Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

onsdag 18 mars 2015

Det är sockret

Att det inte är bra med för mycket socker är nog ingen nyhet för de allra flesta av oss. Många jagar istället fettet. Och att sötningsprodukter kan vara lika farliga är det nog heller inte så många som vet. Likaså att det kan ha så skadlig inverkan som det har har nog många blundat för.
Här är en som vill totalförbjuda.
http://www.bpis.se/det-ar-sockret-som-skadar-barnen/
”De extremt söta produkter som industrin marknadsför med glada gubbar borde totalförbjudas; mat som vi aldrig ens skulle låta våra husdjur äta ska inte säljas som mat till våra barn”, skriver Ann Fernholm.

År 2014 är året när läkare kommer att börja fetmaoperera barn i Sverige. Inte ens 18 år fyllda ska deras magsäck kopplas bort. Operationen är oåterkallelig.

Aldrig tidigare har någon generation barn vägt så mycket som dagens. Det som en gång kallades åldersdiabetes drabbar nu redan i 20-årsåldern.

Livsmedelsverkets extrema hållning kring mättat fett leder bara till att barn får i sig mer socker. Skolmellisets sockriga lågfettyoghurt med snabbsmälta flingor på går rakt ut i blodet och försvinner.
 
Jag vet inte. Varför skall man sträva efter att bli hur gammal som helst? visst kan jag förstå tanken med att vara frisk men samtidigt kan man dö i förtid även om man är frisk. Jag tycker att livet är mer värt om man får unna sig lite ibland. Sedan är allt farligt eller osunt om man överkonsumerar det gäller både mat men även träning. Det finns de som inte kan sluta eller låta bli att träna en dag det anser jag heller inte är sunt. Man förlorar i kontakter med andra. Tror på det svenska lagom i det mesta istället. Motionera lite, äta lite unna sig lite. Livert skall inte bara vara krav och umbäranden.

 

tisdag 17 mars 2015

Kan inte säga att de inte visste

Regering och riksdag kan inte påstå att de inte visste.

D 25 oktober 2011 satt jag alltså inför flera av socialutskottets medlemmar och berättade om just det du belyser i dina artiklar.

Det var en advokat, en domare, två familjehem, en själva drabbad som barn och en bio mamma. Vi ville lyfta att man stötte på samma problem vilken stol man än satt på vad gäller socialen och dess hantering av människor. Vi ville belysa att lagar utgår ifrån att myndigheter alltid gör rätt och även om de gör fel så kräver man inte rättelse. Att trots kritik kan handläggare jobba kvar och t.o.m fortsätta i samma ärenden. Att samma handläggare både bedömer, utreder processar och verkställer i samma ärende vilket inte är tillåtet någon annan stans. Att man först drabbas sedan förväntas driva sin egen upprättelse process trots att man riskerar att åka på domstols kostnaderna och gå i konkurs. (Sök på Marianne Sigström som förlorade sin son och nu har ca 2 miljoner i skulder för att de inte kunde bestämma vem som var ansvarig. Hur var det i vårt ärende där de får massiv kritik ifrån socialstyrelsen de ansvariga döms (för tredje gången i svenska historia) men det inte påverkar ett enda dugg i vårt ärende. Barnen är och verkar förbli borta.

Åter till vårt besök i riksdagen. Jag bloggade om det http://fostermamman.blogspot.se/2011/10/i-riksdagen-igen.html

I inlägget är det länk till ett TV inslag som tyvärr är bortplockat men där ligger en kopia av en artikel i Hallands posten


Och det resulterade i ett par motioner http://fostermamman.blogspot.se/2011/10/effekter.html

Miogruppens fall

D 25 oktober 2011 var jag i riksdagen och träffade många ur socialutskottet. Jag hade med en representant från varje stol dvs familjehem, advokat, bioförälder, domare och vi satt inför det mesta av utskottet och berättade om våra upplevelser.
Biomamman berättade om hur de anklagats för skakvåld och hur det senare uppdagades att pojken hade vattenskalle. Hon berättade att barn som är för tidigt födda, som har  tror det var D vitamin brist samt barn som har vattenskalle visar samma symptom som barn som man hävdar har utsatts för skakvåld.

