Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

lördag 31 december 2011

Kvinna och intresserad

Då avslutas året och ännu ett år har gått utan att vi har lyckats få hem dem. Jag börjar få gensvar och reaktioner på brevet funderar på att lägga ut det här men jag avvaktar ett tag till tror jag.
Sedan är det ett inslag runt ett företag som skall dra in pengar till kommunen http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=2894&artikel=4881862 Det är likadant i varenda kommun och fler och fler är kritiska men inte kommunalrådet. Sedan kommer hon med ett mycket märkligt påstående. Får tilllägga att själv är jag väldigt intresserad av vad som händer och har på radion jämt, så antingen är jag okvinlig eller så har hon fel. Ja ni får lyssna själva.

fredag 30 december 2011

Brev till ordförande m.fl.

Har svårt att hitta någon inseration att blogga. Har skickat iväg lite överklaganden och ett brev till den gode ordföranden i socialnämnden. Det lär nog skapa lite turbulens. Men jag anser inte att man som ordföradne kan eller har rätt att lägga på luren i örat på personer som ringer och är bedrövade. Det var det som hände under julhelgen.

I dagens sjuhärad visar det sig att de kommunanställda fick en liten present och den råkar vara köpt hos två politiker. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=2894&artikel=4883581
Det är kommunchefen som gett Okey de hade de begärt ut offerter ifrån flera ställen. Slutsumman gick under vad de har lov att bevilja utan offentligt upphandlingsavtal. Sedan är hon inte från kommunen och bor där inte heller så frågan är om hon ens visste? Tycker hon verkar göra ett bra jobb och tycker att det är synd att hon hängs ut.

torsdag 29 december 2011

Inte jurister i domstolen

Fick en länk till ett tv inslag. http://svt.se/1.2658836/domare_underkanner_politiska_namndeman
Domare underkänner politiskt tillsatta nämndemän. De talar om att
Sex av tio domare vill ha bort de politiskt tillsatta eftersom de ofta röstar efter magkänsla istället för utifrån lagen. Fyra av tio menar att det påverkar utgången negativt.
Det man kritiserar är: att de är politiskt tillsatta, nämndemännen är juridiskt okunniga, är för gamla, kostar för mycket eller låter sin politiska uppfattning påverka dömandet, de dömer med magkänslan.
Vissa säger t.o.m. att de inte kommer att följa det högsta domstolen sagt.

Man kan ju undra varför vi har utbildade jurister om de inte skall sitta i domstol utan andra kan ta över det jobbet utan kunskap om lagen.

”I tingsrätten är det en utbildad domare resten är nämndemän och det är majoriteten som avgör. 28 procent av de domare som svarat tycker att nämndemännen överhuvudtaget inte bör finnas kvar, 30 procent tycker att nämndemännen bör finnas kvar men inte vara politiskt tillsatta och 16 procent tycker att systemet bör kompletteras med nämndemän som inte är politiskt tillsatta.
Endast 19 procent tycker att de politiska nämndemännen ska finnas kvar som i dag”.
Det är även så i förvaltningsdomstolen. Två av de nämndemän som var med i rättegången var politiskt tillsatta vad jag förstod.

onsdag 28 december 2011

Ett varnande exempel

Fick en länk till högskolan Örebro.
Där har Bo Edvardsson lagt ut utredningen som han gjorde runt de tre barn som hämtades på en skola i Mark.
http://oru.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:460313 Han har lagt den som ett varnande exempel.
På sidan 17 har han pekat ut Gryning vårds som även är inblandade i ”vårt” ärende Han skriver bl.a.:
Det finns även tre psykologutlåtanden från utredningshem Y utförda av psykolog vid ”Gryning vård ab”. Dessa baseras på 4 träffar med varje barn. Vad gäller frågeställning anges endast den vaga termen ”psykologbedömning”, dvs. inga kunskapsbehov specificeras. Även här har vetenskapligt icke underbyggd sandlådemetodik använts. Inget nämns heller om någon vetenskaplig underbyggnad för ”Jag tycker jag är” - metoden.
Det är så gruvligt många fel men ni får ladda ner den och läsa själva.
De har även gjort ett flertal utredningar runt "våra" där de talar om vad barnen anser men inte stämmer överhuvudet taget med den bild vi får av barnen när vi träffas.

måndag 26 december 2011

Det kanske ordnar sig

Vi tittade ju som sagt på ”Så mycket bättre” och det var en låt till som jag bara älskade. Det är E-type som tolkade Timbuktu´s låt.
”Det kanske löser sig” http://www.youtube.com/watch?v=dVQNpbAEqXc
Texten handlar om att bli med barn oplanerat men han gjorde om den lite så det är inte lika tydligt som i originalet.
Texten är bitvis helt underbar.

”Det är lät att va´ efterklok.” Visst men det känns ändå som jag inte kunnat göra något annat än det jag gjort.
Sedan för mig ilskan som gjorde att man började agera istället för att gräva ner sig.
”Jag kastar bollen och ser var den landar jag låter den studsa och ser vart den hamnar”. Precis så är det jag planerar inte vad jag gör eftersom jag egentligen inte kan göra något alls.

”Jag vet var jag är men inte vart jag hamnar. Jag både trevar och famlar och andas.”
Saknaden som gör ont rent fysiskt så man tappar andan ibland.
"Och jag vet som vanligt inte hur vi ska lösa dem eller komma över dem
här sakerna som står mellan oss och total lycka”.

Ja vår lycka har de förstört på alla sätt.

Och så refrängen, jag bara älskar texten. Som tur är har sonen samma smak som jag så nu dånar den i huset::
”Det kanske ordnar sig, det gör det alltid, det kanske löser sig så brukar allt bli, det kommer fixa sig till slut, de é inget tvivel om…fast nu känns skiten sur och flera mil ifrån det ordnar sig”.
Det är precis så det känns. Det är ju vad jag hoppats på i två år även om det just nu känns det som flera mil ifrån att det skall ordna sig men att det kommer ordnar sig är ju vad vi fortfaraden hoppas på.

Jag hämtar kraft ur texten och låter den sjunka in samtidigt som saknaden efter de små värker i bröstet och det gör ont i magen så man tappar andan:
"Det kanske ordnar sig, det gör det alltid, det kanske löser sig så brukar allt bli, det kommer fixa sig till slut, de é inget tvivel om…"

söndag 25 december 2011

I bråk igen

Då har släkten varit inblandad i bråk igen, mord denhär gången. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14041621.ab eller
http://www.skovdenyheter.se/nyhet/1069/man-dodad-efter-lagenhetsbrak-i-skara
Det diskuteras friskt på flashback https://www.flashback.org/t1734320
Visst ingen kan hjälpa vad släkten gör men den ena mannen är fadder åt pojken som bodde hos oss och är dessutom döpt efter honom. Så det är inte släkt på långt håll som man inte umgås med utan personer som man vill ha i barnens liv...

Han skall även har varit gärningsman i ett gisslan drama i somras http://www.lidkopingsnytt.nu/2010/05/07/stor-dramatik-i-travad-i-nattpolisen-tog-forstarkning-fran-goteborg/

lördag 24 december 2011

Flickan och kråkan

Vi har tittat på "Så mycket bättre" som så många andra. För ett tag sedan var det Mikale wies kväll och Timbuktu spelade hans kända flickan och kråkan. http://www.tv4play.se/noje/sa_mycket_battre?title=timbuktu_-_flickan_och_krakan&videoid=2112678
Minns när jag hörde den första gången redan då älskade jag den.
Nu blev den ännu starkare för visst är jag flickan som springer med hoppet i famn, hoppet om att få hem barnen. Hoppet om att någon någonstans skal kunna sätta ner foten och påverka eller förändra. Hoppas att jag skall kunna rädda dem med min kärlek. Jag hoppas och ber att det inte skall vara för sent och hoppas att det skall göra någon skillnad.

Flickan & kråkan
Jag satt häromdagen och läste min tidning
en dag som så många förut.
O jag tänkte på alla dom drömmar man drömt som
en efter en har tatt slut

Då såg jag en bild av en flicka
med en skadskjuten kråka i famn
hon springer iväg genom skogen
så fort som hon någonsin kan

Och hon springer med fladdrande lockar
hon springer på taniga ben
o hon bönar och ber och hon hoppas och tror
att det inte ska vara för sent

Flickan är liten och hennes hår är så ljust
o hennes kind är så flämtande röd
kråkan är klumpig och kraxande svart
om en stund är den alldeles död

Men flickan, hon springer för livet
hos en skadskjuten fågel i famn
hon springer mot trygghet och värme
för det som är riktigt och sant

O hon springer med tindrande ögon
hon springer på taniga ben
för hon vet att det är sant, det som pappa har sagt
att finns det liv är det aldrig för sent

O jag började darra i vånda och nöd
jag skakade av rädsla och skräck
för jag visste ju alldeles tydligt och klart
att det var bilden av mig som jag sett

För mitt hopp är en skadskjuten kråka
och jag är ett springande barn
som tror det finns någon som kan hjälpa mig än
som tror det finns nån som har svar

O jag springer med bultande hjärta
jag springer på taniga ben
O jag bönar och ber, fast jag egentligen vet
att det redan är alldeles för sent
Det enda jag vet är att det aldrig blir för sent.

fredag 23 december 2011

Annons

Dagen före julafton och tredje året utan barnen.
Grönt på gräsmattorna och vi skall vara hos farfar vars fästmö är allergisk mot granar så det blir inte ens gran där i år.
Han vill inte ha julmat så det blir kalkon. Dagen efter skall vi fira med min familj och de har ju ätit julmat hela julafton så de vill heller inte ha julmat. Det innebär för våran del att det knappt bli någon julmat alls. Det blir inte riktigt samma julkänsla.

Vi har julat så mycket det går här hemma i stället. Jag gör det jag brukar för sonens skulle men den riktiga glädjen vill inte infinna sig.
Sedan skall vi till ett par kompisar som faktiskt bjuder på julmat. Så lite blir det.

I dagens HN http://hn.se/nyheter/omkretsen/1.1474543-tillfallig-chef-utsedd-for-socialen står det att man nu har utsett en tillfällig efterträdare för Magnus som slutade igår.

En av BT´s bloggare Martinger, http://www.bt.se/blogg/martinger/ har uppmärksammat annonsen om en efterträdare till Magnus och skriver d 22 dec.
”Under rubriken Lediga Jobb finns nämligen en tjänst som Socialchef i Marks kommun och beskrivningen av kommunen sker nästan i förföriska ordalag....

Nu har jag inte läst riktigt de hårddata som krävs för att få tjänsten. Men med alla mina år som domare där jag mött människor som många gånger också kommit i kontakt med sociala myndigheter så tycker jag nog att jag själv känns hyfsat meriterad. Och därtill kan jag ju lägga fem år som vice ordförande i Socialnämnden i Borås, en kommun inom, som det också nämns i annonsen, bekvämt pendlingsavstånd.
Jag får nog helt enkelt plita ihop en ansökan under de kommande mellandagarna”.

Det kanske finns fler hugade spekulanter till jobbet?

På radio sjuhärad talar de om en undersökning gjord av DN http://www.dn.se/nyheter/sverige/larm-om-vanvard-utreds-sallan-ute-i-verkligheten att anmälningar till socialstyrelsen ang. vanvård sällan leder till något.
Det skulle kunnat gälla socialtjänsten och det gör det också men då det gäller äldre vård. I 94 av 100 fall bryr man sig inte om att kolla bristerna på plats. Man har granskat anmälningar under två år.
Det kanske ändå är en förändring på gång. Man börjar upptäcka att anmälningar sällan leder till något och kräver att det händer något utifrån alla anmälningar.

torsdag 22 december 2011

Förtäckta och oförtäckta hot.

Igår var det skolavslutning sedan gick musten gick ur mig.
Att se alla klasskompisar därframme, sjungande och finklädda gjorde mig så ledsen. Jag blir arg.
Vi har inte gjort fel och man skall inte kunna ta barn utan anledning och ändå är det precis vad man gjort och ingen verkar vare sig vilja eller kunna rätta till.
I vilket fall är det inge som gör det.
Nämnden som kunde försökt åtminstone att överklaga valde ju att låta bli. OK sex ville överklaga men ordförande med sin utslagsröst valde ju att rösta emot. Alla fagra ord och löften ifrån honom visade sig ju inte vara värda något alls. Jag verkligen avskyr mänskor som inte står för vad de säger eller lovar. Människor som säger en sak men gör en annan, mänskor som ljuger.

På kvällen tog jag mig i kragen och vi fick in granen. I år blev den röd med silver stjärnor. Vi fick i alla saker och i en låda hittade jag en liten garnboll som tösen gjort. Den hade jag glömt men nu blev den så viktig.

Idag fyller pojken år och vi har blivit tillsagda att inte ringa. Bio mamman skall däremot träffa dem.

Det är inte önskvärt att vi ens ringer och säger grattis till det barn som bott nästan hela sitt liv hos oss och som ser oss som sina föräldrar.
Hur kan någon bestämma något sådant? hur kan man ens skomma på tanken att bestämma över människor på det viset?
Du får inte ringa den eller ha kontakt med den.
Du får inte träffa den eller den.
Har hört ett antal familjehem som fått veta att gör du det säger vi upp uppdraget, då tar vi barnen eller barnet. Det kan gälla både bio föräldrar, tidigare placerade barn eller tidigare familjehem. Jag får mer och mer svårt att förstå varför vi ställer upp på det, varför vi gör som de säger.
Tidigare familjehem blir tillsagda att "hålla sig i skinnet," göra som man blir tillsagd annars blir det minsann inga umgängen.
Annars hotas man med att plockas bort ur banrens liv.
Det fungerar ju bara så länge hoten fungerar. Oss har de inte så mycket att hota med. Träffar dem gör vi ju inte ändå som det är nu….

tisdag 20 december 2011

Flera som anmäler

Det är många som engagerar sig.
http://alternativ-debatt.blogspot.com/2011/12/lagbrott-inom-socialtjansten.html
Det är en som skickat ett antal anmälningar och skrivelser till bl.a. socialstyrelsen. Socialutskottet och andra ställen.
Hon skriver:
”Fostermamman har bloggat och den biologiska mamman har känt sig kränkt. Men diskvalificerar det fosterhemmet som vårdnadshavare? Borde fostermamman avstått från att blogga och skriva artiklar? I så fall hade detta ärende aldrig fått den uppmärksamhet som det fått. Det var riktigt gjort eftersom så här får inte barnavårdsärenden hanteras”.
Hon skriver också:
”Under ”Skälen till Kammarrättens avgörande” står bl.a.: ”LVU är en skyddslagstiftning för barn och unga. Vad som är bäst för barnet ska vara avgörande vid alla beslut enligt lagen. Föreligger det en konflikt mellan barnets och de biologiska föräldrarnas intressen, får föräldrarnas intressen träda tillbaka.” Men så var det inte i det här fallet”.
Hon har också gjort en orosanmälan till socialstyrelsen som hon lagt ut http://alternativ-debatt.blogspot.com/2011/12/orosanmalan-till-socalstyrelsen.html
Hon har även skickat den till samtliga medlemmar i socialutskottet samt Maria Larsson och några till.
Hon skriver om Bristande rättsäkerhet
http://alternativ-debatt.blogspot.com/2011/12/bristande-rattssakerhet-vid.html
och har sammanfattat allt som hänt i mitt partiska tycke en mycket bra
Hon skriver:
”Alla fel som tänkas kan förefaller ha begåtts i detta ärende. Till Förvaltningsrätten kom ingen från Mark. Underlaget ansågs vara bristfälligt. Bl.a. användes som grund i rätt ett underlag som experter förkastat. Den biologiska mamman hade kallat fyra vittnen till Förvaltningsrätten. Vid överklagan till Kammarrätten var turerna skakiga i Mark ända fram till kvällen före ärendet skulle upp i rätten. Det har bl.a. hävdats att viktiga vittnen inte kallats. Viktiga dokument hade, enligt uppgift, inte lämnats in trots löften. Försvaret var klent. Kommunen förlorade i Kammarrätten”.
Hon fortsätter:
– Det blev avslag och nämndens beslut är upphävt. Vi har ju en gång beslutat att barnen skulle få komma tillbaka till första fosterhemmet och därför borde man prövat det i nästa instans, sa en ledamot. Men en oenig socialnämnd med ordförande i spetsen trodde inte på ett prejudikat (vägledande) beslut. Den chansen borde Marks socialnämnd ha tagit.
Hon fortsätter:
”Det går att förstå fostermammans handlade. Hur skulle vi själva – om vi dessutom inte haft någon talan – agerat? Men hon har mest utmålats som aggressiv och bloggande. Socialtjänstens skuld till upphovet av bloggandet – det felaktiga omhändertagandet – får en underordnad roll. I de båda domstolarna obefintligt. Dessutom har det antytts att felaktigheter inte rättats i de handlingar som finns hos socialtjänsten och även bifogats de båda domstolarna. Detta bör i så fall undersökas”.
Hon skriver också om att lagar behöver ändras och jag kan bara hålla med som så många andra.

måndag 19 december 2011

Lönsamma barn?

Fick en länk per mail att Edholm också bloggar om bonussystemet som införs på prov i Sollentuna. http://evalenaedholm.se/blogg/2011/12/ar-barnet-som-placeras-i-familjehemmet-ratt-person-for-att-bonusen-ska-betalas-ut/
Hon ställer ett par tankvärda frågor väl värda att läsa.
Hon lyfter problemen som redan finns runt att man inte får ifrågasätta eller byta jobb, att man kan ha fått anknytning till barnen och ändå inte vågar väcka vissa saker för att inte anses jobbig.
Att få svar som du kanske inte borde jobba med detta . Hon avslutar med frågan:
”Ska familjehemmen bedöma framtida placeringar utifrån ”är du lönsam lilla vän?”

söndag 18 december 2011

Gör rätt= lugn och ro

Har egentligen inget att skriva om och ingen energi att göra det med heller.

Fick av polisen frågan om vårt ärende var ett s.k. Klagomålsärende.
Det visste jag inte vad det var men man kan tydligen begära att det skall klagomåls hanteras och då måste de gå igenom hela ärendet och se vad som är fel och rätta till dem.
Så jag mailade ner min begäran. Det tog nästan tre veckor innan jag fick svar i veckan att jag nekades med hänvisning till att vi inte är part? ?? Sedan stod det att ärende är avslutat???

Är vi inte part i vårt eget ärende? Och vaddå avslutat? Och när jag begärde ut vår akt i våras var den inte avslutad trots att det var två år sedan vi sades upp. Barnen är fortfaraden placerade och så länge de betalar ut för förlorad arbetsinkomst vid umgängena måste de ha ett pågående ärende på oss. De får inte /kan inte betala ut något till oss utan att ha ett ärende.
Jag förstår inte att det skall vara så svårt att göra det de skall, att följa lagen.

Är så förvånad att de fortsätter, det har kostat dem miljoner och de har det jättejobbigt nere på förvaltningen, flera är polisanmälda, de verkar även ha svårt att få folk till tjänsterna de söker och har svårt att behålla personal och ändå motarbetar de vartenda förslag då det gäller barnen och oss, de ”strular” med varenda kontakt vi har.
Förstår de inte att om de vill ha lite lugn och ro borde de vinlägga sig vid att göra det de skall på rätt sätt och se till att vi fick umgängen här hemma så pass ofta så att vi var nöjda så kanske det blev tyst och de fick lite lugn och ro. Nej då.
Vi har bett om telefonkontakt med barnen vid deras födelsedagar men har inte fått det hitintills trots att de vet att vi har både adress och telefonnummer. Vi har låtit bli att ringa för att visa vår goda vilja men det blir bara löjligt då de nekar oss kontakt med hänvisning till sekretess. Vi är både utredda och godkända som familjehem och det borde inte vara några problem för familjen att ha en kontakt med oss. Det har ju konstaterats att barnen har hela sin anknytning hos oss ändå plockas vi gång på gång bort ifrån dem och de vänder allt som händer mot oss om det går.

Man kan undra vem det är som är så negativ till oss och som har sådan makt över ärendet på förvaltningen. Vem som kan påverka så mycket.

Satt på väg hem i bilen häromkvällen och tänkte att det är ju precis så man säkert gjort på många håll, tröttar ut folk så de inte orkar protestera längre, uppgiven trött och ledsen och jag kände mig så arg. Mig triggar det nästan mer. Förstår de inte att jag kommer fortsätta protestera så länge de gör fel, fortsätta anmäla de som inte kan göra sitt jobb som de skall. Det tråkiga är att det inte borde vara min uppgift utan cheferna därnere men ännu har jag inte träffat någon som inte gått ”på” den bild som målats upp av oss trots att den konstaterats vara fel, ingen som verkar våga sätta ner foten och ändra på alla felaktigheter. Fortfaraden stöter jag på personal med den bild av oss som de första handläggarna hade, de som hade så fel. Det är inte jag som kostat dem miljoner utan det är de och dem behåller man. Det är inte jag som orsakat haveriet utan det är bara tack vare bl.a. mig som det upptäcktes. Personalen levde ju under en mobbingsituation som antagligen ingen ville fortsätta arbeta under och sedan får jag skulden men det är ju barnen som får ta konsekvenserna.

fredag 16 december 2011

Lagen måste stärkas...

Hittade en ny debatt artikel. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.798145-stark-barnperspektivet-i-lvu
Hon skriver:
En mycket viktig aspekt när det gäller de omhändertagna barnen är att vi på något sätt behöver skilja på reglerna som gäller för barn som redan har en stark anknytning till sina biologiska föräldrar och för de som i späd ålder placeras i familjehem. Dessa barn får sin anknytning hos andra personer än de biologiska föräldrarna och är alltså de som barnen ser som sina föräldrar. Detta var fallet med barnen i Marks kommun. Begreppet psykologisk förälder borde få större utrymme när man tar ställning till de här frågorna för att säkra barnens rätt till en trygg uppväxt.

Barnperspektivet måste tydligare in i lagstiftningen och sätta barnets anknytning framför att i första hand arbeta för återförening med de biologiska föräldrarna i de fall barnen har varit familjehemsplacerade lång tid sedan späd ålder.

Det finns brister i lagstiftningen för de barn som aldrig haft någon egentlig anknytning till sina föräldrar, eller glömt det mesta, alltså de små barnen. Lagstiftningen har en inneboende konflikt när man ska verka för återförening även om det i många fall tidigt står klart att det inte kommer att kunna ske och barnet behöver få veta var det ska växa upp någonstans

Vårdnadsöverflyttning är en möjlighet som ska övervägas när ett barn bott minst tre år i ett familjehem för att säkerställa barnets rätt till kontinuitet och trygghet men i praktiken sker det inte i någon större utsträckning.

