Inkonsekvent.

I går skrev jag om en flicka som inte får bo kvar i sitt familjehem. I dag är det en flicka som är 8 år som de inte får tag i familjehem åt och då vill placera ensam i en lägenhett tillsammans med assistans. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=5893157 Det säger IVO att man inte får. Det är inte lämpligt.

Å ena sidan är det inte lämpligt men igår anser hela nämnden i Helsingborg att det är lämpligt att ta en flicka ifrån en familj och placera henne långt ifrån allt hon känner till på institution.
Ännu ett typ exempel hur olika man kan tolka samma lag.

I Valdemarsvik har soc fått kritik och ombeds att göra barn och ungdomar mer delaktiga i beslut som rör dem. http://www.nt.se/nyheter/valdemarsvik/socialtjansten-uppmanas-gora-barnen-mer-delaktiga-9894855.aspx

Och i Landskrona skall de granska igen. http://hd.se/landskrona/2014/03/17/ny-tillsyn-vantar-socialtjansten/ Det är märkligt att de kan få fortsätta trots att de fått kritik tidigare. Hur många gånger skall en kommun kunna kritiseras utan att det blir rejäla konsekvenser?

Och i Nyköping bråkar man om vem som har ansvaret och ställer under tiden en tonåring på gatan http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=5890095

Fick samtidigt mail ifrån en som har kontakt med en flicka som nu kastas ut på gatan då skolan har stängt (det är sommarlov) trots att hon är ensam med en 3 årig grabb. Hon har inget jobb.  Har ju bestämt för mig att man inte får ställa barn familjer på gatan.

13 åring omplaceras

Då är ärendet med 13 åringen som skall omplaceras på radion. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=5888909  Assistansjuristerna slår larm hon kommer i och med flytten få 34 nya kontakter. Det är inte alls i henne intresse eller utifrån hennes bästa. Social chefen som gjort massor av fel och fått kritik tidigare säger att beslut togs igår och de var eniga. Gör det att det blir mer rätt undrar jag?

D 17 juli

Igår blev jag uppringd av press. De ville veta om jag var tillgänglig idag domen skulle komma d. 17 kl 11 och de ville ha en kommentar. Det visade sig vara lite för tidigt. Den kommer d. 17 men nästa månad alltså juli.

Sedan hittade jag ett radioprogram som tar upp förlusten av syskon vid placering. Det är ju inte så många som kan ta en hel hög. Man förlorar alltså inte bara sina föräldrar utan även sina syskon.
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/385894?programid=3381&playepisode=385894
programmet tar upp hur det känns.

Upprop vecka 24

Denna veckan skall ni få två ärenden med biologiska familjer. Den ena en pappa som flyttade ner till sin flickvän. Det skulle senare visa sig ställa till problem. Minns inte om de var gifta eller sambo. De hade två barn tillsammans. En av hans syskon dog med nästan hela sin familj och de fick en liten flick på köpet som de adopterade.

Nu i höstas flyttar de isär. Barnen vistas mest hos pappa som ändå gör vad han kan för att uppmuntra barnen att åka till mamma som bor ca 7 km bort. Farmor bor granne med skolan. Barnen blir alltmer ovilliga att åka till mamma. Hon gör inget med dem, de har tråkigt och längtar hem. Vid en födelsedag mutar hon/hotar med att de inte skall få några presenter om de inte kommer. De vägrar ändå. En dag kommer de inte hem. Det visar sig att mamman tillsammans med soc har hämtat barnen på skolan. Det visar sig nu att det är flera av hennes vänner som jobbar där och de sväljer hennes version. Barnen LVU´as mot pappa. De får inte åka dit och träffa honom när de vill, de vägrar flytta till mamma så de placeras i ett jourhem för att vänjas hem till mamma. Vid ett besök rymmer pojken 7 år. Springer i vinter kylan utan jacka hem till pappa. Han hinner in hackar tänder och pappan får på honom torrt och försöker få ur honom vad som hänt. Han hinner knappt få en förklaring innan soc. dyker upp tar med honom därifrån utan någon förklaring. Alla barnen har både till soc. och skolsyster talat om att pappa inte har talat negativt om mamma. Att det inte är han som orsakat att de inte vill åka men det hjälper inte. Inte ens farmor som de brukade springa in till efter skolan får träffa dem.