Hon berättade om hur diagnosen skakvåld tagits bort utomlands eftersom man upptäckt att över hälften som anklagats satt på fel grunder, dvs det fanns andra orsaker till att deras barn var skadade. Hon berättade om hur Mio-gruppen som låg bakom de flesta anmälningarna själva motarbetade information och forskning i ämnet. Hon berättade även om hur näst intill omöjligt det var att få upprättelse trots att det kom fram att anklagelserna var felaktiga.
Det hände inget utifrån den informationen.

Mio-gruppen hjälper läkare att hantera barnmisshandel


Den svenska sjukvården kan bli bättre på att upptäcka barnmisshandel. Därför bildades den så kallade Mio-gruppen vid Astrid Lindgrens barnsjukhus. Målet för gruppens arbete är att hjälpa läkare att se misshandeln och att skapa bättre rutiner för utredningar av misshandelsfall
Nu har Expressen påbörjat en undersökning runt frågan och då avgår chefsläkaren som vad jag förstår också är högst ansvarig i Miogruppen.
http://www.socialanatet.se/post/mio-gruppen-hjalper-lakare-att-hantera-barnmisshandel/


Nu granskar Expressen Miogruppen och diagnosen skakvåld. 
Kritiken hårdnar mot skakvåldsläkarna.
Den främste profilen på området – barnläkaren Gabriel Otterman – lämnar sin chefspost mitt under Expressens granskning.
Nu granskas hans rättsintyg av landstingets jurister i Uppsala.
Nu granskar man alltså alla de intyg som han skrivit ibland utan att träffa vare sig föräldrana eller barnen.
http://www.bpis.se/danny-och-elinore-de-stal-var-dotter/
Otterman, som lanserade misstankarna mot Danny och Elinore, var så övertygad att han inte såg det som nödvändigt att ens träffa paret.
- Han vill inte träffa oss, han har aldrig ens träffat vår dotter. Och vi försökta förklara för honom att "hallå, du tänker fel".
 
Det finns flera förklaringar till saker som kan ha orsakat symptom som ser ut som att barnen skakats. Artiklen lyfter flera
BENSKÖRHET: Sex av de åtta som Expressen intervjuat uppger att de med hjälp av PKU-prover, blodprovet som tas på alla barn i samband med förlossning, konstaterat D-vitaminbrist hos barnen. Ofta allvarlig. D-vitaminbrist orsakar benskörhet vilket är den förklaring som lyfts fram av kritikerna som troligare än misshandel.
FALLOLYCKOR: Enligt studier kan även fallolyckor från låg höjd orsaka skallskador som vid shaken baby syndrome.
SVÅR FÖRLOSSNING: Forskare menar att skallen kan klämmas så att de skakvåldsrelaterade skadorna uppstår. Samt att en sådan tidigare blödning lätt kan orsaka en ny blödning senare. 
 
Expressen hittade 35 familjer som anklagats för misshandel genom intyg från skakvåldsexperterna med rötterna i Mio-gruppen. Men det kan vara betydligt fler.
Professor Ulf Högberg, vid institutionen för kvinnors och barns hälsa på Uppsala universitet, har med hjälp av socialstyrelsens diagnosregister granskat förekomsten av barnmisshandel och redovisar resultatet exklusivt för Expressen.
Han hittade 63 fall.
Fallen gäller barnmisshandel och misstänkt barnmisshandel och Högberg noterar särskilt att misshandelsfallen mot spädbarn ökat lavinartat under de senaste tolv åren sedan skakvåldsdiagnosen etablerats i Sverige. Från ett enda fall under 1990-talet - till tolv fall under 2000-talet.
 
