Fick ett mail att uppdrag gransknings program om oss nu ligger på youtube.
http://www.youtube.com/watch?v=c18XyxbY89g
http://www.youtube.com/watch?v=jzYshCCrbKE&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=S7qXg4WbQ8c&feature=related
http://www.youtube.com/watch?v=3_sY9Uxlnyk&feature=related
så för alla er som av någon anledning missat eller vill se igen håll till godo.
Sedan kom då artikeln i NLT även i nätbilagan http://nlt.se/startsidan/lanet/1.1154998-omhandertagandet-av-fosterbarn-var-felaktig Den scannade blev inte så bra. Här kan ni läs den gå gärna in för deras webb redaktör är ovillig att lägga ut för han menar att det är för få som läser just dessa artiklar.
Sedan kom äntligen det jag väntat på. Någon som ifrågasätter hur det går ihop med de utredningar som kommit det sista http://www.newsmill.se/artikel/2011/03/18/hur-skall-marks-kommun-kunna-leva-upp-till-barnskyddsutredningen
Det var ett av en av de bästa inlägg jag läst om oss. Skribenten som själv verkar vara f.d. fosterbarn menar att för att trygga dessa barn och ge dem tillit till en familj igen borde socialnämnden flytta hem dem till oss direkt och sedan se till att vi adoptera dem. Hon skriver om anknytning då det gäller barn under tre år och vad sådana här separationer får för konsekvenser. Mycket bra.
28 oktober 2009 tog socialtjänsten i Mark "våra" barn. Två små fosterbarn som bott hos oss hela sitt liv. Följ min kamp att få hem dem till det de ser som sitt och samtidigt visa på alla missförhållanden som förekommer inom socialtjänsten mot små barn på redan utsatta barns bekostnad.
Bakgrund
Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.
Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.
Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.
Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.
Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.
Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.
Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.
Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.
Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.
Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.
Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.
fredag 18 mars 2011
Hur svårt skall det vara att rätta till när man gjort fel?
Hallands nyheter webbsände ju presskonferensen den försenade presskonferensen.
Det var många som såg den.
Nämnden kunde inte komma fram till ett beslut utan alla journalister satt och väntade en timme tror jag det var.
Utredningen menar att barnen är för sköra att flytta en gång till och föreslår att de skall bo kvar i familjen de bor nu. Tills vidare. Under tiden skall ytterligare en utredning göras. Denna gång runt barnens anknytning till oss, bio mamman samt familjehemmet de bor i nu. De skall också fråga vad barnen själva vill. Den skall vara klar d 13 juni. Först då kan de ta ett beslut.
Under tiden skall vi alltså få träffa oss och enligt utredarna menade de att det skall ske hemma hos oss. Man skall alltså låta barnen biomamma hem utan att få stanna bara för att utreda det uppenbara att barnen redan har sin anknytning hos oss. De var mycket noga med att tala om att vi var väl lämpade och inte hade gjort fel medan förvaltningen hade gjort nästan varje fel som finns i boken (enligt ordförande i en artikel)
Redan igår lade ett flertal tidningar ut beskedet.
http://hn.se/nyheter/omkretsen/1.1153649-inget-beslut-fran-socialnamnden Utredarna menade alltså att barnen skulle bo kvar där de var. Men istället för att gå på den linjen verkade ett flertal frågat vad barnen ville och det framkom inte tydligt nog. I tre månader har man alltså utrett runt barnen men glömt det viktigaste att ta reda på vad de som skall leva med konsekvenserna av beslutet vill. Vi hade inte gjort fel och barnen har farit illa.
De har anpassat sig till det hem de bor nu. Men vad har de för val (min kommentar)
Sedan menade de att barnen var för sköra att flyttas en gång till men då har de inte förstått något. Det blir inte en flytt på det sättet utan något de väntat på i ett och ett halvt år. Något som är behövligt för att skall kunna böja en läkande process över huvudet taget. Först då kan de börja lägga allt detta bakom sig och börja bearbeta.
http://www.bt.se/nyheter/mark/fosterbarnen-kvar-hos-nya-fosterforaldrarna(2415607).gm
Talar de också om att barnen blir kvar där de är tills vidare.