Möjligheten att flytta över vårdnaden till familjehemmen har lett till olika problem som gör att många familjehem tvingas tacka nej. Problemen rör ersättning till familjehemmen och det finns en rädsla hos familjehemmen att hamna i tvist med föräldrar när de måste ansvara för umgänge och underhållsfrågor och förlorar sitt stöd kring detta från socialtjänsten i placeringskommunen. Lagstiftningen borde justeras så att kontinuitet, stabilitet och känslomässig anknytning får råda, utifrån barnets perspektiv.
Lena Wiström
Så bra och så rätt. Håller helt med.
Gå gärna in och kommentera

torsdag 15 december 2011

Belöningssystem

Tittade in på en av de bloggare jag följer från och till. http://anneskaner.wordpress.com/2011/12/14/barns-och-familjehemmens-framgangar-skall-belonas-sollentuna-satsar-pa-vagat-forsok/
Rosenrasande, som hon kallar sig, skriver om en kommun, Sollentuna, som på eget bevåg prövar att premiera familjehem som lyckas.
Det står:
”Familjehemmen ersätts utifrån hur stor arbetsinsats och tidsåtgång som bedöms behövas. Ersättningen kan ändras under placeringen. Socialnämnden i Sollentuna kommun har beslutat att införa ett belöningssystem som tar hänsyn till hur väl familjehemmen och barnen lyckas tillsammans. Belöningssystemet ska vara kopplat till mätbara mål inom områdena; hälsa, utbildning, identitet samt familj och sociala relationer. Om familjehemmet och barnet tillsammans uppfyller målen kan en extra ersättning på max 10 000 kronor betalas ut. Kontanta medel betalas inte ut utan ersättning ges för aktiviteter som barnet och familjen gör tillsammans. Om samtliga placerade barn uppnår målen tillsammans med familjehemmen innebär det en kostnad för Sollentuna kommun om 400 000 kronor. För att extra medel ska betalas ut ska placeringen har pågått minst ett år i familjehemmet och samtliga mål ska ha uppnåtts”.
Intressant. Äntligen en kommun som vill höja status och uppmuntra det vi som familjehem gör. Hoppas att det slår väl ut och andra hakar på.

onsdag 14 december 2011

Maria Larssons debatt i GP

Maria Larsson har skrivit ett debatt inlägg. http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.799097-barn-ska-inte-betala-for-foraldrars-fusk
Jag håller med men förvånas då jag tänker på vad hon sagt till mig varenda gång vi haft med varandra att göra.
"Jag får inte få in i enskilda fall".
"Jag kan inte uttala mig om enskilda fall".
"Vi får inte indikationer om att det är så många"
.

Då har jag berättat om ca 50 familjehems placerade barn samt ca näsan lika många till biologiska.
Jag undrar hur många fall det är där föräldrar utnyttjar sina barns funktionsnedsättning. Tror knappt det är mer än ett par per år. Är inte då det enskilda fall?

Jag har skickat berättelser om ärende efter ärende, barn efter barn och till mig säger hon att hon inte kan gå in i enskilda fall. Vad är det hon gör här? Vad är skillnaden?
Här talar hon om att regelverket inte är tydligt nog och det har jag och många med mig lyft i flera år även om det är på ett annat område.

Hon skriver:
Regeringen vill främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för alla. Målet ska alltid vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Men ingen förmån inom välfärden ska få missbrukas. Inga barn ska ställas till svars för att deras föräldrar begått brott.
Ursäkta men vi som familjehem har inte likadana livsvillkor som andra.
Vi har inte rätt att få vår sak prövad i domstol trots att det är en mänsklig rättighet, vi har inget att säga till om trots att vi ställer våra familjer och liv till statens förfogande. Trots att vi gör en samhällstjänst som tjänar miljoner åt staten så uppskattas inte det inte nog det vi gör.
Målet är att den enskilde skall få leva som andra” men ”våra” små har inte den rätten. De har inte rätt att leva med dem de ser som sina föräldrar därför att rätten kan tolka lagen som de vill. De skall bo kvar på grund av en lögn och vi har inget att sätta mot därför att lagen lämnar oss och dem utanför.
Inge förmån skall missbrukas”. Men en mammas förmån rätt att bestämma över sina barn trots att hon nästan misskött dem till döds väger över vad barnen själva vill.
Inga barn skall ställas till svars för vad deras föräldrar gjort” men de två små som bodde hos oss gör det gång på gång. Det är de som får ta konsekvenserna.
Varför gäller hennes engagemang inte alla barn?
Varför gäller hennes uttalanden inte alla barn? och varför kan hon uttala sig i vissa enskilda fall men inte då det gäller flera?
Kunde inte låta bli att gå in och bemöta henne men jag tvivlar på att hon läser det.

tisdag 13 december 2011

Barnens bästa det ser bra ut

Det blir tystare och tystare ändå är det många som agerar och fortfaraden gör en massa saker.
Fick en kopia av en anmälan som gått till socialutskottet m.fl.. Anmälaren skriver bl.a. :
Fostermamman har bloggat och den biologiska mamman har känt sig kränkt. Men diskvalificerar det fosterhemmet som vårdnadshavare? Borde fostermamman avstått från att blogga och skriva artiklar? I så fall hade detta ärende aldrig fått den uppmärksamhet som det fått. Det var riktigt gjort eftersom så här får inte barnavårdsärenden hanteras.

Under ”Skälen till Kammarrättens avgörande” står bl.a: ”LVU är en skyddslagstiftning för barn och unga. Vad som är bäst för barnet ska vara avgörande vid alla beslut enligt lagen. Föreligger det en konflikt mellan barnets och de biologiska föräldrarnas intressen, får föräldrarnas intressen träda tillbaka.” Men så var det inte i det här fallet.
Man får inte heller glömma att fostermamman och hennes familj har förlorat två älskade barn på ett felaktigt sätt. Barn som de betraktade och bemötte som sina egna från späd ålder.

Och en länk till en blogginlägg som handlar delvis om oss. Hon hänvisar till en debatt artikel (skriven i Maj i år) http://www.nyhetsverket.se/nyhet/16215/N%C3%A4r-ska-man-lyssna-p%C3%A5-barnen Artikel handlar om att man måste bli bättre på att lyssna och höra på barn. I den skriver Patrik :
I det rikskända Marks-fallet har man valt att inte lyssna på barnen. Detsamma gäller för Nordmarksflickan och hennes bror. Vad som är sanning och rätt låter sig inte enkelt sägas men ett första steg mot ett barnvänligare samhälle torde vara att de grupper som debatterar barn i rättssystemet gör sig av med vuxenperspektivet och ser bortom biologism och manligt/kvinnligt och förmår att se barnen istället.

I blogginlägget http://cattasbubbla.se/2011/05/26/bra-artikel-om-ideologi/ skriver Catta:
Och det är klockrent. Det handlar om ideologi, inte om barnen. Det finns väl inte en människa vid sina sunda vätskor som kan påstå att det är positivt för barnen att man måste ha polisbevakning (beväpnad polis dessutom) för att föräldrar ska kunna träffa sina biologiska barn? Kan man verkligen påstå att det då är i barnens intresse? Det är ju främst då NKMR och dess sympatisörer som slitit sitt hår över att mamman i Marksfallet inte fått tillbaka barnen och helt undvikit att prata om polisövervakade umgängen, att styvpappan är dömd för sexualbrott osv. Nej deras ideologi säger att familjehem är dåligt och biofamiljer är bra, oavsett. Sen andra som säger sig hata övergrepp på barn men ändå tycker barnen ska leva med en två ggr dömd sexualbrottsling som dessutom har besöksförbud på flera kvinnor och bara får träffa sitt eget barn under övervakning? Hur går det ihop om det inte handlar om ren ideologi och mindre om barnens bästa?

Ja detta har jag också diskuterat och svurit över. Det är inte barnen som är det viktiga utan det viktigaste är att framställa mammor/pappor som monster, sen om en och annan unge kommer i kläm är inte lika viktigt. För mig är det ett bevis gott nog för att man egentligen skiter i barnen utan bara använder dom som en bricka i sitt spel.
Så sant det är. Domen fastställer att det inte är barnen som är det viktiga utan samarbetet mellan bio mamman och det nya familjehemmet. Ett samarbete som bevisligen inte ens finns. Så något som inte finns är viktigare än barnperspektivet och det väljer man sedan att kalla barnens bästa.

måndag 12 december 2011

Snuttefilt och gosedjur

I går kväll då jag skulle natta sonen fick jag se att han varit och hämtat lite grejer ifrån de han ser som sina små syskon.
De flesta barn har ju en uppsjö av nallar och gosedjur. Det har blivit kvar lite nallar och tösen hade snuttefilt. Jag hade några stycken för att kunna tvätta så det var en på dagis och en i sängen och en i bilen. En har blivit så sliten att den har blivit till några stycken. Sonen hade hämtat ner en av lillebrors gosedjur och en av lilla systers nallar och en snuttetrase bit. De låg under kudden, han hade gömt dem där.
Han berättade att han brukar lukta på dom och minnas.
Jag tror inte att de luktar avbanren längre men det är en psykologisk trygghet.
Det gör så ont att se hur han längtar och inte kunna göra något.

söndag 11 december 2011

Ingen som vinner

Kollade hur det gick för pappan som åtalade socialtjänsten efter det att hans ärende fick så mycket kritik av socialtjänsten skrev om det d 2 okt.
Nu har domen kommit och han förlorade.
det var ju likadant med Marianne Sigström.
Jag vet inte som stämt en kommun, trots att de fått massiv kritik, som vunnit. Hur tokigt det än är.

lördag 10 december 2011

Never ever give upp

Nog för det ser mörket ut men ge inte upp.
Har fått ett erbjudande att träffa barnen igen.

fredag 9 december 2011

Brev från riksdagen

Igår fick jag brev ifrån riksdagen. Agnetha Björklund hade fått i uppdrag att besvara en del av de frågor jag skickat dit.
Roligt att bli bemött personligt ännu ett bevis för att de faktiskt tar mig och det jag framför på allvar.
Men i alla fina saker hon beskriver som är på gång undrar och saknar jag fortfarande några delar:
• Man skall göra en grundutbildning för oss men fortfarande ingen översyn av utbildningen av handläggare. Man fixar så mycket runt, till och om oss men glömmer ofta att fråga oss. Varför vill man inte kvalitetssäkra vårt jobb? Fråga oss varför vi håller på, vad som gör att vi väljer att fortsätta, vad vi saknar i stöd eller utbildning?

• Man skall säkerställa att alla barn nu får egen handläggare. Det har de flesta men de byts ut för ofta, ”våra” är nu inne på sin femte på mindre än två år. Men det finns inget runt hur man får dem att stanna eller om de gör fel alltså handläggares ansvar.

• Man skall kvalitetssäkra uppföljningar men inget runt när det blir fel från början dvs. utredningar som kan vara felaktiga eller hur man skall säkerställa att de skall bli bättre och kvalitetssäkras.

• Nu kommer det utvecklingsledare både regionala och de som skall sitta på SKL. De skall tydligen kartlägga behoven i varje län. Men jag undrar hur de skall få fram behoven om det som jag tror blir färre och förre anmäler då anmälningarna inte ger något i de enskilda ärendena.

• Sedan har man ju begärt en utredning av socialstyrelsen runt små barns omplaceringar sammanbrottsutredningen. Det görs i Jönköpings län. Har inte en enda kontakt där så jag har ingen aning om hur de hanterar omplaceringar där. Det är klart att jag hoppas på att de sköter de sitt jobb men då kommer inget fram och slutsatsen blir att det inte är så allvarligt att det behöver göras något. Känns hemskt att hoppas på att de inte sköter sitt jobb så att behovet av en förändring blir tydligt.

• Nästa år skall det också på försök tillsättas tillsyns ombud för ca 60 barn och familjehem. Risken är väl att de sköter sig extra bra just därför att de har extra tillsyn.

• Det stod också att Maria Larsson planerar en översyn av LVU. Det var det bästa jag hört på länge men tyvärr vet de inget om när.