Vid ett symposium om skakvåld, den 4 april 2013 på Akademiska sjukhuset i Uppsala, gav Otterman sin bild av vetenskapsläget kring abusive head trauma, ett annat namn på shaken baby syndrome:
"Det vill jag vara mycket tydlig på, eller övertydlig, det finns inga nya vetenskapliga rön som ger anledning att ifrågasätta diagnosen abusive head trauma."
"Vi är skyldiga att anmäla om vi har misstankar om att ett barn kan ha farit illa." 
I över tolv ärenden har föräldrarna redan friats
http://www.bpis.se/martin-friades-efter-resning-i-hd/
Martin satt i fängelse två år och tio månader för något han inte gjort. Ingen lyssnade.
http://www.bpis.se/henrik-domdes-for-grov-misshandel/
Henrik häktades och familjen fick alla sina tre barn omhändertagna.
http://www.bpis.se/de-fick-sitt-barn-omhandertaget/
Viola och Andres anklagades trots att barnet hade kraftig d-vitaminbrist som orsakar benskörhet och tre av frakturerna uppstått på sjukhuset.
http://www.bpis.se/lovisa-ser-det-som-ett-rattsovergrepp/
Myndigheterna har monopol på sanningen säger Louisa och Andreas. Även fdär visade det sig att vara D vitamin brist.

Men ändå får inta alla hem sina barn. Som Danny och Elinore och Veronica och Fredrik
http://www.bpis.se/friade-men-barnet-far-de-inte-tillbaka/
när familjen privat lät granska sonens PKU-prov, blodprovet som tas på alla barn i samband med förlossning, visade det sig att pojken liksom flera andra fall hade ett mycket lågt d-vitaminvärde med stor risk för benskörhet. Tre experter vittnade om det inte fanns några tecken på misshandel i fallet. Det var överläkaren Göran Högberg, specialist i psykiatri, David Ayoub, amerikansk specialist på benskörhet och röntgenspecialisten Julie A. Mack. Men läkaren från Mio-gruppen var säker på sin sak:"Baserat på tillgänglig litteratur och mina egna kunskaper och erfarenhet, kan jag inte dra någon annan slutsats än den i rättsintyget nedskrivna, nämligen att skadorna uppkommit till följd av kraftigt våld vid minst två tillfällen.".
När polisen granskade fallet kunde ingen bevisas som skyldig och paret gick fria. Barnet har de inte fått tillbaka.


Som sagt jag försökte lyfta detta redan för två tre år sedan men ingen lyssnade. Så ÄNTLIGEN säger jag granskas hela hanteringen.

Barn skall skyddas och det finns absolut föräldrar som inte skall ha barn men det finns sätt att granska och man måste vara villig att kontrollera så att man är säker. Man får inte vara rädd att ta in andra för att göra en annan bedömning. Man får heller inte vara så säker på sin sak att man vägrar att lyssna till andra. Och slutligen man måste rätta till när man gör fel även om man jobbar på en myndighet.

måndag 16 mars 2015

Olycksbarnen som blev en handelsvara

Ännu en artikel om boken "Hem "
http://www.bpis.se/olycksbarnen-som-blev-en-handelsvara/
Barn som omhändertogs av de sociala myndigheterna och vanvårdades under perioden 1920–1980 har möjlighet att söka ersättning från staten.
1980 föddes Sofia Rapp Johansson. 2007 debuterade hon med Silverfisken, för vilken hon nominerades till prestigefyllda Borås Tidnings debutantpris. Den diktsviten är nåt av det mest obevekliga och obehagliga jag läst. Barnet som har sin pappa över sig och i sig, våld, droger, bajs, blod, total ensamhet.
Sofia Rapp Johansson flyttade runt på fyra familjehem. På det sista utvecklades hon till narkoman och prostituerad. Hon var sju första gången hon och hennes syskon omhändertogs. Det dröjde så länge, trots att hennes mamma var känd narkoman för ”Socialen” redan när Sofia var ett foster.

Nästan 30 000 barn om året är omhändertagna i Sverige, siffran har ökat med de ensamkommande flyktingbarnen. Var fjärde placeras på institution med anställd personal, resten i familjehem.
Den sociala omsorgen av barn och unga är den sektor där privatiseringen gått längst, men också den som är minst granskad. Här finns enorma pengar att tjäna. Ett privat lvu-hem kostar i snitt 1 145 kronor per dygn, ett kommunalt 400. Det finns ingenting som säger att den privata verksamheten håller högre kvalitet; oavsett regi lider hemmen av överbeläggningar och för lite personal. Valfrihetsidén funkar inte heller, eftersom barnen inte har en chans att välja.