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=2894&artikel=4407119
Ordförande säger i radion i en intervju som även sändes i Skaraborg att omplaceringen var fel och vi är lämpliga. Ordförande menar att det på sikt är troligt att barnen kommer att flyttas hem till oss igen att det är självklart att barn borde må bäst där de växt upp.
Även bloggarna är igång igen
http://cattasbubbla.se/2011/03/17/marksbarnen-ar-inga-trasdockor/ som skriver om att barn inte är trasdockor som flyttas runt hur som helst utan att fara illa.
http://norah4you.wordpress.com/2011/03/17/nu-bryter-marks-kommun-mot-grundlagen-igen/
en tjej som bloggar om hur
http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.575343-barndomen-gar-ej-i-repris
en ledare som är ”vass” och huvudet på spiken.
Sedan går vi vidare till dagens skörd
http://www.bt.se/nyheter/mark/fosterbarn-blir-kvar-hos-nya-familjen-sa-lange-(2415790).gm
Man påstår nu att barnen är för sköra att flyttas en gång till. Menar de att man alltså förstört dem så mycket för att det skall vara möjligt att rätta till? Förstår de inte att en hemflytt skulle vara en läkedom i sig?
Att de mår så dåligt av separationen ifrån oss så att de inte kan flytta tillbaka dem av den anledningen. Är det någon som får ihop det? Ordfröande slår fast även här att de aldrig skulle flyttats ifrån oss från första början. Och vi är lämpliga.
Anita Lomander menar ändå att det fanns skäl då även om det inte skulle ha gått till på det sättet. Var har hon varit den sista tiden? Hur kan hon ha så fullständigt annan åsikt än ordförande? Det fanns ju inga skäl och det skulle inte ha hänt.
De menar att under utredningen det nödvändigt att de får vara hos den familj som de har bäst anknytning till idag men Han avslutar med orden: – Den goda anknytningen som barnen byggde upp hos fosterfamiljen under sina första år har hjälpt dem att överleva alla separationer, säger Hermansson
Det får jag heller inte att gå ihop.
Om det är deras anknytning till oss som gör att de klarar av allt det de tvingats gå igenom så borde de väl klara av att flytta hem till oss igen.
Alla som har det minsta hum om anknytning förstår att eftersom barnen bott hos oss under alla de år den grundläggande anknytningen skedde så är det där de har sin anknytning. Ändå menar man att det bästa just nu är att barnen stannar där de har sin anknytning nu. Men de har mer anknytning till oss än familjen de bor i idag trots att det gått 1 ½ år.
I GP var det också en artikel
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.575344-fosterbarnen-far-inte-atervanda Förstår du om fosterföräldrarna känner sig besvikna när de inte får tillbaka trots att det visar sig att beslutet var felaktigt och att barnen mådde bra hos dem?
Redan igår kväll var det på TV4 Borås och det ligger nu på webben http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_boras?title=barnen_far_inte_komma_hem&videoid=1442619
Flera bekräftade att det var många på presskonferensen och journalisterna var upprörda. En jag talade med beskrev att sig själv vara så arg att hon nästan fick blodstörtning.
Även västnytt hade reportage http://svt.se/2.34007/1.2364433/inget_beslut_i_dag_om_markbarnens_framtid?lid=puff_2364433&lpos=rubrik där säger Hermansson att alla fel som kunde göras gjordes.
Även Nya Lidköpingstidningen hade en artikel i pappersbilagan.
Det var många som såg den.
Nämnden kunde inte komma fram till ett beslut utan alla journalister satt och väntade en timme tror jag det var.
