Hur barn drunknar

Blev lite förvånad över en artikel jag hittade om hur barn drunknar.
http://lemano.blogg.se/2011/july/utkast-juli-9-2011.html
Plötsligt minns jag en gång då jag var si sådär en 10 år. Jag hade inte lärt mig simma riktigt. Det var vid en sjö och jag var på läger. Vi var många i vattnet och plötsligt kände jag inte längre botten under fötterna. Jag kämpade för att komma in. Vattnet gick upp till munnen på mig och varje gång jag försökte skrika på hjälp så fick jag en kallsup. Jag höll tyst och kämpade för mig själv. Plötsligt var det någon som fick se mig räckte ut handen och drog in mig. Frågade hur det var och som de flesta svarade jag att det var bra men hade hon inte dragit in mig vete skam hur det gått.

Att drunkna går inte till som man tror. Känner att det var så viktigt att jag vill dela med mig.

En drunkningsolycka ser inte ut som en drunkningsolycka

1. Individer som drunknar är oförmögna att kunna ropa på hjälp. Andningsorganen har utformats för att andas. Tal är den sekundära funktionen och därför måste man kunna andas för att kunna tala.

2. Munnen på en person som drunknar åker växelvis upp och ner under vattenytan och håller sig inte tillräckligt länge ovanför vattenytan för att både hinna andas ut, andas in OCH ropa på hjälp. Vad som egentligen händer är att personen hinner andas ut och samtidigt som den sjunker ner under vattenytan så andas personen in igen och drar på så vis i sig vatten.

3. En person som drunknar kan inte andvända sina armar att vifta med. Instinktivt försöker personen förlänga sina armar i sidled och använder dem för att trycka mot vattenytan med. Genom att göra detta så hjälper man kroppen temporärt att få upp munnen ovanför vattenytan, men det innebär oxå att man inte kan vinka efter hjälp.

4. Under den hela instinktiva drunknings responsen kan inte personen kontrollera sina armrörelser. Rent fysiskt kan inte en drunknande person som kämpar på vattenytan "sluta" att drunkna tillfälligt för att då kunna utföra frivilliga rörelser som att tex vinka på hjälp eller sträcka sig efter en livboj.

5. Under den instinktiva drunknings processen så är kroppen i upprätt läge från början till slut, och utan hjälp så kan offret endast kämpa i 20-60sekunder på ytan innan personen sjunker under helt.

Detta betyder dock inte att en person som vinkar och skriker på hjälp inte är i nöd och har problem- de upplever "aquatic distress" som ibland uppstår precis innan den instinktiva drunkningsresponsen kickar in. Skillnaden är dock om personen upplever aquatic distress kan han/hon fortfarande vara delaktig i sin egen räddning genom att tex fånga en livlina eller en livboj.

Var vaksam på dessa tecken som visar att en person håller på att drunkna.

 
- Huvudet ligger lågt i vattnet, munnen vid vattenytan
- Huvudet är bakåtlutat med öppen mun
- Ögonen är glasartade och tomma, oförmögna att fokusera
- Slutna ögon
- Håret över pannan eller ögonen
- att inte vertikaltkunna använda benen
- hyperventilerar eller flämtar
- försöker simma i en viss riktning men kommer ingenstans
- Försöker att rulla över på rygg 

Om en person faller ner i vattnet och ser att vara OK och må bra så ska du inte ta det förgivet. Ofta är den vanligaste indikationen på att någon drunknar just det faktum att de inte ser ut som att de gör det. De kanske bara ser ut som att de trampar vatten och tittar på dig.

Ett sätt att säkerställa situationen är att fråga: - Är du okej?

Om personen inte kan svara så håller han/hon förmodligen på att drunkna, om du får en tom blick tillbaka är du antagligen mindre än 30sekunder på dig att nå fram till honom.
 

Mycket du inte visst? Isåfall är du inte ensam.

Ännu ett svar

Fick för ett tag sedan ännu ett svar ifrån regeringskansliet. Ett sådant där svar som inte säjer ett skit:

 

Bästa Eva,

Tack för dina angelägna e-brev! Inledningsvis vill jag verkligen beklaga att mitt svar till dig har dröjt. För tillfället inkommer många brev till barn- och äldreministern vilket innebär att svarstiderna kan bli längre än vanligt.