Hem skulle tjäna på att ta fram även de goda exemplen. Många barn far fruktansvärt illa – alla kan inte som Sofia Rapp Johansson berätta om sina erfarenheter – men många räddas också. Det ligger i mediedramaturgins logik att vi bara får höra om fall som dödsmisshandlade Yara, pojken som brottades ner av en säkerhetsvakt och den fastspända flickan ”Nora”. Av en bok kan man begära lite mer.
Marit Paulsen, som var gäst i Min sanning häromkvällen, kan inte vara den enda som vägrar svara på frågan om vilka i barnaskaran som är biologiska. Hon har öppnat sitt hem för andra ungar i en akt av ”solidaritet och skyldighet”. Det kan hon inte vara ensam om.
Trots invändningen har Tinni Ernsjöö Rappe tyvärr skrivit en alldeles nödvändig bok om barn som en handelsvara.
 
Har ju träffat Sofia och vet att hon precis som jag anser att familjehem behövs, att det finns bra familjehem men det är de dåliga som skall bort.  Håller också med om att m,an behöver lyfta de som är bra det görs inte nu. Och det finns många bra. Sanningen är att man lyckas i 90 % av placeringarna. Men jag förstår och delar också hennes kamp för upprättelse för alla de som drabbats efter 1980.

Socialchefer måste ta ansvar för socialsekreterarnas arbetsmiljö

Det händer mycket inom socialtjänsten just nu. Det känns ändå som man på allvar börjar agera. Socialchefen i Luleå skriver:
http://www.bpis.se/socialchefer-maste-ta-ansvar-for-socialsekreterarnas-arbetsmiljo/
Regeringen beslutade under hösten 2014 att inrätta en nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården.
Cecilia Grefve fick uppdraget och tillträdde den 1 november. Maria Larsson, före detta barn- och äldreminister, och Åsa Regnér, nuvarande barn-, äldre- och jämställdhetsminister, har varit tydliga med att detta är nästa steg för att stötta kommunernas utvecklingsarbete gällande utsatta barn.
Gunilla Hult Backlund, generaldirektör för inspektionen för vård och omsorg (IVO), inger också hopp om framtiden. Hon vill förändra och modernisera myndigheten, möta kommunerna i dialog i sin tillsyn och göra myndigheten tillgänglig för kommunerna. Vidare vill hon att myndigheten ser till helheten i sin tillsyn, inte bara att rätt rutin finns nedskriven på ett papper. Det är ett helt nytt tänk jämfört med socialstyrelsens fyrkantighet och eviga letande efter fel och syndabockar.
Samtidigt måste sådana som jag - socialchef och ytterst ansvarig för verksamheten - kliva fram och ta ansvar för socialsekreterarnas arbetsmiljö. Jag och mina kollegor i Sverige måste ta ansvar för att arbetsintroduktioner fungerar, att ledarskapet är bra samt att det finns resurser för att bedriva ett kvalitativt socialt arbete.
Vi har ett ansvar att föra en konstruktiv dialog med beslutsfattande politiker. Jag hör alldeles för mycket gnäll från mina kollegor som tycker att ingen lyssnar på dem och att de inte kan påverka. Är det så det är tycker jag att man ska kliva av sitt uppdrag som socialchef. Det ingår i vårt jobb att skapa bra förutsättningar för chefer och medarbetare.

Vi kommer att rekrytera fler socialsekreterare. Vi har höjt lönerna för de svåraste jobben. Vi satsar och prioriterar ledarskapet. Vi kommer att underlätta för våra socialsekreterare när det gäller administration och dokumentation.
En socialsekreterare i Luleå kommun ska arbeta med socialt arbete i hög grad. Genom tidiga, förebyggande insatser och öppenvård ska vi kraftigt minska institutionsplaceringar av barn och unga.
Tillsammans med skolan fokuserar vi på skolresultat och ökad hälsa för alla barn. Vi jobbar hårt för att bli en nationell förebild. Vi är inte i mål men vi tar ansvar.
 
Ja det är mångas ansvar och hoppas att alla de tar det så att alla skyller på varandra och inget händer.