De har lvu´at utan grund. Bara för att det är mammans vänner som jobbar på soc. En av cheferna är en av hennes närmaste vänner. Ändå kan de inte ens flytta hem barnen till mamma eftersom de vägrar. Varför kunde de inte lika gärna bo kvar medan inskolning sker i så fall?

Och tösen som adopterades är pappan enda släkten som hon har kvar. De begränsar barnen umgängen med pappan utan domstols beslut.

Det andra ärendet en mamma som hörde av sig också hon på bloggen. Hon är ensamstående och har en flicka. Flickan är 8 år och mycket blyg och en ny lärare försöker få med henne på ett läger. Det skulle vara 5 helger i rad. Flickan vägrar. Läraren gör då en orosanmälan och tycker att mamman skall anlita BUP. Mamman är en helt vanlig mamma men med mer kunskap än de flesta hon är nämligen läkare och håller på att specialiserar sig till just barnläkare.

Hon kallas på möte på soc.. De säger att hon nog skall kontakta BUP ändå. Hon frågar om de inte måste utreda innan de kan komma med sådana förslag eller krav. De gör en utredning, de träffar flickan en gång, men kommer inte fram till något. De kallar återigen på möte och säger att de ändå kommer att följa upp om 6 månader... såvida det inte kommer in någon mer anmälan. Hon undrar vad de menar med det och varför det skulle komma fler anmälningar och de talar om för henne att de inte tycker att hon verkar så samarbetsvillig. En vecka efter hör de av sig och talar om att det kommit in en anonym anmäla till. De vill nu starta en ny utredning på den anonyma anmälan trots att de just avslutat en som inte visade på några brister. I anmälan står sådant de talat om på mötet och bara där. Det står även saker som inte stämmer som att hon bytt skola. Stämmer inte de bytte dagis en gång och det är ju flera år sedan. Mamman är rädd att de bestämt sig för att ställa till det med vet inte hur och på vilket sätt. Hon vet inte vad hon skall göra.

Det skall inte få vara så att allt hänger på en person. Anonyma anmälningar borde inte betyda något alls. En del hävdar att det då inte skulle komma anmälningar men jag menar att man istället skall lägga kraften på att säkerställa att den som anmäler skall kunna förbli anonym för dem man anmäler om så önskas. Det innebär att en granna eller släkting kan anmäla utan att det kommer fram. Det innebär också att man slipper anmälningar ifrån bio föräldrar som är missnöjda eller föräldrar i vårdnadstvister. Soc. skulle se vart anmälan kommer ifrån och lättare kunna avgöra om det ligger något i den.

Det skall inte vara möjligt att ta ett LVU på så lösa grunder. Det skall inte får inte var en handläggare som både bedömer, utreder, verkställer i samma ärendet.

Det som förvånar mig mest är att ingen av er reagerar nämnvärt. Jag har fått tre svar. En som engagerat sig lite mer. Vad gör alla andra? Räcker det med att konstatera att det är illa? Vad gör du för att du skall förtjäna att röstas in i riksdagen nästa gång? Vad tänker ditt parti göra i frågorna?

Jag vill ha svar. Mvh Eva fostermamman I Markerandet.

På gång

Jag berättade ju att jag samtalade med en i riksdagen när jag var uppe sist.
Han har gjort mer än att lyssna och konstatera att det är illa. Han har agerat.
Han har redan haft ett antal samtal med flera som är villiga att driva frågorna. de har lagt upp en strategi för hur de skall lägga upp det och var och en kommer att lyfta det i sina partigrupper.
De har en debatt artikel på gång och utifrån vad och hur de skall jobba.
Han har gjort mer än de som lovat mig att jobba för det gjort på tre år.
Det gör mig glad.