Låt mig härmed bekräfta att dina brev har kommit ministern tillhanda. Dina brev går även, som du vet från tidigare möte med sekretariatet för LVU-översynen och Ulrik Lindgren, till den pågående översynen, för ett fortsatt utvecklingsarbete av den sociala barn- och ungdomsvården.

Jag vill även poängtera att regeringen fortsätter att sträva efter att barnperspektivet ska råda när det kommer familjehemsplaceringar. Barn- och äldreministern är oerhört mån om att sätta barnets bästa främst, och anser att det är mycket tragiskt varje gång ett barn far illa.

Vad gäller dina frågor om hur statsrådets parti arbetar med dessa frågor ber jag om att få hänvisa vidare till Kristemokraternas partipost. Jag vill även berätta att i fortsättningen kommer dina brev läsas och behandlas enligt samma procedur som nu.

Slutligen vill jag återigen tacka för dina brev samt beklaga att du har fått vänta på svar längre än vanligt. Jag önskar dig en fin sommar!

Stockholm i juni 2014

Med vänlig hälsning,

 Linnea Gullholmer

Brevsvarare för barn- och äldreministern
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Registrator
Socialdepartementet
Tel. vx 08-405 10 00
Fax. 08-723 11 91
s.registrator@regeringskansliet.se
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''

Alvedon

Hittade en artikel som väckte mitt intresse. får säga DET HADE JAG INGEN ANING OM  som de flesta andra med mig.
http://www.aftonbladet.se/debatt/article19196827.ab

scenario: Roger är pappaledig med Ida, 9 månader, och Kalle, 3. När den lätt förkylde Kalle lämnats på dagis märker pappa plötsligt att Ida är varm. Tempen är 38.5 grader. För övrigt är hon pigg och glad. Pappan ger henne ett stolpiller Panodil.
 På eftermiddagen kommer snuvan och hostan. Då får den febriga Panodil fyra gånger dagligen i fyra dagar tills hon åter är bättre.


Detta är ett allmänt accepterat sätt att behandla barn med feber.

Forskningsresultat som publicerats under de senaste månaderna ifrågasätter starkt denna medicinering.
 Bland annat visar en uppmärksammad svensk djurexperimentell studie att paracetamoltillförsel under fosterstadiet och i nyföddhetsåldern påverkar hjärnans kognitiva funktion (intelligensutveckling) samt dess reaktion på smärta och oro.


 Paracetamol (Alvedon, Panodil) som gavs i 1-2 doser till 10 dagar gamla möss påverkade hjärnans utveckling och ledde bland annat till hyperaktivitet, försämrad inlärningsförmåga och sämre minne.

För någon månad sedan publicerades ytterligare en betydelsefull undersökning av en internationell forskargrupp, i den ansedda amerikanska medicinska tidskriften JAMA Pediatrics. Bruk av paracetamol under graviditeten kan ge upphov till beteendeproblem hävdades det även här. Studien omfattar inte mindre än 64 000 danska graviditeter, barn och mammor som följts tills barnen blivit 7 år gamla. Användning av paracetamol under graviditeten ökade risken för beteenderubbningar och ADHD-symtomatologi hos barnen.

Paracetamol är ett av våra mest använda läkemedel. I Sverige säljs inte mindre än 450 ton (!) årligen. 
Överdosering till barn och ungdomar är ett stort och ökande problem. Till giftinformationscentralen kommer årligen cirka 1 600 förfrågningar i gruppen 10-19 år och cirka 3 000 i gruppen barn under 10 år avseende toxiska biverkningar av denna medicin. Antalet förfrågningar har fördubblats under 2000- talet.

Mot bakgrund av de nya rön som gjorts borde paracetamolläkemedel omedelbart receptbeläggas.

Råd till gravida kvinnor och barn med feber eller smärta måste utarbetas och ingå i obligatorisk information från barna-, mödra- och vårdcentraler. 
Feber i sig är inte farligt så länge barnet mår bra och dricker fint.

Den bistra sanningen i dag är att vi inte vet hur säkert paracetamol (Alvedon, Panodil) är.
 Tills framtida forskning, som kan ta flera år, klarlagt orsakssammanhanget mellan paracetamol och hjärnpåverkan borde barn med några få undantag, som influensa och vattenkoppor, hålla sig borta från detta läkemedel.


 

Hoppsan kan det vara en av anledningarna till att barn med diagnoser ökat så markant? Kommer hädanefter att vara restrektiv med alvedon trill barnen.

Två som avgår i protest.

