Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

söndag 27 november 2011

Ny utredning i Mark

Det är så synd när de inte lägger artiklar som är intressanta på nätbilagan. I gårdagens tidning var det återigen artiklar om Mark.
En om polisanmälan som enligt tidningen läggs ner.
Gissningsvis nöjer sig inte Krüger med det utan förtydligar den ytterligare. Det är vad jag skulle ha gjort.

Sedan skall man återigen göra en utredning. Den här gången är det politikerna som skall utredas. Men inte förvånande så ställer socialdemokraterna sig inte bakom. De tycker att det bara är ett allians problem och vägrar.
Det går inte i min värld att utreda något om man inte utreder alla.

Hittade även ett bra inlägg i Anne Skåners blogg.
http://anneskaner.wordpress.com/2011/11/26/att-skrika-hogt-hjalper-inte-det-blir-bara-tystare/#comment-695
Hon beskriver hur och varför ohörda barn och ungdomar skriker. Det börjar med att övergivna barn skriker. Hur vi när de äntligen börjar prata tystar dem och hur de återigen börjar skrika. Då anses de vara stökiga.
Varför är det så många som inte vill lyssna på barn?
Varför är det så många som sätter egen vinning före det barn uttrycker.
Jo bara därför att det går.
Upplagd av kl.

1 kommentar:

  1. Anonym27 november 2011 kl. 16:10

    Är det inte bättre att denna redan i media omnämnt gravt olämpliga ordförande slutar? Previ verkar vara en sista desperat åtgärd från ordföranden och kommunalrådet - varför?

    Kan inte Hermsnsson tacka för sig så nämnden får fortsätta sitt viktiga arbete.

    Förresten är IngaMaj Krüger en kvinna med det rätta virket Hermsnsson uppenbarligen saknat, då han bevisligen ljuger och luras. Det blir inte heller bättre av att han gapar och skriker på folkets förtroendevalda i nämnden fr att de inte tycker som han.

    Ser fram emot Uppdrag Granskning program. Skandal att samma kommun återkommer dät gång på gång...

    Avgå Hermsnsson!

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)