Sedan saknar jag att det inte finns något alls runt
• omvänd bevis börda i rätt
• ombud för barn vid stora beslut
• att ombud måste träffa de barn de företräder.

Men jag skall inte bara vara negativ och kritisera. Allt som görs för att säkerställa att det blir bra för placerade barn och andra barn är bra men sedan tycker jag att de tar omvägar ibland och tar onödigt lång tid på sig.
Som jag sagt vid något tidigare tillfälle, om ett barn hade dött i veckan hade det blivit fart på alla i beslutande possition. Då hade man inte startat utredningar som tar ett eller två år utan man hade ändrat lagen direkt som då det gällde Carema care. Jag hävdar att det dör inte bara ett barn i veckan utan kanske om dagen även om det är på insidan.

onsdag 7 december 2011

Det finns i lagen

Hittade precis det som hon ifrån rädda barnen talade om på programmet. https://lagen.nu/dom/hfd/2011:5
Det står:
I 1 § LVU har vidare från och med den 1 juli 2003 införts ett nytt femte stycke enligt vilket vad som är bäst för den unge ska vara avgörande vid beslut enligt lagen. Av motiven till denna bestämmelse framgår bl.a. följande (prop. 2002/03:53 s. 76 f. och 105). Bestämmelsen går tillbaka på Barnkonventionens princip om barnets bästa. Den bör dock få en annorlunda utformning än enligt socialtjänstlagens 2 §, vari anges att när åtgärder rör barn det ska särskilt beaktas vad barnets bästa kräver. När det gäller LVU är förhållandena annorlunda. Det handlar om samhällets mest utsatta barn och ungdomar och det torde inte finnas några andra intressen som skulle kunna ha samma tyngd vid bedömningen av vilka åtgärder som ska vidtas. I en konflikt mellan barnets behov och andra intressen ska hänsynen till barnets bästa alltid ges företräde. En snävare formulering än enligt Barnkonventionen har valts eftersom åtgärder som vidtas och beslut som fattas enligt LVU inte kan ha annat syfte än att förbättra för den unge. Inga andra intressen kan sålunda få ta över vad som är bäst för den unge.
LVU har sålunda som utgångspunkt att beslut enligt lagen inte kan ha något annat syfte än att åstadkomma de åtgärder som är bäst för den unge. Lagen innehåller vidare bestämmelser som uttryckligen är avsedda att kunna tillämpas i syfte att förebygga avbrott i vårdkedjan. Att sådana avbrott kan medföra ytterligare skada för ett omhändertaget barn får anses underförstått.
Som sagt det finns men det används inte utan man låter andra intressen gå före. Problemet är att det inte blir några konsekvenser att låta bli, att inte följa lagen. Det var detta som skulle testas enligt ordförande i socialnämnden Mark och ändå röstade han emot, man väljer att inte överklaga.

tisdag 6 december 2011

Riksrevisionsverket

Det är så att jag fick en länk med info om att riksdagen 2008 fick massiv kritk av riksrevissionsverket runt äldreomsorgen. http://www.nyapolitiken.biz/sve_politik/111115rapport.pdf

Då jag läser kritiken är det samma saker som står där som jag anser är brister inom socialtjänstlagen.
Man känner inte till vilka dåliga konsekvenser lagarna får för brukarna, det tar för lång tid, man tar inte till sig kritiken osv.

Jag gick in på riksrevisionsidan för att kolla vad det är som de ansvarar för och de har både en ekonomisk del och en "gransknings del då det gäller hur myndigheter handhar lagarna.
I fredags fick jag äntligen tid att ringaoch se om jag fick tag i någon som var ansvarig.

Jag ringde upp och det tog ett tag innan jag hamnade hos rätt person men till sist fick jag tala med en kvinna.
Hon undrade vad jag var för en och talade om för mig att privat, om mna var missnöjd, fick man vända sig till socialstyrelsen eller någon annan granskningsmycndighet.
Jag talade om att jag redan gjort det men att jag läst på deras hemsida vad de gör och hade hittat kritiken runt äldreomsorgen och såg samma fel då det gäller socialtjänstlagen.
Hon lyssnade och då vi talat ett tag ville hon att jag skulle skicka det till henne. Hon ansåg att om det det var som jag berättade borde det gransknas.
Det kan ta upp till ett år men hittar de fel måste riksdagen ändra på det som är fel, d.v.s. ändra lagar och förutsättningar.
Det kan alltså ta ett tag men då tvingas man göra något åt det.
Det är ju så att varje gång det tar stopp får man hitta andra vägar.
Då det gäller barnen har vi fortfaraden inget hört.

måndag 5 december 2011

Att förstå anknytningsteori

Fick en länk till en av mina favoritbloggare. http://evalenaedholm.se/blogg/2011/12/familjehemsforaldrar-ar-viktiga-for-anknytningen-blod-ar-inte-tjockare-an-vatten/
Den här gången skriver hon om oss.
Hon har sett Uppdrag Granskning och filosoferar lite runt anknytning.
Hon reagerar över hur man först tar barn på grund av att de missköts och har dålig anknytning och sedan använder man anknytningen de fått i det nya hemmet, hos familjehems föräldrar, oss som ett skäl att ta barnen ifrån oss.
Hon skriver:
Blod är inte automatiskt tjockare än vatten, känslomässig anknytning är viktigare än biologiska band

söndag 4 december 2011

Vi ger oss inte

Först hittade jag ett inslag på radio västerbotten http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=109&artikel=4832093
Ordförande för samhällets styvbarn säger att fosterbarn aldrig skall behöva en ursäkt igen.
Men jag hävdar att forstätter man som nu så kommer det ändå blir så.

Fortsätter jag in på hennes blogg den kopierar jag delar av rätt av, det handlar om oss, den är så bra. Har inte tagit med allt utan ni får följa länken om ni vill läsa hela. http://anneskaner.wordpress.com/2011/12/02/blod-ar-tjockare-an-karlek/
Hon skriver:
Vi såg den sista etappen i Uppdrag Granskning och även om de utelämnade en del viktig information från Socialstyrelsen som kunde stärkt bilden än mer, så var inslaget bra. Det speglar inte minst hur olika socialtjänstlagen och LVU tolkas i Sverige. Här talas om att barnen skall återförenas, trots tre tidigare misslyckanden.
Hon fortsätter:
Uppväxtplacering ska innebära att barn skall känna sig trygga i sin uppväxt och veta att de får växa upp i lugn och ro. Men föräldrabalken och LVU krockar och LVU är den starkare som slår fast att blod är tjockare än kärlek och omsorg. Eller för att citera Anders Broberg, professor i klinisk psykologi vid Göteborgs universitet och expert på anknytning: ”Förälderns rätt att återfå barnet väger i nästan alla sammanhang tyngre än barnets rätt att få vara kvar där det har rotat sig”. Broberg påpekar också att ”LVU verkar vara skriven för äldre barns tillfälliga placeringar snarare än för små barns långsiktiga behov av stabilitet i sina föräldrarelationer”.
Det som var så beklämmande i UG i onsdags 20111201 var den advokaten som bara såg caset men inte barnen. Nej det fanns ju ingen garanti att barnen fick stanna i det nya hemmet heller. Nej givetvis skall samhället flytta de här barnen runt runt mellan en mamma och icke fungerande miljö till nya familjer. Ewa fostermamman i Marks sa ”de här barnen kommer om 30 år ställa samhället till svars för att de blev vanvårdade”. Detta är vad som Samhällets Styvbarn vill motverka. Men beslutsfattare och politiker måste någon gång bestämma sig för vems rättigheter det är som gäller – barnens eller föräldrarnas.

Å ni alla som säger jo men barnen skall ju hem igen. Nej de här barnen kommer aldrig att komma hem för att stanna, de är den nya generationens barnvandrare som utsätts för experiment och hänsynslös social exploation tillsammans med 397 små barn i samma sits.

Nej nu är jag arg slutar för den här gången…men inte med debatten.

Samma här jag sitter i ett julpyntat hus och undrar om det är såhär livet kommer att bli, vi utan barnen, träffar någon gång ibland, förhoppningsvis nu här hemma.
Trots att alla fel konstaterats, trots att man konstaterat att barnen har sin anknytning hos oss, trots att man konstaterar att det är oss de ser som sina föräldrar, trots att de inte skall hem igen.
Nej det gör även mig så arg att jag måste sluta.. men inte heller jag med debatten eller försöken att förändra lagen.

lördag 3 december 2011

Civilkurage

Surfar runt bland ”gamla” artiklar. Hittar sådana som ”pingat” till sina bloggar eftersom de skriver om dem.
Under den i BT om Krügers anmälan ”pingar” Maukonenhttp://maukonen.wordpress.com/2011/11/23/socialtjansten-i-mark-ar-far-med-osanningar/
Hon börjar med orden :
Trodde du att socialtjänsten i Mark har tagit sig i kragen efter den svidande kritiken från Socialstyrelsen?
Det visar sig att man inte lärt sig en viktig sak i alla fall. Och det är att basera sina utredningar på vad som är sant och inte på vad någon påstått eller tyckanden.
Och avslutar med:
Tack Inga-Maj Krüger för din vilja att kämpa för sanningen och för ditt civilkurage!
kan bara hålla med.

Då jag skrev om att socialchefen sagt upp sig fick jag en kommentar här på bloggen. Ni kan läsa den själva men det stod:
Undrar om tjänsten han fått finns?
Vi kontakt med personalavd så minns de inte att de aft denna tjänst ute som sökbar - fast de kanske bara har dåligt minne, eller mkt att göra? Eller så har socialchefen fått en hjälpande hand att mjuklanda...
Vem vet? Inte särskilt viktigt heller för den delen.
Ja inte vet jag och inte har jag kollat men konstigt låter det.

fredag 2 december 2011

Säger en sak och gör en annan

I går var det ett inslag på radio sjuhärad runt att barnen inte får träffa oss nu då domen vunnit laga kraft. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=2894&artikel=4832222
Det var redan på morgonen.
En reporter därifrån hade ringt upp förvaltningen och de hade bekräftat med sagt att självklart kommer barnen att få träffa oss igen och en plan för det skulle komma till nästa nämndemöte.
Men jag menar ju att det då borde det ha fått rulla på tills något annat bestämts.

Sedan på väg till jobbet ringde TV 4 Borås som hade sett och hört inslaget och det blev en intervju i bilen på vägen
http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_boras?title=fostermamman_kritisk_mot_umgangesstopp&videoid=2106139

I dagens Hallandsnyheter stod det om skammens kommun, det var inte Mark utan Falkenberg. Mark kallar de ju skandalkommunen. Jag vet inte vilket som är värst.

I sjuhärad idag http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=2894&artikel=4834592
talar de om att det inte blir någon utredning runt krisen i nämnden. Socialdemokraterna vill ju inte medverka.
Margaretha Lövgren (M) Kommunalrådet får frågan:
Men är det så att ni inte upplever det hela på samma sätt som socialdemokraterna?
Och svarar:
– Jag tror att vi har en del olika bilder och vi har ganska högt till tak i vår grupp, säger Margareta Lövgren. Visst har det förekommit kritik, men det handlar väldigt mycket om upplevelser.
Ja det låter ju bra utåt men jag råkar veta att det inte är så högt till tak utan att hon skällt ut två av sina egna partikamrater för att de inte hade samma åsikt om P-O Hermansson som hon hade. Sedan är det vad jag förstått inte bara åsikter eftersom det är många som har samma upplevelser. Sedan kan man aldrig sätta sig över en annan människas upplevelse. Det är bara den som utsätts som kan bestämma hur det upplevdes och är det så att en känner sig kränkt så är den kränkt även om det ”bara” är en upplevelse så är det t.o.m. straffbart. Man kan väl sammanfatta med att uttrycket högt till tak inte gäller de som går emot henne liksom då det gäller Hermansson de som går emot honom röstar han emot eller försöker få få bort.