Utredningen menar att barnen är för sköra att flytta en gång till och föreslår att de skall bo kvar i familjen de bor nu. Tills vidare. Under tiden skall ytterligare en utredning göras. Denna gång runt barnens anknytning till oss, bio mamman samt familjehemmet de bor i nu. De skall också fråga vad barnen själva vill. Den skall vara klar d 13 juni. Först då kan de ta ett beslut.
Under tiden skall vi alltså få träffa oss och enligt utredarna menade de att det skall ske hemma hos oss. Man skall alltså låta barnen biomamma hem utan att få stanna bara för att utreda det uppenbara att barnen redan har sin anknytning hos oss. De var mycket noga med att tala om att vi var väl lämpade och inte hade gjort fel medan förvaltningen hade gjort nästan varje fel som finns i boken (enligt ordförande i en artikel)
Redan igår lade ett flertal tidningar ut beskedet.
http://hn.se/nyheter/omkretsen/1.1153649-inget-beslut-fran-socialnamnden Utredarna menade alltså att barnen skulle bo kvar där de var. Men istället för att gå på den linjen verkade ett flertal frågat vad barnen ville och det framkom inte tydligt nog. I tre månader har man alltså utrett runt barnen men glömt det viktigaste att ta reda på vad de som skall leva med konsekvenserna av beslutet vill. Vi hade inte gjort fel och barnen har farit illa.
De har anpassat sig till det hem de bor nu. Men vad har de för val (min kommentar)
Sedan menade de att barnen var för sköra att flyttas en gång till men då har de inte förstått något. Det blir inte en flytt på det sättet utan något de väntat på i ett och ett halvt år. Något som är behövligt för att skall kunna böja en läkande process över huvudet taget. Först då kan de börja lägga allt detta bakom sig och börja bearbeta.
http://www.bt.se/nyheter/mark/fosterbarnen-kvar-hos-nya-fosterforaldrarna(2415607).gm
Talar de också om att barnen blir kvar där de är tills vidare.
http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=95&grupp=2894&artikel=4407119
Ordförande säger i radion i en intervju som även sändes i Skaraborg att omplaceringen var fel och vi är lämpliga. Ordförande menar att det på sikt är troligt att barnen kommer att flyttas hem till oss igen att det är självklart att barn borde må bäst där de växt upp.
Även bloggarna är igång igen
http://cattasbubbla.se/2011/03/17/marksbarnen-ar-inga-trasdockor/ som skriver om att barn inte är trasdockor som flyttas runt hur som helst utan att fara illa.
http://norah4you.wordpress.com/2011/03/17/nu-bryter-marks-kommun-mot-grundlagen-igen/
en tjej som bloggar om hur
Mark bryter mot grundlagen där det står att Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.Hon lyfter en ledare i GP
http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.575343-barndomen-gar-ej-i-repris
en ledare som är ”vass” och huvudet på spiken.
Sedan går vi vidare till dagens skörd
http://www.bt.se/nyheter/mark/fosterbarn-blir-kvar-hos-nya-familjen-sa-lange-(2415790).gm
Man påstår nu att barnen är för sköra att flyttas en gång till. Menar de att man alltså förstört dem så mycket för att det skall vara möjligt att rätta till? Förstår de inte att en hemflytt skulle vara en läkedom i sig?
Att de mår så dåligt av separationen ifrån oss så att de inte kan flytta tillbaka dem av den anledningen. Är det någon som får ihop det? Ordfröande slår fast även här att de aldrig skulle flyttats ifrån oss från första början. Och vi är lämpliga.
Anita Lomander menar ändå att det fanns skäl då även om det inte skulle ha gått till på det sättet. Var har hon varit den sista tiden? Hur kan hon ha så fullständigt annan åsikt än ordförande? Det fanns ju inga skäl och det skulle inte ha hänt.
