Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

tisdag 30 april 2013

Bra och dåliga familjehem

Kopierar rakt av ett brev från ett tidgare fosterbarn skrivet först sarkastiskt sedan med råd:

Ska du bli fosterhem - Då har vi några tips till dig!


Se på ditt fosterbarn som en ond avkomma. Du får under några som helst omständigheter inte fatta tycke för det ty i detta fall måste placering genast avbrytas.
Ett fosterbarn skall brytas ner med hårda smärtsamma metoder för att ej få utrymme till mognad, läkning eller bearbetning. Skulle detta ändå ske kommer resultatet bli en obehaglig individ som ställer krav och ifrågasätter. OBS! Detta är ingenting som socialtjänsten rekommenderar fosterhemmen att sträva efter då det skulle komma att kosta samhället pengar i form av psykologer och behandling!
Ett fosterbarn ljuger och manipulerar allt.
Ett fosterbarn vet inte skillnad på sanning eller saga och förvränger verkligheten så den skall passa honom eller henne.
Ett fosterbarn har alltid en baktanke med allt den säger eller gör.
Ett fosterbarn gör bara saker som den vinner på själv.
Ett fosterbarn får absolut inte älskas då detta genast kommer att utnyttjas av barnet till dess egen fördel.
Ett fosterbarn kommer att stjäla, missbruka och kosta samhället mycket pengar så se därför till att det redan från början av placeringen börjar betala tillbaka genom idogt arbete.
Ett fosterbarn är van att äta mat ur soporna och nöjer sig med mycket enkel mat. Gärna mögligt, utgången mat eller rester.
Ett fosterbarn letar konflikter – se därför till att det aldrig får möjlighet att träffa någon utanför fosterhemmet.
Ett fosterbarn har inga känslor och saknar därför förmåga att känna skam, skuld och empati.

Nedan följer 8 enkla punkter som du som fosterhem kan följa för att få ditt fosterbarn som du önskar:

1. Det absolut första du måste göra när du får hem ditt fosterbarn är att visa vem det är som är herre i huset. Visa ungen sin plats genom ett rejält kokt stryk redan första dagen.
Du kan med stor framgång slå på följande ställen: Njurar, mellangärde. Ansiktet/ huvud och hals. Slå rejält med hela handen. Ju ondare barnet får ju mindre risk för uppror.

2 Fosterbarnet kommer att fara med osanning i allt det säger så undvik situationer där barnet får utrymme till tal. Om barnet ändå börjar tala: ta då genast detta ur barnet genom slag och inlåsning. Om ej uppnådd effekt ernåtts så kan du med fördel hälla brännande vatten i barnets mun. Detta brukar få till följd stora blåsor och att även att den allra tjurskalligaste unge så småningom börjar tiga.

3 Se till att fosterbarnet vet sin rang genom kontinuerlig aga. Ett fosterbarn måste man slå ofta för att det ska förstå vad man menar.

4 Inlåsning i mörka och trånga utrymmen har visat sej ha god effekt på fosterbarn. Så detta straffmedel används till fördel. Glöm dock ej att barnet måste sitta minst 24 timmar för att garanterat uppnå önskad effekt!
Mat, vatten eller tillgång till toalettbesök är ej tillåtet under dessa sessioner.

5 Det är viktigt att fosterbarnet genast glömmer den biologiska familjen. Detta görs med följande metoder: Neka barnet fotografier, telefonsamtal och möten med ursprungsfamilj. Tala nedsättande om de biologiska föräldrarna. Varje gång ungen talar eller tänker på sin biologiska familj ska detta leda till hårdast möjliga straffpåföljd.
Det är också i detta skede viktigt att ungen tilltalar fosterföräldrarna som ”mor och far, ers höghet och drottningen” eller annat likvärdigt tilltalsnamn.

6 Fosterbarnet måste förstå att den är en belastning för samhället så att det därmed kan vara tacksamt och undergivet. Tala därför förnedrande till ungen och använd mycket våld i uppfostran. Att förnedra ett fosterbarn har visat sig vara en framgångsrik uppfostringsteknik.

7 Gör fosterbarnet förvirrat genom att dela ut uppgifter som skall utföras på ett bestämt sätt men som du sedan bestrider. Slå ungen mycket, så den förstår att den gjort fel.

8 Förneka fosterbarnets rätt till existens genom att aldrig låtsats som att det finns.
Obs! Glöm aldrig bort att straffa ditt fosterbarn. Ju mer slag ju lättare kommer du att få din unge som du vill ha det!


9 Glöm aldrig bort att fosterbarnet är en lägre klassens människa, likvärdig hunden. Detta måste ungen förstå. Tala därför ofta om för ditt fosterbarn vilken belastning han / hon är samt hur tacksamt det skall vara för att just Du öppnat ditt hem för denne.
Det är viktigt att fosterbarnet lär sig vara tacksamt och att arbeta flitigt.

Avslutningsvis vill vi bara upplysa dig om att fosterbarn inte har några rättigheter och som tack för att Du ställer upp och tar emot ett fosterbarn vill vi erbjuda Dig barnets sexuella tjänster. Ett fosterbarn har inget rättskydd så du kan med fördel bruka den för vilka ändamål du vill.



Lycka till!

//

Men som fosterbarn önskade jag mej:
när jag är olycklig vill jag ha en kram
när jag skrattar vill jag få vara glad
låt mej tillhöra, vill känna mej behövd och viktig
låt mej få dela ert liv och behandla mej på samma sätt som du behandlar dina barn
låt mej få vara ledsen och sörja min egna familj
hjälp mej bearbeta trauman och att läkas
jag vill gå i skola
jag vill ha fritidsaktiviteter
jag vill ha vänner och kamrater att umgås med
stötta mej i kontakten med mina biologiska föräldrar
låt mej tala
låt mej tänka
låt mej få delta i diskussioner och sammankomster – som om jag vore en del i familjen!


låt mej få växa, frodas och bli en stark, trygg människa
lär mej lösa konflikter och lär mig ta ansvar – genom att stötta och berömma

säg att du tycker om mej, om du gör det - för då kommer att ge dig, all min kärlek tillbaka

Med vänlig hälsning Sofia Rapp Johansson


Jag tror att jag alltid satsat på den sista delen försökt även om man inte är perfekt och gör sina fel. Det fins famliljehem som inte borde vara familjehem men det finns ochså de som är bra som betyder liv och död för de här barnen. Som avgör om de kommer att lyckas eller inte och som tur är väger de familjehemmen över. Men de andra skall bort och det måste vi hjälpas åt med.  Det är allas ansvar.

2 kommentarer:

  1. du är modig Eva. Önskar dig en varm själsligt åtminstone valborg. kram till dig o familjen

    SvaraRadera
  2. Du är inte dålig själv Anne Skåner

    SvaraRadera