Sedan fick jag in en debatt artikel på SVT debatt sidan
http://debatt.svt.se/2011/12/01/trots-ursakten-till-fosterbarnen-regeringen-tar-inte-ansvar/
den vänder sig till dem i ledande ställning och avslutas med frågan:
Slagorden om att ett tydligt barnperspektiv skall råda i alla ärenden rörande barn klingar falskt och tomt.
När kommer ni ansvariga att se till att det inte skall vara så godtyckligt? När skall ni se över lagen som gång på gång med all tydlighet visar sina brister? När skall ni se till att barnperspektivet i lagen inte bara blir fina ord utan även efterlevs i praktiken?
När skall ni se till att små omhändertagna barn även får bli trygga barn?

torsdag 1 december 2011

Lagen finns redan

Ja då var då gårdagens Uppdrag granskning om oss igen.
http://svt.se/ug/#20111130200036/krav_pa_lagandring_efter_markskandalen?&_suid=671
Lagen måste ändras om den kan tolkas som den gör.
Kraven på att efterleva den behöer skärpas. riktlinjer för hur och när behöver bli tydligare.

Direkt efter programmet ringde jag Kenneth J (C) han som var med ifrån riksdagen. Ordförande i socialutskottet. De som bereder lagarna för sociala frågor.
Jag frågade om de kommer göra något nu eller vad som skall till. Han upprepade som i programmet att de har mycket andra saker på gång vilket jag redan vet om.
Men sa jag inte då det gäller detta eller dessa barn. Det bekräftade han också. Han skulle tala med några om det idag så får vi se. Men han menade att lagen redan finns men inte efterlevs vilket var kommunernas ansvar. Det inte var lagen som behövde ändras utan man isåfall skulle fundera på vad det är som gör att lagen inte följs.

Redan hittar jag många röster som höjs med just kravet om en förändring. Här ordförande på adoptionscentrum.
http://debatt.svt.se/2011/11/30/en-trygg-tillvaro-ar-viktigare-an-biologiska-foraldrar/
Han kräver liksom fler och fler att lagen ändras utifrån vad som hänt oss. Han skriver att en trygg tilvaro är viktigare än biologiska föräldrar för barns välmåenden.

GP i ledaren lyfter samma fråga. http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.787852-blod-inte-tjockare-an-karlek
Även här lyfts problemet att lagen verkar vara skriven för barn som är större, barn som redan har en anknytning till sina föräldrar.
Det står:
Skrivningen i Föräldrabalken om att socialnämnden "när ett barn varit placerat i samma familjehem under tre år bör överväga om det finns skäl att ansöka om överflyttning av vårdnaden" har ingen tyngd. I stället ger i praktiken LVU olämpliga bioföräldrar vetorätt och dragkampen om barnet kan fortsätta under hela uppväxten.
I Uppdrag granskning görs en jämförelse med anglosaxiska länder. Där har den biologiska föräldern omkring två år på sig att ordna upp sitt liv. Sedan görs en permanent vårdnadsöverflyttning. Detta för att det är i barnens intresse att de vet var de hör hemma. Likadant borde det vara i Sverige. Vi behöver en lag som slår fast att om ett barn varit placerat en längre tid har det barnet rätt att stanna kvar där även om de biologiska föräldrarna reder ut sina problem.

Det är bara att den lagen finns redan. Problemet är att den inte följs. Istället kommer man med tolkningar precis som i vårt fall att det skulle vara för barnets bästa att föräldrar finns kvar och har veto rätt till vilket pris som helst. Men priset betalas av otrygga barn.
Här var tanken att man skulle få en dom som testade vart barnen hade sin anknytning och hur tungt den skulle väga, och visst slår man fast att barnen har hela sin anknytning men sedan drar man slutsatsen att det är viktigare att samarbetet men mamman fungerar än att barnen skall vara trygga.
Alltså ett vuxenperspektiv.

Agneta Åhlund från Rädda barnen efterlyste att om det blir en tvist mellan vad som är bäst för barnet och förälderns vilja så skall barnsets bästa väga tyngre. Det står redan i lagen ändå väljer man att döma till mammans fördel. Dessutom på en lögn om att samarbetet nu fungerar så bra.
Återigen det är en skyddsplacering och det finns alltså inget samarbete.
Mammans advokat står dessutom och säger att dragkampen inte är slut utan hon kommer att fortsätta försöka få hem dem. De skall alltså fortsätta leva under otrygga momständigheter på grund av mamman, DET ÄR INGET BARNPERSPEKTIV. Evalotta Grip säger dessutom att ingen får missförstå henne det är ju för barnens skull.
Det är inte klokt skulle jag vilja påstå och som sagt så långt ifrån barnperspektiv man kan komma.
Frågan är bara hur i hela friden ordfröande i nämnden kunde rösta emot ett överklagande. Man ville få testat hur tungt psykologiska föräldrar skall vägas och det fick man inte. Istället avgör han med sin utslagsröst att man skall lägga sig, att det inte är någon ide att överklaga.
Vad säger man? Det finns inga ord.

Som sagt många kräver en ändring vilket är bra men jag undrar om det skall bli till priset av de två små som bodde hos oss. Vad hjälper det de två om andra får det bättre. Det är bra men det hjälper som sagt inte dem.

onsdag 30 november 2011

Det är likadant idag

Det är konstigt hur olika man ser på saker och ting. Hittade i aftonbladet en fotbollspelare som felaktigt satt häktad i en och en halv månad. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/internationell/article14004532.ab
För det fick han 200 000 kr. Han fick för sveda och värk. Helt rätt men andra myndigheter kan göra fel och ta barn på felaktiga grunder och det kan ta både månader och år och trots att man sedan upptäcker och konstaterar att de gjort fel så får de ingen ersättning. Helt galet.

Häromdagen var det även i media att unga förhörs tvärt emot vad lagen säger utan ombud eller någon de känner. Så många som vartannat barn är det. Hörde det på kaliber. Det var bl.a. intervju med Barnombudsmannen som har lagt ut det på sin hemsida. http://www.barnombudsmannen.se/nyheter/2011/11/minderariga-forhors-utan-forsvarare/
det är inte klokt. Det kan ju vara som vittnen av misshandel mellan föräldrar eller andra övergrepp. Barn skall väl inte lämnas i den situationen ensamma.
Det är så många fel som begås mot barn och ikväll står ordförande i socialutskottet i riksdagen i uppdrag granskning och talar om att de inte funderar på att ändra något.

Fortsatte in på BO´s blogg och läser http://barnombudsmannen.blogspot.com/2011/09/vad-hander-nar-staten-sviker-ett.html
Han avslutar med orden:
Vanvårdsutredningen avslöjar ett mörkt kapitel i vår historia. Men låt oss inte bli blinda inför vår egen samtid. Barn i samhällsvård är fortfarande i en mycket utsatt situation.
Kan bara hålla med och undrar när någon i beslutande ställning skall ta det på allvar och börja agera och förändra situationen.

tisdag 29 november 2011

Mark kommunen som försvann

Det första jag hittade då jag surfade runt var att Marks kommun nu av besparings skäl tar bort kommunen från katalogen. Marks kommun går alltså inte hitta längre. Den försvann. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=2894&artikel=4825541
Visst finns det andra sätt att hitta kommunen men lite märkligt är det.

Bennie Åkerfeldt har börjat skriva på nyhetsverket igen. Vill inte lägga ut länk för han behöver inte få läsare via mig. Där skriver han hur mitt bloggande mot mamman nu var det som fick mig på fall. Först hade han visst lagt ut en bild på mig. Den anmäldes och han fick ta bort den. Som sagt han fattar inget jag bloggar inte mot mamman utan för att lyfta lagbrister och kräver lagförändringar utifrån vår specifika och andras fall.
Lagbristerna lyfts och blir väldigt tydliga i morgondagens program på uppdrag granskning där de än en gång tar upp vårt ärende.

Uppdrag granskning onsdag kl 20.00 kanal 1.

Sedan har han tagit en del ut ett debattinlägg av en kvinna uppåt landet där hade han lagt ut en bild på henne. De hade ju samma tankar och var ju så överens. Jag ringde upp henne och frågade om det var så? Hon ställde sig inte alls bakom honom och blev lite lätt irriterad mild uttryckt. Nu är bilden borta och utbytt mot en tecknad bild av en ilsken kvinna. Slutsats och tolkningen får andra göra.

måndag 28 november 2011

Familjehem Vår tids hjältar

Vissa dagar sliter längtan efter dem i bröstet så man tappar andan. Var det verkligen tänkt att våra liv skulle bli såhär? Kan inte tro det.
Som sagt det vore en sak om vi misskött uppdraget på något vis men det har vi ju inte. Utan de är andra som har gjort fel och då skal det inte vara möjligt att bara låta det bero.
Har sett att mammans förespråkare Bennie Åkerfeldt skriver att jag föll på eget grepp min jakt på maman har nu gett tillbaka. han ser vad han vill se. Jag har inte jagat mamman. jag ser henne ochså som offer.
Och han har inte förstått att det inte är slut än.
Det blir inte lugnt för barn. Han hade visst tagit sig friheten att lägga ut en bild på mig, en blir från SVT men andra såg den, anmälde och till att den försvann. Han är farlig då han tar sig friheter där han sätter andra i skottgluggen, riskerar andra.

Fick en länk till en ny artikel på nyhetsverket. http://www.nyhetsverket.se/nyhet/20524/Alla-har-rätt-till-en-bra-barndom Alla har rätt till en bra barndom.
Det är Patrik Nyberg som skriver om Lisbeth Pippings nya bok: Vår tids hjältar.
Den handlar om familjehem.
Boken riktar sig till alla som är eller funderar på att bli familjehem. Den bygger på frågor, fakta och personliga berättelser.
Lisbeth säger att hon är lite trött på diskussionen runt ekonomisk ersättning till de vanvårdade därför att faktum kvarstår att det är fler som vanvårdas i hemmen än i familjehem eller på institutioner.


Nu har de fått det och man måste se till att det inte händer igen.

I många fall anser Pipping att blod inte är tjockare än vatten och att det i många fall är andra saker som förenar människor än biologiska band.
Det påminner mig om Uppdrag granskning på onsdag som återigen hadnlar om oss och som just heter : om lagen som säger att blod är tjockare än vatten.

”Alla borde har rätt till en bra barndom.
Själv anser hon att familjehem har en viktig funktion och att dessa hem många gånger har inneburit en räddning för många barn. "Familjehem är mina hjältar", uttrycker hon bestämt. Men vad som är viktigt är att alla som jobbar med barn och de som tar olika beslut runt barn måste se barn och unga som jämlika och medmänniskor. Att våga se med barnens ögon tycker hon är en bra utgångspunkt.”

Pipping är starkt kritisk till att familjehemmen inte lyfts fram mer i debatten och menar att det sprids en massa myter om de som erbjuder hjälp till utsatta barn.
– Grunden till varför det talas för lite om dessa frågor tror jag är att samhället i stort ser det som ett nederlag när man inte klarar av föräldrarollen, men det är en felaktig utgångspunkt. Vi ska vara stolta över vårt skyddsnät. Men nu har det utvecklats en debattkultur där det hävdas att de som tar sig an utsatta barn gör det för pengarnas skull. Det är helt felaktigt. Den ekonomiska ersättningen till familjehemmen är låg.