I tisdags blev det uppmärksammat att två folkpartister avgår i protest  över att det fungerar så dåligt i socialnämnde och socialen http://www.unt.se/asikt/debatt/darfor-avgar-vi-3246335.aspx

1) Bristfällig kontroll om var den unge/barnet ska placeras, i så motto att man till exempel allt för ofta inte kontrollerar boendet där den unge ska placeras.

2) Bristfällig kontroll gällande uppföljning av placeringsalternativet.

3) Vissa företag har mottagit tiotals miljoner per år utan att detta blivit upphandlat. Detta strider både mot LOU (lagen om offentlig upphandling) och kommunens egna riktlinjer.

4) Det finns aktörer som i avtal påtalat att man innehar HVB-auktorisation utan att man innehar detta.

5) Det finns aktörer som nämnden placerar ungdomar hos som ej är registrerade som arbetsgivare.

6) Vissa aktörer som nämnden använder sig av har "hemma-snickrade" terapiformer som till exempel "autoterapi" som beskrivs som en terapiform där klienten och pedagogen ska komma närmare varandra genom bilfärd i det svenska landskapet!

Detta är ett litet axplock av det som vi redovisat för nämnden. Trots allvaret i dessa uppgifter har nämndens reaktion blivit lite av en vänta-och-se mentalitet. Vi som kommer från företagarvärlden kan varken vänta-och-se eller fortsätta att använda oss av aktörer som bryter mot lagen.

Detta framför allt av tre orsaker:

1) Barnen ska vistas rättsäkert.

2) Skattepengar ska användas varsamt

3) När det offentliga upphandlar ska konkurrensneutralitet råda och aktörer som inte håller sig till lagarna ska inte fortsätta att användas.

Trots att politikerna i nämnden, så som vi ser det, inte tagit sitt ansvar för att se till att barnen/ungdomen har det rättsäkert och att skattepengar används med respekt, så ser vi det som väldigt positivt att många tjänstemän gett oss stöd i arbetet med att förbättra arbetet kring placeringsbeslutet boendestöd.

Då vi inte fått stöd för våra åsikter av varken majoriteten eller oppositionen i nämnden så väljer vi härmed att lämna våra uppdrag i både nämnden och vårt parti Folkpartiet.

Peter Falk ledamot SBN (FP), ledamot mot individutskott söder.

Åsa Jansson ersättare SBN (FP), ledamot individutskott väster.
 

 Nu vill gruppledaren gå till botten med det hela http://www.unt.se/uppland/uppsala/vill-ga-till-botten-med-kritiken-3248163.aspx

– Det är alltid tråkigt när någon avgår så här dramatiskt. De borde kommit till mig som är gruppledare och diskuterat sin avgång innan vi gick skilda vägar. Det är den vanliga gången inom alla partier, säger kommunalrådet Mohamad Hassan (FP).
 

– Vi sökte Mohamad Hassan ett flertal gånger under den senaste månaden för att försöka få till ett möte, men lyckades inte. Vi har dessutom framfört vår kritik länge till nämndens ordförande Anders A Aronsson (FP) och att vi skulle hoppa av om vi inte fick stöd för våra åsikter. Man tror ju att han har en kommunikation med sin gruppledare, säger Peter Falk.

Ja det är fler och fler som påpekar felen men än är det inte någon som verkar göra något åt det.

Sverige sviker barnen

Hittade en debatt artikel där en från FI skriver att Sverige sviker barnen
http://nyheter24.se/debatt/772790-sverige-sviker-barnen

Under våren 2014 har flera fall av dödligt våld mot barn inträffat i Sverige och efter det tragiska barnamordet i Karlskrona, skrev Heike Erkers, SSR:s förbundsordförande en kravlista (SvD 16/5 2014) till barnminister Maria Larsson och Sveriges Kommuner och Landsting. Denna omfattar att ta initiativ till en nationell handlingsplan för den sociala barnavården. Frånvaron av en nationell handlingsplan innebär ett lotteri för individen som kommer i kontakt med myndigheter, då skillnaderna mellan kommunernas kompetens och insatser för barn i utsatta lägen, är stor.
I dagens Sverige brister socialtjänstens barnavårdsutredningar så flagrant att en journalist går ut i hungerstrejk för att påverka socialtjänsten.
 

Läs gärna hela. Kan bara hålla med henne. Det är ärendet jag skrev om d 5 juli http://fostermamman.blogspot.se/2014/07/vem-bryr-sig-om-vad-som-hander-inom-soc.html