De menar att under utredningen det nödvändigt att de får vara hos den familj som de har bäst anknytning till idag men Han avslutar med orden: – Den goda anknytningen som barnen byggde upp hos fosterfamiljen under sina första år har hjälpt dem att överleva alla separationer, säger Hermansson
Det får jag heller inte att gå ihop.
Om det är deras anknytning till oss som gör att de klarar av allt det de tvingats gå igenom så borde de väl klara av att flytta hem till oss igen.
Alla som har det minsta hum om anknytning förstår att eftersom barnen bott hos oss under alla de år den grundläggande anknytningen skedde så är det där de har sin anknytning. Ändå menar man att det bästa just nu är att barnen stannar där de har sin anknytning nu. Men de har mer anknytning till oss än familjen de bor i idag trots att det gått 1 ½ år.
I GP var det också en artikel
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.575344-fosterbarnen-far-inte-atervanda Förstår du om fosterföräldrarna känner sig besvikna när de inte får tillbaka trots att det visar sig att beslutet var felaktigt och att barnen mådde bra hos dem?
– Ja, jag har full förståelse för det. Men jag tycker inte att de ska ge upp hoppet.OK vi skall inte ge upp men kommer vi att orka och vad blir konsekvenserna för oss, vår son och framför allt för barnen? Ju längre tid ju större sår och ju svårare att reparera.
Även barnens biologiska mamma har begärt att få vårdnaden om barnen. Det har dock avslagits.
Redan igår kväll var det på TV4 Borås och det ligger nu på webben http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_boras?title=barnen_far_inte_komma_hem&videoid=1442619
Flera bekräftade att det var många på presskonferensen och journalisterna var upprörda. En jag talade med beskrev att sig själv vara så arg att hon nästan fick blodstörtning.
Även västnytt hade reportage http://svt.se/2.34007/1.2364433/inget_beslut_i_dag_om_markbarnens_framtid?lid=puff_2364433&lpos=rubrik där säger Hermansson att alla fel som kunde göras gjordes.
Även Nya Lidköpingstidningen hade en artikel i pappersbilagan.
Jag hatar det här livet
Hur gick det då jo utredarna menar att barnen är för sköra att flytta en gång till och föreslår att de skall bo kvar i familjen de bor nu.
Man har alltså förstört barnen så mycket att man inte kan rätta till eller hur skall man tolka det? Med det kunnande vetande så är det inte ett uppbrott till utan något de väntat på i ett och ett halt år och nödvändigt för att de överhuvud taget skall kunna bli hela igen. Det ’är ju först då de kan böja lägga detta bakom sig, börja repareras inuti, börja helas. Det är bara hos oss de kan det hävda jag.
De berättade vilka de pratat med och lite runt det. Vi fick inte se några handlingar trots att de utrett oss. Inte ens det de skrivit om oss. Jag har ju i och för sig fått det per mail men har inte sett det som lämnas till nämnden. I praktiken skulle det kunnat ändrats flera gången även om jag inte tror det.
Sedan frågade jag vad det var vi gjort, som vi fortfarande inte fått veta som var så fruktansvärt att de var tvungna att omplacera barnen.
Jo det ar ett gäng punkter som de inte kom ihåg så många av. Vi själva har ju aldrig fått dem.
Men det var att vi inte samarbetat.
Men STOP vi gjorde allt de begärde av oss utom att hålla med. Vi informerade om hur barnen mådde vilket ingick i vårt uppdrag och då plockar de bort oss för att det inte skall komma fram. De gjorde allt för att det inte skulle komma fram hur dåligt barnen mådde i detta.
Sedan var det så att när de sade upp oss på stationen i Borås så sa de att det var de som inte kunde samarbeta med oss det står även i en del av de påstådda utredningarna att deras förtroende för oss hade brustit. Men de gjorde inget för att överbrygga det och de talade inte ens om det, frågade heller inte vad vi skulle göra åt det. SEDAN ÄR DET INGEN ANLEDNING ATT FLYTTA BARN OCH DEFINITIVT INTE PÅ DET VISET OCH INTE EFTER SÅ LÅNG PLACERING.
Sedan påstods det att anledningen skulle vara att jag började blogga redan under sommaren 2009. Ren lögn.
Jag startade bloggen d 12 december 2009. Alltså efteråt. Sedan är det heller ingen anledning att omplacera barn som bott så länge helt utan anledning.
Det finns de som påstår att jag bloggar om mamman, då har de inte läst min blogg. oCH ÄVEN DET TOG DE UPP ATT MAMMAN SKULLE KÄNNA SIG KRÄNKT.
Men jag bloggar inte om mamman. Det jag skrivit runt henne i början, återigen, är bara för att andra skall förstå varför jag vände mig så kraftigt mot vad Mark gjorde.
Folk kan klaga och det behöver inte vara befogat men med det jag skrev ville jag visa att det var befogat. Alla som läst har haft samma åsikt.
Bloggen vänder sig mot Mark och deras agerande. Mamman ser jag som ytterligare ett offer för deras hantering.
Det är också så att de sista månaderna har jag mer bloggat om vad som händer uppåt, även om jag ibland hänvisar till att det är presis som i Mark eller annat. Jag bloggar om vilka krav som ställs på riksdag och regering då det gäller ändringar, vilka jag har kontkat med och andra som råkatt illa ut.
Jag vet också att bloggen betyder oerhört för alla andra som råkat illa ut, att plötsligt hitta någon annan, att man inte är ensam. Jag bloggar inte om mamman de som påstår något sådant har inte läst bloggen.
En gång i början var det någon som hävdade det jag räknade efter det var då tror jag ca 150 inlägg det var 19 har jag för mig som handlade om mamman då hade jag till och med räknat med inlägg där jag skrev att det handlar inte om henne eller oss eller det handlar inte om vem som älskar mest hon eller vi utan om barnen. Nu är det då ännu mindre eftersom jag inte nämner henne annat än så här.
Sedan är den återkommande frågan vad skulle jag gjort? Satt mig ner och sagt att det här inte var mina barn, skit samma? Nu då det mer och mer kommer fram hur illa de hanterat alltihop och oss borde man förstå vilken frustration jag kände, Alla anklagelser, allt vi mötte utan att kunna bemöta, utan minsta möjlighet till upprättelse för vare sig barnen eller oss.
Jag frågade hur de skulle kompensera oss eller barnen om man menar att barnen skall stanna där de är.
Vaddå kompensera barnen för vaddå fick jag till svar.
Jo för att man tagit 1 ½ år av deras liv att man antagligen skadat dem för livet, att man rivit sönder dem inuti, att man tagit ifrån dem tilltron till vuxenvärlden. Ja det fick man se om det var så illa.
Och vi fanns inte ens på kartan för att kompenseras, vi var ju inte part.
Återigen vad får vi för upprättelse då? Ja det är klart nu går man ut och talar om att vi inte gjort fel men rättar till det göra man inte vi skall utstå ytterligare granskning och krav utan att veta vad det leder till utan kompensation och fortfarande utan att höras. Man talar ju om oss, runt oss men inte till eller med oss.
Eftersom vi inte är part undrar jag varför en hel nämnd satt en hel dag runt barnen och oss om vi inte betyder något? Varför det är så viktigt att man har presskonferens och det upprör en hel nation.
Hade jag inte agerat hade de antagligen suttit kvar i sin villfarelse att allt var bra, förvaltningen gjorde sitt jobb och de hade fortsatt att missköta ärende efter ärende. De hade haft kvar sin mobbingkultur och hade fortsatt att våldföra sig på människor som hamnat i deras händer av olika anledningar. Men man siktar in sig på mig som avslöjade istället för att sikta in sig på det som är fel. Det är därfrö jag får känslan av att deras åskit är att det är värre att jag avslöjade än vad de gjort.
Jag frågade runt vad barnen själva tycker. De talade om att utlåtandena från de två barnpsykologers (som jag fått kopia av) låg med som bilaga till utredningen. I dem är det väldigt klart vad barnen vill. Men nu efteråt undrar jag hur det isåfall, om de låg med som bilaga, kommer sig att nämnden gick ut med att de inte visste vad barnen ville? Läser man dem är det rätt klart. För de som såg uppdrag granskning tror jag ingen missat vad barnen ville.
Men här hävdade utredarna att det var svårt att veta vad barnen ville. Att de säger samma sak till alla andra. Sedan säger de i nästa andetag att de inte frågat barnen själva. Ursäkta hur vet de då vad barnen säger?
Jag berättade att pojken sist vi träffades talade om att han blivit instängd av mamma i en garderob, att det var mörkt och han var rädd, ledsen och grät och hon blev ännu argare. Det visste de. Det hade han berättat för flera stycken, precis som om det vore mindre sant då.
Han berättar om ett övergrepp och ingen hör, han står på sig och berättar för fler och då skulle det på något sätt framstå som mindre sant? Jag får inte ihop det. Återigen jag berättar inte för att vända någon mot mamman hon har inte förmågan och kan inte bättre men hur kan Mark utsätta barnen för detta? Kanske inte konstigt att de inte vet vad barnen vill det är ju ingen som lyssnar. Men varför är det ingen som vill lyssna?
De avslutade med att tala om att vi var lämpade som familjehem, inte hade gjort fel och att förvaltningen istället för att omplacera borde ha utrett påståendena, att de tyckte att det var bra att jag väckt frågan runt barn och rättskydd för det var en stor brist i lagstiftningen. Vi var viktiga för barnen och att deras förslag var att vi skulle få finnas kvar, ha umgänge och det skulle vara hemma hos oss.
Vi kom inte vidare utan åkte därifrån och fick sedan beskedet per telefon. Nämnden gick emot deras förslag och har begärt ytterligare en utredning. Nu runt barnen anknytning. Till oss, biomamman, och det nuvarande familjehemmet. Sedan vill de ha svar på frågan vad barnen vill, var de vil bo.
Nämnden kunde inte komma fram till ett beslut utan alla journalister satt och väntade en timme tror jag det var. Så nu skall nästa utredning vara klar d 13 juni och sedan skall de ta beslut om vart barnen skall bo.
I morse satt sonen och käkade frukost innan han skulle till skolan. Allt gick emot och jag förstod att det var gårdagens besked som påverkade. Plötsligt smäller han till tallriken så att den flyger över bordet och säger "mamma jag hatar det här livet, kan dom inte bara få komma hem". Vad svarar man? Att jag håller med, att jag heller inte förstår, att vi hoppas, inte ger upp, förstår att han längtar. Det gör vi också.
Man har alltså förstört barnen så mycket att man inte kan rätta till eller hur skall man tolka det? Med det kunnande vetande så är det inte ett uppbrott till utan något de väntat på i ett och ett halt år och nödvändigt för att de överhuvud taget skall kunna bli hela igen. Det ’är ju först då de kan böja lägga detta bakom sig, börja repareras inuti, börja helas. Det är bara hos oss de kan det hävda jag.
De berättade vilka de pratat med och lite runt det. Vi fick inte se några handlingar trots att de utrett oss. Inte ens det de skrivit om oss. Jag har ju i och för sig fått det per mail men har inte sett det som lämnas till nämnden. I praktiken skulle det kunnat ändrats flera gången även om jag inte tror det.
Sedan frågade jag vad det var vi gjort, som vi fortfarande inte fått veta som var så fruktansvärt att de var tvungna att omplacera barnen.
Jo det ar ett gäng punkter som de inte kom ihåg så många av. Vi själva har ju aldrig fått dem.