Jag håller så med.

söndag 27 november 2011

Ny utredning i Mark

Det är så synd när de inte lägger artiklar som är intressanta på nätbilagan. I gårdagens tidning var det återigen artiklar om Mark.
En om polisanmälan som enligt tidningen läggs ner.
Gissningsvis nöjer sig inte Krüger med det utan förtydligar den ytterligare. Det är vad jag skulle ha gjort.

Sedan skall man återigen göra en utredning. Den här gången är det politikerna som skall utredas. Men inte förvånande så ställer socialdemokraterna sig inte bakom. De tycker att det bara är ett allians problem och vägrar.
Det går inte i min värld att utreda något om man inte utreder alla.

Hittade även ett bra inlägg i Anne Skåners blogg.
http://anneskaner.wordpress.com/2011/11/26/att-skrika-hogt-hjalper-inte-det-blir-bara-tystare/#comment-695
Hon beskriver hur och varför ohörda barn och ungdomar skriker. Det börjar med att övergivna barn skriker. Hur vi när de äntligen börjar prata tystar dem och hur de återigen börjar skrika. Då anses de vara stökiga.
Varför är det så många som inte vill lyssna på barn?
Varför är det så många som sätter egen vinning före det barn uttrycker.
Jo bara därför att det går.

lördag 26 november 2011

Är blod tjockare än vatten?

Imorgon är det advent. Vi står alltså inför tredje julen utan barnen. Man har manglat, stött, blött ärendet. Man har konstaterat att det har hanterats fel, att de inte skulle flyttats från första början, att fel har begåtts, ja nästan ingenting har gjorts rätt men vad blir det för konsekvenser? Inga. Vi står på samma fläck som vi gjorde för två år sedan.

Hela systemet där man själv skall söka upprättelse vid felbehandling av en kommun som nu anser sig ha fått OK från socialstyrelsen är en omöjlighet vill jag påstå. Jag känner inte till någon som lyckats. I ärendet med Marianne Sigström där man tog hennes pojke och han dog och det konstaterades att det gjorts fel gick hon till rätten och förlorade ändå bara för att man inte kunde bestämma vem som var ytterst ansvarig. Idag har hon 1 miljon i rättegångs skulder.

För ett tag sedan skrev jag om en pappa som gått upp i rätt i Stockholm då socialstyrelsen konstaterade att socialförvaltningen gjort grava fel då de tog hans döttrar ifrån honom och trodde blint på mamman. Trots att han vann i instans efter instans så fortsätter soc. att tro henne. Då han tillsist fick tillbaka barnen och socialstyrelsen kritiserat gravt går han till rätt. Men nu kom domen han förlorade. Han har nu 300 000 i rättegångs skulder.
Som sagt jag vet ingen som fått rätt även om fel har begåtts. Det skall inte vara så svårt att få rätt när man har fått rätt. Det skall inte vara så svårt att få upprättelse när man fått rätt när man blivit felbehandlad.

Om ni går in på uppdrag gransknings sida och läser om nästa veckas program http://svt.se/ug/#20111125140741/30_11_spricka_hela_vagen?&_suid=564
Programmet handlar om hur många spricker i onödan vid förlossningar och vilka problem det ställer till med helt i onödan.
Men längst ner står det:
I samma program: Om familjehemsbarnen i Mark - och om lagen som säger att blod är tjockare än vatten.
Det blir fjärde programmet om oss och vad som hänt.

fredag 25 november 2011

Tar ansvar för det ena men inte det andra

Fick en kommentar bloggen ang. en annan bloggare som skriver om Mark. Jag har skrivit om hans inlägg tidigare. Martinger som skriver för Borås tidning. http://www.bt.se/blogg/martinger/ Hans inlägg d 23 november ”Marks kommun till salu” roar mig.
Han skriver:
Att jag nu så här självsvåldigt föreslår en försäljning har givetvis med tillståndet att göra i denna kommun i vad som förr betecknades Södra Älvsborg.
Vi har ju hört om familjehemsplaceringar som väckt lokal, regional och nationell uppmärksamhet (inte p.g.a. att det hela varit så lyckat utan tvärtom), om konsulter som kostat skattebetalarna inte bara skjortan utan mycket mer, om tjänstemän som inte vågar yttra sig vid risk att drabbas av repressalier, en socialnämnd som sällan synes enig i sitt beslutsfattande samt att nu en lokalpolitiker försöker tystas av sina egna.
Som lök på laxen meddelar Socialchefen att han tänker inte stanna kvar i denna kommun som Gud tydligen glömde. Tro jag det. Nu när kommunen läggs ut till försäljning är det väl lika bra att snabbt lämna det skepp som är i sjunkande tillstånd.
Men även om jag nu inte gjort någon direkt reklam för varan finns det där ute säkerligen någon riskkapitalist som kan vädra morgonluft (möjliga feta vinster) och lägga ett bud. Det är bara att skriva.
Ja dyrt kan det ju inte bli eftersom de ligger back som de gör.

I dagens BT står det om gårdagens budget möte. http://www.bt.se/nyheter/mark/historisk-snalbudget-i-mark(3045323).gm
Plötsligt ville S höja skatten vilket tydligen vänsterpartiet velat bara för några veckor sedan. Då röstade de emot.
Nu föreslår de samma sak och blir osams med vänsterpartiet.
Pelle Pellby försvarade sig och sa:
– För mig ligger det ingen prestige i att ändra sig. Det är vårt sätt att ta ansvar,
Det fick mig att se rött. Konstigt nu passar det att släppa på prestigen men då det gällde de två små barn som bodde hos oss.
Jag skrev ett mail till honom med kopia till press och förväntar mig ett svar.
Jag skrev:
Då undrar jag varför det inte gäller i andra sammanhang. Det var Ni som satt som ansvariga då barnen togs ifrån oss. Det var personer från ert parti som tog de felaktiga besluten och ändå är ni det enda parti som inte bytte ut era ledamöter i Socialnämnden. Lomander tillhör erat parti och går gång på gång ut och visar sin okunskap som nu senast i att samarbetet nu fungerar så bra med den nya familjen och mamman. Det är en skyddsplacering och det finns följaktligen inget samarbete alls.
Hon som är kompis med och låter sig påverkas av Bennie Åkerfeldt som driver hårdast att barnen skall tillbaka till mamman utan att vara insatt själv.
Trots socialstyrelsen kritik som uppstått under er mandatperiod trots att jag ringt dig och påpekat ett antal felaktigheter så kan ni inte ändra er där. Varför? Det är två små barn det handlar om och det var och är till stor del fortfaraden ert ansvar.
Jag skulle vilja ha ett svar på hur ni kan låta prestige råda och vara så hårdnackade då det gäller små försvarslösa barn men kan ändra er och ta ansvar då det gäller ekonomiska beslut?
Varför kan ni inte lägga ner prestigen där och visa att ni tar ert ansvar även där?
Tacksam för svar

torsdag 24 november 2011

Umgängena inställda igen... på obestämd tid

Igår var det ytterligare ett inslag i Krüger affären. http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=2894&artikel=4816738
Det visar sig att man ifrån något håll inte uppskattar hennes rakrygghet utan försöker peta bort henne. Två personer har kommit hem till henne och bett henne att avstå från sin plats. Man kan undra på vems uppdrag? Vems ord väger så tungt att man åker hem till någon och försöker få bort den ohörd?

Sedan har man möte runt henne och hon får inte vara med.
Henns förslag till att få till en förändring är att Magnus måste bort men han har ju sagt upp sig och sedan ordförande i nämnden. Per-Olof Hermansson.
Han har ju också vetat att utredningarna inte håller måttet, att man påstår saker som inte nämnden står bakom och frågan är vad han gör åt det? Han är ju ändå ordförande.
Hon har anmält därför att hon påpekat gång på gång utan att få gehör vad gör han undrar jag… jo försöker peta henne.

Själv har jag sökt handläggaren sedan d 11 nov då jag ringde ca 11 gånger och lämnade säkert 5 meddelanden. han har telefonen i bröstfickan så ingen skall inbilla mig att han inte sett eller hört mina medelanden. Tösen fyllde år och vi vill ha en telefonkontakt för att gratta. D 18 kontaktade jag ledningen jag skrev bl.a :
Jag har fortfaraden nu idag d 18 november fått svar och heller inte några pengar. Enligt lag skall en myndighet höra av sig skyndsamt det innebär vad jag förstått inom 48 timmar. Jag undrar varför vi gång på gång stöter på samma sak? Vi ignoreras och man ringer inte tillbaka. D 11nov ringde jag dessutom handläggaren säkert 10 gånger och lämnade säkert fem meddelanden om att han skulle höra av sig. Han har fortfarande inte hört av sig.

D 21 fick jag mail ifrån förvaltningen om en del av de andra sakerna jag efterfrågat och skriver:
Familjeenheten beklagar att du ej fått det gensvar från handläggaren som du önskat. I det ärende som du och din familj har umgänge i kommer nya handläggare att utses då
handläggaren är en konsult som skall fasas ut.
Inte en ursäkt och man nöjer sig med att konstatera att det är så men verkar inte vara intresserad av att göra något åt det.
Jag svarade:
Sedan tycker jag faktiskt inte att det räcker med att konstatera och beklaga att handläggaren inte hör av sig om han fortsatt inte gör det. Jag ringde honom d 11 nov och kontaktade er d 18. Ni hör av er d 21 och han har fortfaraden inte hört av sig.

Igår först ringde handläggaren upp mig. Fortfaraden ingen ursäkt och han bara talade om att han kommer att försvinna. Men sa jag tills du försvinner är du ansvarig och då skall du höra av dig. Jag undrade hur det blev med umgänget i veckan och får då beskredet att nu har domen vunnit laga kraft och därför blir det inget umgängen. Det är inget planerat och han själv skulle försvinna som handläggare och sa inget om vem det blir.

Vi har haft umgänge med dem var tredje vecka sedan i somras.
I domen konstateras att barnen har hela sin anknytning hos oss, det är oss de ser som sina föräldrar och sedan menar de att barnen skall bo kvar där de bor därför att samarbetet mellan vuxna är vikigare. Domen avslutas ändå med att de som är viktiga för barnen alltså vi skall högprioriteras. Det står också att en förutsättning för att barnen skall bo kvar är att de får ha fortsatt umgängen med oss. Men det första man gör är alltså att strypa umgänget. Utsottet hade möte igår. Gissningsvis blev det inget beslut då det gäller umgägnet då, nästa möte är om tre veckor. Under tiden har båda barnen födelsedag och det blir minst sju veckor innan det ens är möjligt att ha ett umgänge.

onsdag 23 november 2011

Uppdrag granskning igen

Om någon av er ser uppdrag granskning ikväll kommer ni att se vad de tar upp nästa vecka.
Återigen gör de ett program som utgår ifrån oss....
Undrar om det blir likadan tittar storm som de senaste gångerna.
Som någon skrev på newsmill i andra länder hade man demonstrerat och krävt en ändring och hotat att riva regeringsbyggnader om inte de ansvariga ställs till svars. Här nöjer man sig ofta med att konstatera att det var hemskt och det var synd att det blev så här.

Försöker få bort alla som är emot?

Ja, igår blev jag uppmärksammad på att socialchefen sagt upp sig.
Markbladet kom igår och hade med det. http://markbladet.se/?artikel=201111220905388753

På eftermiddagen kom det även ett inslag i radion http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=2894&artikel=4815012

Bara några timmar senare om ett inslag till.
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=2894&artikel=4815633
En nämndeledamot Ingamay Krüger (KD), polisanmäler både Gryning vård och personer på förvaltningen.
Hon säger:
– Det har varit en mängd fel i de utredningar som legat till grund för två rättegångar, säger Inga Maj Krüger. Felen har påtalats både för Marks kommun och Gryning Vård, men ändå har utredningarna fått ligga till grund för besluten.
I just fallet med de två fosterbarnen så menar Krüger att förvaltningen velat hämnas på fostermamman, eftersom hon har kritiserat förvaltningen och nämnden i media och på internet.
– Familjehemsmamman har haft fräckheten att ha synpunkter på en del tjänstemän och politiker, och därför har man tagit ställning helt subjektivt och är emot henne.
Det var att sticka ut näsan men tack. Jag känner henne inte, men jag beundrar och älskar henne på avstånd för hennes mod.

Även i Markbladet kom det in http://markbladet.se/?artikel=201111221621529536
Det står bl.a.:
Enligt anmälaren är det alla fel i utredningen kring fosterbarnen som ligger bakom polis anmälningen.
– Jag har påtalat det flera gånger, och inget händer, säger hon. Så vad ska man göra.

Då vi tittade på nyheterna vad det även med där. I västnytt både i 20 sändningen och i 22 sändningen. Den tidiga hade längst inslag. http://svtplay.se/v/2614297/vastnytt/oro_i_mark

Redan på kvällen lades en artikel till ut i BT http://www.bt.se/nyheter/mark/kruger-polisanmaler-vardbolag-och-socialtjansten-i-mark(3041677).gm
Det står:
– Jag får förmodligen ta en massa stryk efter detta, men tycker att en politiker måste ha civilkurage och stå för sin åsikt, säger Inga-Maj Krüger.
Samma inställning präglade henne när hon nyligen, tillsammans med några andra ledamöter i socialnämnden, gick ut med massiv kritik mot Per-Olof Hermansson – hennes egen gruppledare.
Det i sin tur ledde till att hon i förra veckan fick besök av representanter för KD:s styrelse.
– De begärde att jag skulle ställa mina platser till förfogande eftersom det är så bråkigt och oroligt i nämnden, och jag saknar förtroende för Per-Olof, berättar Inga-Maj Krüger.
Hon vägrade.

Jag tycker mer och mer om den människan.

Men anmärkningsvärt är att Hermansson i radion inte vill kommentera vad han tycker men bakom kulliserna verkar försöka få bort henne. Det bekräftar bara det jag kände och vad som framkommit ifrån de kvinnliga alliansarna sedan förut. Han går emot och försöker få bort alla som inte håller med honom. är det så man hanterar medarbetare eller ett uppdrag? Hur kan han få sitta kvar?

tisdag 22 november 2011

Socialchefen slutar

Dagens nyhet är att socialchefen på förvaltningen i Mark sagt upp sig.
Han slutar. http://www.bt.se/nyheter/mark/socialchefen-i-mark-slutar(3040778).gm
Rekrytering av en ny har redan börjat.
Även HN har en artikel http://hn.se/nyheter/omkretsen/1.1439930-socialchefen-sager-upp-sig
Jag vet att flera stycken har polisanmält Bl.a. Magnus så han lär inte kunna lägga Mark bakom sig på ett tag.

måndag 21 november 2011

Det hade kunnat vara han.

Maukonen lyfter att Lidköping fått kritik http://maukonen.wordpress.com/2011/11/19/socialtjansten-i-lidkoping-kritiseras-av-socialstyrelsen/
Ursaxat ur artikeln:
Föräldern var kritisk till hur socialtjänsten i Lidköping skött handläggningen som gällde vårdnad, boende och umgänge med barnen.
Kritiken handlar om att socialtjänsten inte träffat eller samtalat med barnen under utredningen för att ta del av deras uppfattning, trots att man haft fyra månader på sig att agera. Man har endast utifrån den ena förälderns uppgifter bedömt att barnen haft det bra när de flyttats från sin hemmiljö, och därefter avslutat utredningen utan åtgärd.
Hon skriver:
Är det någon som känner igen sig i denna kritik mot socialtjänsten?
Det känns som om man hört detta förr, att socialtjänsten utgår från den ena förälderns uppgifter och knappt om ens en endaste gång pratar med barnen för att bilda sig en uppfattning hur de upplever sin vardag.
Att man anser att barnen haft det bra sedan de abrupt blivit upprykta ur sin vardag och flyttade långt bort är märkligt, är det för att de varit med sin mamma som socialtjänsten anser /antar att de haft det bra?
Utan någon skolgång och någon möjlighet att ha kontakt med sin pappa och resterande familj samt vänner?
Är det någon som är förvånad över att det är mamman som undanhåller barnen och det är pappan som anklagas för både det ena och andra?

Sedan fick jag en länk till en ny artikel på Newsmill. Den har varit i BT tidigare. http://www.newsmill.se/artikel/2011/11/17/advokat-r-ttsos-kert-n-r-barn-omh-ndertas
En advokat som skriver om hur det ser ut inom socialtjänsten.
Tänkt att det kunde varit han som företrädde ”oss” i rätten och så valde de en som inte var där.

Sedan verkar det ha kommit in ytterligare en polisanmälan. En ny nu i förra veckan. Spännande.

söndag 20 november 2011

Vad är en barndom värd?

I Expressen hittade jag en krönika
http://www.expressen.se/kronikorer/brittasvensson/1.2625669/britta-svensson-hon-hade-aldrig-varit-i-ett-riktigt-hem-aldrig-sett-en-julgran-eller-fatt-en-fodelsedags-present
En krönika om en av de utsatta som nu får vanvårdpengen. Hon var fyra månader när hon omhändertogs Hon har flyttats runt på anstalter. Vid 17 års ålder slapp hon ut.
Hon hade ¬ aldrig varit i ett riktigt hem, ¬ aldrig sett en julgran ¬ eller fått en födelsedags ¬ present.

Vad är en barndom värd? En ungdomstid, en familj?
Vad kostar en barndom? En tonårstid, en skolgång? Minister Maria Larsson tänkte först inte ge de bestulna barnhemsbarnen någonting, nu kommer Ingrid att få 250 000 kronor. Och en ursäkt på Upprättelseceremonin i Stockholms stadshus.
- Det blir en guldkant. Jag kan unna mig en resa och fixa mina tänder vilket jag inte kan i dag.
På måndag är det dags för Upprättelse¬ceremonin, där över 1 200 före detta barnhems- och fosterbarn ska få en ursäkt av talmannen Per Westerberg i närvaro av drottning Silvia.
- Jag ska suga åt mig vartenda ord. Det går inte att ersätta det som hänt mig. Men livet kan bli lite lättare att leva.

Ja vad är en barndom värd? I vårt ärende förstör man återigen inte bara ett utan två barns barndom och vi kan bara stå bredvid och se på.

På kvällens nyhetssändning talade de återigen om kommuner som misskött sig. http://svtplay.se/v/2609237/barnmisshandel_utreds_for_daligt
Nu var det Töreboda. Där gjorde man inget åt anmälningarna. Det är det som är vanligast förekommande.
Här resulterar det i beståenden skador för ett barn. Ettt barn till som skadats för livet. Då talar man om kroppsliga skador.
De psykiska talar man aldrig om som jag anser händer oftare kommenteras nästan aldrig.
I inslaget talar man om att det började i Marks kommun. Sedan har det fortsatt med flera.
Halmstad väntar fortfarande på sin ”dom.” Själv hörde jag om ett ärende till därifrån senast idag.
Undrar vad det blir för konsekvenser där när det inte blev några synliga för oss ens i Mark?

Innan helgen skickade jag återigen ett mail med frågan om varför vi inte får svaar eller det vi ber om, varför ingen kontaktat oss trots upprepade telefonsamtal och även mail. Förra fredagsen alltså d 11 nov. ca 11 samtal med flera lämnade medelanden och ingen har fortfaraden hört av sig.
Varför sker fortfaraden det man fått kritik för från socialstyrelsen och varför verkar det inte ha blivit bättre? Varför har det inte åtgärdats än?
Jag fick även veta att min anmälan till socialstyrelsen tagits emot. Den hade inte fått diarie nummer än men väntade på behandling om vem och vad de skulle göra utifrån den.

lördag 19 november 2011

Besöket

Vad sa vi då igår.
Jo att tanken från början nog varit att man trodde att myndigheter alltid gör rätt. Precis vad jag säger.
Därför ansågs inte att man skulle behöva domstolar. Det skulle räcka med ganskningsmyndigheter.
Granskningsmyndigheterna var till för att avlasta domstolarna men många av dessa gör inte vad de skall vilket ökar trycket på andra. JO t.ex.
nu väcks fler och fler röster för att det ändå skall bli domstolar som testar ytterst.

Han berättade även om ett par stora utredningar som pågår just nu bl.a. en runt granskningsmyndigheterna.
Han trodde att den hette tillsynsutredningen. Jag skulle få länk senare. Får återkomma med den.
Har sökt på den men hittar flera stycken och har inte tid att leta just nu. Tror att det kan vara denna (http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/31570)

De har ju slagit ihop flera av våra myndigheter http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=3120&doktyp=bet%c3%a4nkande&bet=2010%2f11%3aKU8
Här kan man läsa mer om tacken bakom, men man har inte riktigt lyckats i sin intention.
Konstitutionsutskottet säger:
Omorganisationen av Försäkringskassan, Skatteverket och Åklagarmyndigheten skulle resultera i att handläggningen blev mer rättssäker och likformig. Men en rapport från Riksrevisionen visar att sammanslagningen av myndigheterna inte har löst alla problem.
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=45&sq=1&ID=aytdyt7DA_C_E
Ett enigt konstitutionsutskott föreslår därför att riksdagen ber regeringen återkomma med en redovisning av i vilken utsträckning en ökad enhetlighet i rättstillämpningen har uppnåtts.
Sammanslagningen verkar inte ensamt kunna resultera i att besluten fattas på ett mera likformigt sätt som ökar rättssäkerheten. Därför föreslår styrelsen att riksdagen ber regeringen att återkomma med en redovisning av i vilken utsträckning rättstillämpningen blivit mer enhetlig.
De kräver nu att man berättar hur det blev och vd man kan förbättra.
Det är mycket på gång även om det kanske inte syns så tydligt. Han tog med sig alla våra (min man var med) synpunkter och skulle titta på vad som kunde göras.

Det handlar ju även om domstolarna och hur de hanterar olika ärenden. Även LVU.
Kan bara sammanfatta i ett bra möte med en insatt och engagerad man.
Tack för att du tog dig tid och tack för besöket, Lars Elindersson (M) .

fredag 18 november 2011

Inkonsekvensta lagar

Igår han jag inte med att blogga men jag hittade ännu ett inlägg på Newsmill av Mats Gerdau som vi träffade i riksdagen. http://www.newsmill.se/artikel/2011/10/21/inkonsekventa-lagar-om-ofrivillig-barnl-shet-m-ste-tg-rdas
Han skriver om inkonsekventa lagar, och dem finns det gott om. Han nämner flera stycken. Jag kanske inte håller med om att alla bör ändras men det är anmärkningsvärt att ett land som Sverige inte är mer konsekvent. Han skriver även om de 25000 barn som placeerads varje år och att många av dem skulle må bätre av att få adopteras bort.

Det är också en som lyfter ett annat problem. Vissa socialförvaltningar omöjliggör kvalificerade polisutredningar genom sitt agerande.
http://www.newsmill.se/artikel/2011/11/17/barn-tvingas-umg-s-med-misst-nkta-v-ldt-ktsm-n
Hon skriver:
De (barnen)skyddas inte ens under tiden polisutredning pågår utan tvingas ofta leva med en misstänkt eller redan dömd gärningsman. Polis och åklagare får ofta kritik för brister i förundersökningar som gäller barn. Men bristerna finns inte alltid där. Ibland omöjliggörs en förutsättningslös polisutredning på grund av socialtjänstens passivitet
I vårt fall tror hälften av alla mäniskor som engagerat sig att barnen är hemma. Man beslutade ju så i maj.
Resten som följt med vet att mamman överklagade och vann och att barnen nu inte skall tillbaka och tror att det är ”kört” och då lägger sig allt för det finns väl inget mer att göra eller??
Det konstiga är att alla tycker att det är så fel och det konstateras gång på gång att det har och fortfaradne hanteras fel men ingen verkar kunna göra något. och en del av de som kan vill inte. De går på osanningar som att samarbetat nu funderar bra, trots att det inte finns något samarbete. Att det nu skulle bli lugnt för barnen, baserat på vaddå? Varför skulle det bli lugnare nu då det inte varit det tidigare?

Idag skall jag få besök. En som sitter i konstitutionsutskottet skall komma hit och vi skall diskutera vad som är fel och vad han kan göra för att ändra på det.

onsdag 16 november 2011

Rätt insatser ?

Fick en tänkvärd "dikt" för ett tag sedan. http://peakmotivation.com/Doda_hastar.pdf
En gammal visdom från Dakotaindianerna, som
förts vidare från generation till generation, säger att om
man märker att man rider på en död häst,
är den bästa strategin oftast att kliva av.

I moderna organisationer kan man se många
betydligt mer avancerade strategier, som t ex:

Tillsätta en utredning som skall studera den döda hästen.
Göra studiebesök i andra länder för att se hur man där rider på döda hästar.
Sänka kraven så att den döda hästens prestation blir mer acceptabel.

Köpa in en större piska.
Hota den döda hästen med avlivning.
Göra en arbetsstudie för att se om den döda hästen skulle prestera bättre med mindre tunga ryttare.
Hyra in ett bemanningsföretag för att rida den döda hästen.
Sätta samman flera döda hästar i ett fyrspann för att öka dragförmågan

Argumentera att eftersom den döda hästen är billigare i drift och drar mindre
overheadkostnader, så bidrar den ju egentligen mer till resultatet än många
andra.
Befordra den döda hästen till chef.

Men igen:
Dakotaindianernas uråldriga visdom säger att om man rider på en död häst
är den klokaste strategin ändå oftast att stiga av…

Undrar om man inte skulle resonera likadant då det gäller kommuner eller förvaltningar som inte fungerar? Man gör det ju då det gäller företag.

I går stod det i tidningen att sossarna vill höja skatten. http://www.bt.se/nyheter/mark/s-vill-hoja-skatten-i-mark(3030760).gm
Man kan ju diskutera länge vem som är den största orsaken till att de nu går med underskott. Det är även ett inslag på radion http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=2894
Vem som är mest ansvarig? Är det alliansen som sitter där nu? det har ju blivit värre än det var från början eller om det bara är efterverkningar av vad sossarna ställde till med från sin mandatperiod?
Gissningsvis det sista.

tisdag 15 november 2011

Carema, vad är skillanden?

Det som är mest i ropet nu är Carema Care. Det är fruktansvärt hur man kan behandla andra mänskor av rent vinstintresse. Men det blev rama skri och nu ändras lagar. Avtal sägs upp och man skal förhindra att det händer igen.

Det jag tycker är konstigt är att man inte reagerar likadant då det gäller barn, utsatta barn. Jag har väckt det i över två år. Andra före mig i över 20. Utredningar håller för dåligt kvalitet. Utbildningen för yrket till socionom är för dålig. Det egna ansvaret måste tillbaka. Personligt ombud för utsat5ta barn, som företräder och bevakar deras intressen. Ombud med dubble utbildning. Personer i socialnämnden kanske inte skal vara vanliga lekmän, politiker utan skall istället bestå av personer som kan ganska underlag, som et hur de skall se ut.

Barn slits ifrån sina föräldrar och andra som betyder allt för dem utan grund ibland och det måste få ett slut. Det skall inte kunna vara så många som det ändå verkar vara som råkar illa ut. Varför är det så få som reagerar?

Fick ett mail med en länk till ett inslag på västnytt. http://svt.se/2.22620/1.2601237/anklagades_for_att_ha_misshandlat_sina_barn
Det är ännu en familj som lyfts och råkat ut för anklagelser trots att de var oskyldiga. Det är familjen som jag har kontakt med i Halmstad. Malin var med och lyfte bristen på forskning runt shaken baby syndrom då vi var i riksdagen.

Brister som medföra tt barn tas ifrån sina föräldrar på felaktiga grunder. Föräldrar anklagas för ett av de värsta brotten, att slå sina egna barn av fel anledning. Istället för att leta andra anledningar så bestämmer man sig för att det är shaken baby trots att diagnosen tagits bort i andra länder därför att över hälften blev felaktigt dömda. Men inte i Sverige.

Som sagt jag förstår inte att så få reagerar och agerar. Igår gjorde jag en ny anmälan till socialstyrelsen. Får se vad de gör åt den.

måndag 14 november 2011

Vem gör vad?

Hittade en artikel på newsmill av min favorit bloggare http://www.newsmill.se/artikel/2011/11/11/en-egen-socialsekreterare-f-r-barn-som-beh-ver-hj-lp-r-cker-inte
Hon skriver:
Självklart är det bra att de berörda barnen får en egen socialsekreterare, men det är verkningslöst för kvalitetsutvecklingen om inte arbetssättet förändras.
Socialsekreterare som möter de placerade barnen och deras familjehemsföräldrar borde vara välutbildad, ha erfarenhet, trevlig, kunna kommunicera med barnet och de vuxna i familjehemmet så att de förstår varandra och ha barnets perspektiv som fokus. Visst låter det som logiska förväntningar på en socialsekreterare som arbetar för barnets bästa?
Hon fortsätter:
Ett barn som placeras inom familjehemsvården har ofta problem med skolarbetet, det kan vara inlärningssvårigheter eller att de har hamnat så långt efter alla andra elever att allting känns hopplös. Det är familjehemsföräldern som som sitter vid köksbordet och försöker hitta ett sätt som motiverar barnet att göra läxor, det är familjehemsföräldern som behöver hitta alternativa sätt för att förklara när barnet inte förstår uppgiften. Det är ingen socialsekreterare som gör läxor med dessa barn. Dessutom har jag under mina nio år som familjehemsförälder aldrig haft någon från socialen med mig på skolmöten, det är jag som som kämpat med rektorer och lärare för att få till en skolgång som anpassas efter barnets förutsättningar.
Socialsekreteraren är inte den som ser till att det placerade barnet får möjlighet till fritidsintressen, de skjutsar aldrig till fotbollsträningar eller ser teaterföreställningar. Det är inte heller socialsekreteraren som arbetar för att höja barnets allmänbildning, de går aldrig på museum eller åker slalom med det placerade barnet. Socialsekreteraren behöver inte hantera aggressiva utbrott eller tonåringar som skär sig i armarna på nätterna. Det är familjehemsföräldern som är spindeln i nätet. Det är familjehemsföräldrarna som är den stora sambandscentralen som får det att fungera mellan det placerade barnet och socialtjänsten, skola, BUP och de biologiska föräldrarna. Det är de vuxna i familjehemmet som lever med barnet dygnen runt och upplever familjehemsföräldrarna att uppdraget är begripligt, hanterbart och meningsfullt, ökar förutsättningarna för att det enskilda barnet ska få en fungerande skolgång, socialutveckling och må bra
Vad jag håller med. När skall det arbete vi lägger ner börja uppskattas för vad det är? När skall synen på vårt arbete uppdatteras och värdesättas?

söndag 13 november 2011

Fler som upplevt samma sak

Det är helg och inte mycket händer.
Hittade flera debattinlägg.
http://www.bt.se/debatt/skadlig-sexualpanik-i-sverige(3026456).gm
Ännu en som går till angrepp på dåliga utredningar.
Han talar om att experter länge har påtalat brister.
Han har med några förslag i punktform:
* Utredandet ske i en sluten miljö där få har insyn.

* Socialsekreterarna som utreder har begränsad utbildning i utredningsmetodik. Strävan efter objektivitet, hur man undviker tyckande och fastlåsning i tidiga hypoteser, hur man låter alla komma till tals, att analys och bedömningar måste ha grund i utredningsmaterialet och så vidare. Edvardsson berättade vid ett samtal på 90-talet att endast ett fåtal av socionomstudenterna tar 5p-kursen i utredningsmetodik.

* De utredningar som lämnar socialtjänsten är oftast utförda av en person helt efter eget huvud. Socialsekreteraren svarar själv för upplägg, vilka som ska höras och om vad.
Utredningar ”kommuniceras” med berörda, men det fina ordet innebär bara att de får läsa den färdiga rapporten. Att rätta fel och komplettera med väsentligheter som saknas, är det inte tal om.

* Ingen som helst organiserad granskning av utgående utredningar sker, exempelvis av annan, mera erfaren, tjänsteman eller chef. Man kan säga att normal kvalitetssäkring helt saknas. Så sker inte i statsförvaltningen eller i seriösa företag som är måna om sitt rykte.

Eftersom ingen granskning sker får den enskilde utredaren inte någon återkoppling som kan förbättra färdigheten, det vill säga organisationen är inte lärande.
Socialtjänsten består till 99 procent av kvinnor. Utredningarna blir därför enkönade. Socialstyrelsens handbok Vårdnad, boende och umgänge innehåller få råd och regler till hjälp för en utredare. Det mesta lämnas till utredaren.

Sammanfattningsvis kan man säga att de flesta utredningar som görs kommer fram till det resultatet som utredaren bestämt sig för initialt.

Kan bara hålla med.
Det är det många som gör.
En Mats Lindgren http://www.newsmill.se/artikel/2011/11/04/i-andra-l-nder-reagerar-man-kraftigare-mot-d-liga-myndigheter
skriver att man i andra länder reagerar kraftigare mot dåliga myndigheter.
Han skriver:
Om det är för barnens bästa att de tillbringat 68 dagar i en totalt främmande familj utan någon som helst kontakt med föräldrarna så är det dags för oss vanliga människor att säga stopp! Det är inte acceptabelt att myndigheter kan agera på detta sätt utan att det blir konsekvenser. Om detta skett i Italien eller Frankrike så hade man rivit Regeringsbyggnaden i Rom eller ockuperat gatorna i Paris tills ansvariga myndighetspersoner blivit avsatta och satts i häkte

Även Mars Gerdau (M) som vi träffade i riksdagen har skrivit ett inlägg http://www.newsmill.se/artikel/2011/11/10/socialsekreterarnas-jobb-f-r-aldrig-g-fel
Det står:
Socialsekreterare måste ha ett av de absolut svåraste jobben. Socialtjänsten får helt enkelt inte göra fel, eftersom människor kan bli mycket lidande. Det gäller i särskilt hög grad ärenden som gäller barn eftersom de inte kan tala för sig själva och insatser kan leda till att barn tas ifrån sina föräldrar. Socialtjänsten får inte låta bli att ingripa så att vi får missöden som vid några tillfällen slutat i rena katastrofer och dödsfall. De får heller inte ingripa och tvångsomhänderta någon på felaktiga grunder, när det inte finns tillräckliga skäl
Vi är medvetna om att det idag finns brister i kompetens, erfarenhet och kunskaper i arbetet och handläggningen av ärenden. Det är också skillnader mellan kommunerna och uppföljningen av verksamheterna är inte alltid tillfredsställande. Lagstiftningen ställer heller inte tydliga kompetenskrav på dem som ska utföra de allra svåraste uppgifterna
Kraven på förändring blir fler och starkare.

Under mitt inlägg igår komer det mer och mer komentarer från andra som råkat ut för samma sak. Alltså inte en ensam företeelse.
Spännande, undrar vad det får för konsekvenser?