Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

tisdag 1 mars 2011

Det växer och växer

Det är som om det är en explosion runt om i Sverige. Socialtjänsten anmäls överallt. Jag sökte på kritik och socialtjänsten och har bara tittat på 2010 och framåt.

I Uddevalla januari 2010 http://bohuslaningen.se/nyheter/uddevalla/1.714565-allvarlig-kritik-mot-socialtjansten-i-uddevalla där är det ett ärende runt barn som misshandalts. De har brustit i ansvar mot barn som bevittnat våld. Sedan är det utredningar som inte är med barnperspektivet i fokus eller barnets bästa i fokus. De har dessutom varit bristfälliga och avslutats utan insatser trots anmälningar från olika håll. Kommunikationen har inte bara varit bristfällig utan ibland obefintlig. Dessutom har socialtjänsten haft ett vuxenperspektiv i utredningarna. Den vuxnes behov har stått i centrum och inte barnens. Här hade chefer gått in och strukit stora stycken i utredningar.

Helsingborg juni 2010 http://www.sydsvenskan.se/sverige/article952425/Hard-kritik-mot-socialtjansten.html Ett ärende där socialtjänsten inte agerar trots flera anmälningar. Sex anmälningar på två år och flickan bodde trots det kvar med sina missbrukande föräldrar. Hon utsätts dessutom för en gruppvåldtäckt och sedan fortsätter det med grovt sexuellt våld. Ingen gör något. Hon visar att hon mår dåligt med sömnproblem, självmordstankar och ätstörningar. När soc. äntligen gör något avbryts det för att hon inte dyker upp en gång. Kritiken ligger i att de borde tagit hänsyn till att hon var ett barn och borde både agerat snabbare och använt rätten att omhänderta henne.

Även Fosie utanför Malmö får kritik i oktober 2010 http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/malmo/pressrelease/view/allvarlig-kritik-mot-socialtjaensten-i-fosie-507292 dålig uppföljning, dålig eller bristande dokumentation. De har inte omprövat var sjätte månad som de skulle. De har inte haft barnperspektivet. Här skriver tidningen att det ligger förslag på att allt skall omprövas var tredje månad istället för var sjätte som nu.

Likaså Sjöbo september 210 http://www.skanskan.se/article/20100917/SJOBO/709179933/1057 där övervägde man att åtals anmäla tjänstemän som gjort fel. Det var ett mönster av brister. 40 allvarliga anmälningar från både skola och polis hade lagts ner. Där var det 21 av 30 ärenden som man hittade brister i. De avslutar artikeln med:
En jurist på Socialstyrelsen tittar nu också på möjligheten att åtalsanmäla enskilda tjänstemän på socialen i Sjöbo för tjänstefel. Inom någon månad vet myndigheten om det går att göra en sådan anmälan. För att det ska gå måste man kunna härleda de systematiska felen till enskilda personer inom förvaltningen. Det går nämligen inte att åtala en hel förvaltning för tjänstefel, bara enskilda personer.

Västerås kritiseras i december 2010 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=4223674 rutinerna följs inte, anmälningar tas inte på allvar. Det fanns brister i hanteringen av anmälningar.

I mars var det Landskrona http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=112&artikel=4223674 där kräver kommunen motkrav för att de sökande skall få insatser. De har även lagt in olagligt en karensdag för sökande.
Socialstyrelsen säger:
Man kan inte förutsätta att alla som söker försörjningsstöd har behov av en kompetenshöjande åtgärd.

Sedan var det Trosa som får kritik efter en JO anmälan. http://www.jo.se/Page.aspx?MenuId=106&MainMenuId=106&Language=sv&ObjectClass=DynamX_SFS_Decision&Id=5172 Beslutet kom i oktober 2010. Det är en person som vill ha umgängen med sitt placerade barnbarn. Förvaltningen får kritik men avslutas som vanligt med:
Vad B.T. har anfört i övrigt föranleder inte någon åtgärd från min sida, varför ärendet härmed avslutas
.
Jag undrar fortfaraden var JO gör det händer ju inget det blir inga konsekvenser.

Sedan är det Karlskrona juni 2010 http://www.sydostran.se/index.87072---1.html Enligt Socialstyrelsen finns det
uppenbara brister som innebär att den vida målgruppen kan leda till en säkerhetsrisk för barnen. Verksamheten får heller ingen skriftlig information i form av socialtjänstens utredningar och vårdplaner från nämnden om de barn som ska placeras. Myndigheten menar också att vissa bestämmelser i Socialtjänstförordningen inte följs eftersom föreståndaren inte ansvarar för hemmets in- och utskrivningar.

Även Borås har fått kritik. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3801&artikel=4297920 det var nu i januari 2011 det handlar om att förvaltningen där är ovilliga att kosta på insatser som behövs eller man har rätt till.

I Stockholm http://www.dn.se/sthlm/hard-kritik-mot-socialtjansten ingen kontroll och dålig dokumentation.

Jag kan fortsätta hur länge som helst.

Och nu börjar även polisanmälningarna komma. http://www.vf.se/nyheter/torsby/socialtjansten-polisanmald
I Torsby är det för att de inte lämnat ut handlingar, att förvaltningen begär ut dokumentet runt en person som de inte har rätt till och att de inte gjort objektiva bedömningar i en utredning.

Igår såg vi på en film om en pojke som kidnappats och utnyttjats under flera år som liten. De trauma han utsatts för gjorde att han som tonåring började skjuta folk för att ge igen eftersom hans känsla var att ingen gjort något.

Det är inte utan att man undrar? vad kommer det att bli av alla dessa barn som är inblandade i de ärenden som jag nämner härovan. Trasiga barn, trasiga vuxna, trasiga människor. Vad är det dagens samhälle skapar?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar