Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

söndag 17 augusti 2014

Ditt eget fel

Ja då var det tjejen som gick hem och misshandlades på vägen http://nyheteridag.se/trettonarig-flicka-misshandlad-socialen-skyller-pa-offret/
Frida tog sig storgråtande och chockad hem och hennes mamma Anita försökte genast göra en polisanmälan om misshandeln av dottern. Men det visade sig vara svårare än hon trott.
– Jag blev kopplad och fick plats nummer 69 i kön, samt besked om att det skulle ta minst 20 minuter. Då lade jag på och angav att det rörde sig om en misshandel men det tog lika lång tid, säger Anita.
– Jag tyckte inte jag kunde vänta i 40 minuter eftersom killarna skulle hinna långt från platsen innan polisen ens kom dit.

Istället för att ringa polisen en gång till valde Anita att lägga ut alla uppgifter om misshandeln i ett inlägg på Facebook.
– Jag gjorde det dels därför att jag vet att polisen ingenting kan göra, dels därför att det här är en liten stad och jag tänkte att det kanske skulle bli lättare att få veta vilka som gjorde det, säger hon.

Efter inlägget på Facebook har familjen blivit kallade till socialkontoret. Socialförvaltningen ser allvarligt på att Anita valde att lägga ut information och bilder på misshandeln på Facebook.
– De kommer att göra en utredning på vår familj nu, berättar Anita.
– Socialsekreteraren sa att Frida själv utsatte sig för en risk som valde att gå hem samma väg som hon gått hem första gången hon blev misshandlad, fortsätter Anita.

Förklarade de vad de menade med det?

– Nej men man kan ju verkligen undra. Det är den kortaste och enklaste vägen hem, det tar fem minuter. Vi är väldigt noga med att Frida ska vara hemma senast klockan 21 nu när det är sommarlov, och misshandeln skedde ungefär kvart i, säger Anita.
– Jag frågade socialsekreteraren om hon menade att vi skulle sitta och leta upp nya färdvägar. Eller menar de att vår dotter inte ska gå ut överhuvudtaget? Är det hennes fel att det finns ungdomar i stan som överfaller och misshandlar människor?
Anita berättar att det varit flera liknande överfall i Värnamo den senaste tiden.
– För ett tag sen var det en äldre man som blev nerslagen. Och i söndags var det en kille i 20-årsåldern som slogs ner. Båda har gett ungefär samma signalement som Frida, säger hon.
 
Varför skall man utreda familjehn för att dottern misshandlas ute på väg hem? Hur kan man säga att det är hennes eget fel?
Ännu en artikel i det hela http://www.exponerat.net/13-arig-svensk-flicka-nersparkad-och-misshandlad-tva-ganger-pa-en-vecka-av-invandrarkillar/
Jag har bara ett ord IDIOTI.

lördag 16 augusti 2014

Handläggaren har gjort fler fel

Hittade en artikel som tar upp att handläggaren i vårt ärende. Hon som nu dömdes Har gjort fel på flera ställen http://www.barometern.se/nyheter/hultsfred/dagsboter-for-felaktiga-placeringar%284376618%29.gm
Som tidningen tidigare berättat var kvinnan inhyrd av kommunen som specialkonsult. Under tiden så pågick en utredning av åklagaren i Borås. Nu har domen kommit och kvinnan döms för två fall av tjänstefel.
Hultsfreds kommun har under utredningen anlitat kvinnan som specialkonsult i bland annat ett uppmärksammat fall där en tvåbarnspappa i kommunen fråntogs sina barn.
- Även om domen inte gäller det hon gjorde mot mina barn, så känns det som om jag har fått upprättelse, berättar pappan till de två barnen.
Mannen kämpade i ett år för att få tillbaka sina barn som tvångsomhändertagits och placerats på HVB-hem. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har konstaterat att socialsekreteraren gjorde fel, men kvinnan har ännu inte dömts för det ärendet.
- Men jag fortsätter. Det känns skönt att hon har dömts i alla fall, men mina barn ska också ha upprättelse. Vi har inte fått ens en ursäkt och jag bemöts väldigt kallt på socialförvaltningen, berättar han.
IVO har hittat flera brister i socialsekreterarens arbete i Hultsfreds kommun och arbetar just nu med att slutföra granskningen. Hon har under åren varit inblandad i flera olika kommuner och domen som kom nu handlar om hennes arbete i Marks kommun i Västergötland.

Det har skrivits en artikel i ärendet tidigare

 
Vet att hon färdigställde en utredning en månad efter rättegången trots att hon i rättegången sa att hon gått i pension och av den anledningen fick lägre straff.

torsdag 14 augusti 2014

Upprop v 33

Det verkar som de flesta av er redan startat er valkampanj och har lagt allt annat på hyllan. Förra veckan fick jag bara 3 läs kvitton och det var inte från någon i Socialutskottet. Högre upp läser man , hade förväntat mig att det skulle vara tvärtom.

Men jag fortsätter att lyfta mina ärende.
Denna veckan hörde en biologisk pappa av sig. Han hade träffat en tjej som väntade barn. De blev tillsammans och det var han som var med på förlossningen och det var han som klippte navelsträngen. Rätt snart fick de även ett gemensamt barn.
De bodde ihop ett par år gick sedan isär och barnen träffade både mamma och pappa men bodde hos pappa. Efter ett tag talar barnen om att mamma slår dem. Det kommer fram på olika ställen i flera sammanhang. Det resulterar i ett LVU mot mamman. Mannen utreds nu och blir familjehem åt den äldsta som ser honom som sin pappa och sitt biologiska barn.
Barnen bor nu hos honom i 4 år. I maj kommer den äldsta inte hem. Han börjar leta och det slutar med att han ringer polis. Det visar sig då att socialen har varit på skolan och hämtat honom. Utan hans vetskap. Utan att vare sig han eller barnet informerats. De placerar hen hos mamma trots att LVU kvarstår.
Hen vill inte, talar om i skolan att hen vill döda mamma men soc. menar att hon är den biologiska mamman och därför skall hen bo där. Den yngsta bor kvar hos pappa. De har nu inte sett hen sedan i Maj. Då de ringer läggs luren på. Soc vill inte kommunicera. Det är anmält ifrån alla inblandade både skola BUP och familj även biologiska pappan som inte haft någon kontakt med pojken anser att det är fel och har anmält. Men vad hjälper det?
Även omplaceringar borde tas upp i rätt inte som idag då en omplacering är en åtgärd under pågående åtgärd vilket innebär att det inte tas upp i rätt och barnet inte har ett ombud som försvarar deras intressen.
I vårt eget ärende fick jag i veckan ett brev ifrån rätten. Marks kommun har trots alla löften om ändring, trots all kritik för hur man hanterar oss och barnen, trots dom att vi skall finnas kvar, trots pågående anmälan och granskning hos IVO försökt få till ett kontakt förbud för mig gentemot barnen. De är så säkra på att de kan fortsätta för inget händer ju. Skall man verkligen få behandla barn så här? Det står i lagen att barn skall ha rätt till dem som är viktiga för dem. Det har gång på gång konstaterats att vi är deras anknytnings personer. Ändå gör man allt för att plocka bort oss.
Vart står ditt parti nu inför valet vad gäller de här frågorna? Vart står du? Varför skall vi rösta på dig eller ditt parti? Vill ha svar ifrån dig och har bett om det ett flertal gånger utan reaktion.

Eva Fostermamman i Mark ärendet

Så gör man inte

Markbladet en politiker som sitter i socialnämnden som tar upp vårt ärenden
http://markbladet.se/?artikel=201408130848228610
Och Bt hade med en notis om Jk anmälan


Och en krönika runt vanvårdspengen. http://www.d-intl.com/2014/08/12/kronika-samhallets-styvbarn-sveket-mot-de-svagaste/
Sveket mot de svagaste.
Det är min förhoppning att de som fått avslag åter får sin sak prövad. Det kan inte vara rätt att först se utsatta barn-och fosterhemsbarn som personer utan “nyhetsvärde”, för att efter Kangers dokumentär plötsligt lyssna på offren, starta en smärtsam process hos de utsatta som försökt glömma sitt barndomshelvete – bara för att sedan avslå hälften av vittnesmålen.
Så gör man inte mot människor. Heller inte mot samhällets styvbarn som råkade ut för övergrepp på grund av samhällets bristande intresse för dem som inte ansågs passa in i det socialdemokratiska folkhemmet.
 
Kan bara hålla med.

Sedan är det de anställda i Karlshamn som anmäler varandra bara för att ge igen. http://www.expressen.se/kvallsposten/lex-sarah-anmalde-for-att-hamnas-pa-kollega/
Handlar om att missbruka systemet.

onsdag 13 augusti 2014

Möten efter 21

Hittade en bra artikel.
http://www.socialanatet.se/i-stallet-for-inkomstbortfall-kan-ju-moten-laggas-nar-familjehemsforaldrar-kan-oftast-efter-kl-21/
Det var omöjligt för mig att ha ett fast arbete som förskollärare när jag var familjehem, för att få en inkomst och kunna vara flexibel arbetade både jag och min man som vikarier inom LSS omsorgen, det var alltid någon av oss som var hemma och tillgänglig, man kan säga att den som var hemma hade jour för det hände ofta oförutsägbara händelser med de tonåringar som var placerade hos oss. Dessutom hade jag oftast minst ett möte i veckan, det var BUP, jag hade skolmöten varannan vecka under väldigt lång tid och alla möten med socialtjänsten låg så klart på deras arbetstid - dagtid.
Vi fick inte inkomstbortfall. vi frågade aldrig om det och vi blev aldrig erbjudna möjlighetenEtt alternativ till att låta familjehemsföräldrar få inkomstbortfall och vara tillgänglig dagtid, är att alla möten med socialtjänsten, BUP och skola läggs på tider som är anpassade efter familjehemmen. Om de arbetar heltid finns tid efter att middag, läxor och nattningsritualer är avklarande, vilket gör att möten borde kunna läggas runt kl 21 eller senare om det är tonåringar som är placerade.
Här är några förslag från de som deltog i min magisteruppsats "Familjehemsföräldrars behov av stöd från socialtjänsten - familjehemsföräldrars välmående påverkar det placerade barnet":
När kommunerna gör bedömningen om arvode så utgår man från barnets behov, utifrån vilken arbetsinsats uppdraget kräver. ”Niclas” vill att de kvalificerade familjehemmen som har en kompetens som passar uppdraget ska få högre arvode, det ska löna sig att studera på högre nivå menar han.
En kvinna föreslog att omkostnadsdelen automatiskt skulle höjas under barnens lov, eftersom lov innebar mer matinköp.
En man föreslog att familjehem som arbetar skulle få möjligheten att få extra semesterveckor under barnens lov.
”Siv” ansåg att familjehemsföräldrar skulle ha en möjlighet till minst 25 % inkomstbortfall per barn under åtminstone de första tre åren av placeringen, helst under hela placeringstiden.

Ja varför frågar man aldrig oss familjehem vad vi tycker, vad vi vill och vad som gör att vi orkar att göra ett bra jobb? Vi förväntas sköta vårt vanliga jobb, vi får ju inte leva på att jobba som familjehem. Vi skall dessutom sköta det hemma som alla andra vad gäller städ, disk matlagning, vi skall ta hand om vår familj och sociala kontakter. Detta tycker de flesta är nog. Vi skall dessutom ta hand om ett barn med en ofta stor ryggsäck. Det betyder möten med vård,(ofta eftersatt både sjuk och tandvård) samtal hos Bup, eller med psykologkörning och medföljande dit, skola och möten där. Umgängen men skjuts dit och hem och planering innan och efter. Läxhjälp där barnen ofta ligger efter och så möten med soc. Det man ofta går ut med nu det är att man har så mycket stöd men det innebär för många minst ett besök hemma i veckan. Det innebär att man vill att det skall se ok ut och man skall kunna lägga undan allt annat man behöver en stund.
Många känner att de inte klarar ett heltids jobb bredvid och samtidigt göra ett bra jobb med en placering. Det gör att man klarar sig inte ekonomiskt på en utan väljer att ta flera. Men det blir känsligt för om en flyttar gäller det att få in en ny. Om man har från flera kommuner kan de säga nej och då står man där utan inkomst att klara sig. Ibland undrar jag varför någon överhuvudet taget jobbar med detta. Föresten det är ju inte ett jobb utan ett uppdrag. Nej det borde utgå mer ifrån oss vad vi behöver, saknar och vad som gör att vi lyckas.