Dom tog "våra" barn: Tolkar siffrorna fel

Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.

Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

lördag 26 december 2015

Tolkar siffrorna fel

Det är de ensamkommande som fortsätter att ha rubriker.
Kommunerna hinner inte med.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=6333755

Året som gått har satt kommunerna på prov i samband med den stora flyktingströmmen. Flera kommuner i Skaraborg larmar nu till Länsstyrelsen om att läget är kritiskt.

Länsstyrelsen gör varje vecka en samlad bedömning över hur kommunerna klarar av flyktingströmmen och under förra veckan gick Hjo kommun upp i så kallat rött läge, alltså kritisk påverkan. Gullspång ligger på nivån under. Detta när det gäller den sammanvägda bedömningen.
Tittar man på hur socialtjänsten klarar läget så hamnar Hjo, Gullspång och Tidaholm på rött och i Karlsborg går skolverksamheten på knäna.
Länsstyrelsen i Västra Götaland skriver i sin lägesrapport att kommunernas uthållighet är begränsad, att det förekommer sjukskrivningar och i vissa fall uppsägningar bland kommunal personal. Polisen rapporterar om en betydande ökning av incidenter och bråk på förläggningar.
Det ser ut att bli en fortsatt prövning även in på det nya året. Prognosen från Migrationsverket under 2016 pekar på att det väntas cirka 33 000 ensamkommande barn till landet.

Och det får konsekvenser. Man hinner itne tillgodose deras behov. Det är goda män som skall hjälpa dem att få det de behöver, söka Put, följa med till migrationsverketm se til att de får börja skolan, kommer til sin första koll hos hälsovård, tandläkkare. Men goda män saknas.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2778&artikel=6321719

Alla har de rätt till en god man som bland andra viktiga uppgifter ska sköta barnens ekonomi. Det innebär bland annat att ansöka om bidrag från Migrationsverket och se till att barnet har det som behövs - vinterjacka, skor och mediciner. Men på flera håll i landet får barnen vänta i flera månader på en god man och med det den hjälp de har rätt till. Barnombudsmannen Fredrik Malmberg och Hillevi Larsson (S) besöker studion.

Man gör undersökningar och det ser ut som opinionen vänt, att många tycker att man inte skall släppa in så många men man tolkar sedan orsaken till det fel. DEt är inte för att man itne vill ha fler utan för att man sedan inte tycker att de tas omhand på ett bra sätt. Det är aalltså av omsorg om flyktingarna man vill bromsa mottagandet ett tag.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6333626

I oktober svängde sedan opinionen och i den senaste undersökningen, som gjordes i början av december, var en majoritet för att ta emot färre flyktingar.
Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos säger att den mer negativa inställningen inte bör läsas som att svenskarna blivit mindre solidariska utan att mycket har handlat om hur mottagandet fungerat och regeringens hantering av frågan.
– Många som är kritiska till det sett som regeringen har hanterat frågan på, är det utifrån en omtanke om flyktingar.
Framöver så tror Nicklas Källebring att opinionen kan svänga åt båda hållen igen och det kommer att vara beroende av ett antal olika utvecklingar.
– Det ena är hur många som kommer att söka asyl, det är hur det politiska systemet förmår att hantera det här. Hur kommer omvärldsrapporteringen att se ut, alltså vad kommer vi att matas med för bilder, säger Nicklas Källebring

Det jag tänker är att det är så mycket runt flyktingar hur går det då för de som redan finns och som far illa? Hinns de med? Finns det handläggare, boenden, sjukvård? Är det någon som ser dem?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Varför

Vår familj har arbetat både som kontakt, avlastning och akut hem. Senare år valde vi fasta plac. för tonåringar men sist har vi haft två små barn. En s.k. uppväxtplacering ett begrepp som inte finns i lagen. Orsaken att man börjar är många men för oss var det att vi hade tid och plats och vill ta ett samhällsansvar. Som familjehem upptäcker man snart att man inte har några rättigheter vilket i förlängningen innebär att inte heller barnen vi jobbar med har några rättigheter. Många utsätts men familjehem hotas, anmäls och skräms i många fall till tystnad vilket för med sig att många inte vågar strida för de barn som är satta i deras vård. Kontentan blir att problemet inte uppmärksammas och redan utsatta barn far illa. Det är en mänsklig rättighet att få sin sak prövad i domstol. Den möjligheten saknar ett familjehem de är inte part. Alla lagar utgår ifrån att myndigheter alltid gör rätt men så är inte alltid fallet. Det jag stött på har fått mig att försöka ändra lagar och visa på de missförhållanden som förekommer. Jag har varit i riksdagen en gång och 19 av mina förslag ligger redan som lagförslag. Första lagen som en direkt konsekvens av vad som hänt oss kom nu d 1 juli 2010 då Lex Sara även omfattar socialtjänsten. Uppdrag gransknings program handlar om oss d 20 oktober och jag har nu fått ytterligare en inbjudan till riksdagen.

Stängt

Har sett att en del anklagar mig för att ha tagit bort eller strukit inlägg men det är inte sant. Efter att ha fått en anmälan på familjelivs sida valde jag att gardera mig och flytta bloggen i ett forum där jag inte stängs ner på grund av eventuella anmälningar. Först tänkte jag flytta med alla inlägg men det blev för jobbigt.

Hitintills har jag haft en länk dit men nu då beslutet kom att vi får hem dem finns det ingen anledning att ha kvar den så den har jag stängt ner.

Nu blev det inte så att vi fick hem dem. Man verkställde inte beslutet och mamman överklagade. Man skickade en jurist som inte stått i domstol på 5 år, förlorade. skickade en som inte ens var på slutpläderingarna. Vi förlorade igen och då jag gick ut i press med det röstade ordförande emot ytterligare ett överklagande trots att han inför hela Sveriges befolkning stått och lovat att ta det så långt det gick för att pröva vikten av anknytning. Så blev det inte.

Det värsta är att vi inte vare sig var först eller sist. Jag får mellan 1-3 ärendena i veckan. Lika hemska, lika felhanterade....