ett spel för galleriet.

Ändå känns som om det är fler och fler som driver frågan om upprättelse och kompensation. Jag skrev ju senast om ett ärende igår.

Såg också i dagens BT att det nu är väldigt många politiker som lämnar eller har lämnat sina uppdrag i Mark. http://www.bt.se/nyheter/mark/politikerflykt-ska-granskas(2968402).gm Nu skall man titta på varför. Det är 15 stycken och mest socialdemokrater och vänsterpartister.

Enligt artikeln var det visst två till som var på väg en av varje av de tidigare nämnda.

Jag förstå att det kan vara tufft att vara politiker men det skadar inte att även politikerna får upp ögonen för vad de faktiskt ansvarar för och tar det ansvar för det de faktiskt de plockar ut arvode för.

Fick veta att rättegången visst höll på även på fredagen om uppgifterna stämmer, alltså tre dagar. Fick också veta att domen visst skall komma d 17 oktober. Så det är bara att vänta.

Stötta om ni kan

Blev uppmärksammad på ett fall där en pappa har hanterats fel. Ni kan läsa mer om det här http://inteutanminasoner.wordpress.com/2011/09/29/ga-pa-rattegang-i-sodertalje/

Bakgrund:

I stället för att lyssna på vad polis, åklagare, psykiatriker, utredningshem och vad pappan sa gjorde socialen egna förhör med barnen utan någon behörighet eller kompetens på området och kom fram till att pappan var skyldig till övergrepp och polisanmälde honom. Efter många rättegångar och stort lidande för barnen och pappan har pappan fått ensam vårdnad av tingsrätten och hovrätten samt igen från tingsrätten pga att socialen backat upp mamman att fortsätta processa.
I fyra år har socialen utsatt barnen för psykiska övergrepp samt ”stalkat” och begått ”grov mansfridskränkning” på pappan under devisen BBIC (Barnens Behov I Centrum).

Han har äntligen fått rätt men nöjer sig inte med det utan stämmer kommunen. Mål nr T 369-10 Måndag d 10 oktober i södertäljes tingsrätt . Gå gärna dit och stöd honom. Vi måste visa att det finns intresse av att frågorna lyfts och vikten av att man ger upprättelse.

Det är flera som stämt kommuner men det har vad jag vet slutat med att de även får stå för rättegångskostnader. Trots att det har konstaterats att fel har gjorts och i vissa fall även vilka fel så brukar de inte kunna komma fram till vem som är ansvarig och därför förlorar de drabbade och åker därför även på rättegångskostnaderna.

Som sagt det måste bli en ändring och vi måste kräva upprättelse och kompensation när det går fel och det konstateras.