Men det var att vi inte samarbetat.
Men STOP vi gjorde allt de begärde av oss utom att hålla med. Vi informerade om hur barnen mådde vilket ingick i vårt uppdrag och då plockar de bort oss för att det inte skall komma fram. De gjorde allt för att det inte skulle komma fram hur dåligt barnen mådde i detta.
Sedan var det så att när de sade upp oss på stationen i Borås så sa de att det var de som inte kunde samarbeta med oss det står även i en del av de påstådda utredningarna att deras förtroende för oss hade brustit. Men de gjorde inget för att överbrygga det och de talade inte ens om det, frågade heller inte vad vi skulle göra åt det. SEDAN ÄR DET INGEN ANLEDNING ATT FLYTTA BARN OCH DEFINITIVT INTE PÅ DET VISET OCH INTE EFTER SÅ LÅNG PLACERING.
Sedan påstods det att anledningen skulle vara att jag började blogga redan under sommaren 2009. Ren lögn.
Jag startade bloggen d 12 december 2009. Alltså efteråt. Sedan är det heller ingen anledning att omplacera barn som bott så länge helt utan anledning.
Det finns de som påstår att jag bloggar om mamman, då har de inte läst min blogg. oCH ÄVEN DET TOG DE UPP ATT MAMMAN SKULLE KÄNNA SIG KRÄNKT.
Men jag bloggar inte om mamman. Det jag skrivit runt henne i början, återigen, är bara för att andra skall förstå varför jag vände mig så kraftigt mot vad Mark gjorde.
Folk kan klaga och det behöver inte vara befogat men med det jag skrev ville jag visa att det var befogat. Alla som läst har haft samma åsikt.
Bloggen vänder sig mot Mark och deras agerande. Mamman ser jag som ytterligare ett offer för deras hantering.
Det är också så att de sista månaderna har jag mer bloggat om vad som händer uppåt, även om jag ibland hänvisar till att det är presis som i Mark eller annat. Jag bloggar om vilka krav som ställs på riksdag och regering då det gäller ändringar, vilka jag har kontkat med och andra som råkatt illa ut.
Jag vet också att bloggen betyder oerhört för alla andra som råkat illa ut, att plötsligt hitta någon annan, att man inte är ensam. Jag bloggar inte om mamman de som påstår något sådant har inte läst bloggen.
En gång i början var det någon som hävdade det jag räknade efter det var då tror jag ca 150 inlägg det var 19 har jag för mig som handlade om mamman då hade jag till och med räknat med inlägg där jag skrev att det handlar inte om henne eller oss eller det handlar inte om vem som älskar mest hon eller vi utan om barnen. Nu är det då ännu mindre eftersom jag inte nämner henne annat än så här.
Sedan är den återkommande frågan vad skulle jag gjort? Satt mig ner och sagt att det här inte var mina barn, skit samma? Nu då det mer och mer kommer fram hur illa de hanterat alltihop och oss borde man förstå vilken frustration jag kände, Alla anklagelser, allt vi mötte utan att kunna bemöta, utan minsta möjlighet till upprättelse för vare sig barnen eller oss.
Jag frågade hur de skulle kompensera oss eller barnen om man menar att barnen skall stanna där de är.
Vaddå kompensera barnen för vaddå fick jag till svar.
Jo för att man tagit 1 ½ år av deras liv att man antagligen skadat dem för livet, att man rivit sönder dem inuti, att man tagit ifrån dem tilltron till vuxenvärlden. Ja det fick man se om det var så illa.
Och vi fanns inte ens på kartan för att kompenseras, vi var ju inte part.
Återigen vad får vi för upprättelse då? Ja det är klart nu går man ut och talar om att vi inte gjort fel men rättar till det göra man inte vi skall utstå ytterligare granskning och krav utan att veta vad det leder till utan kompensation och fortfarande utan att höras. Man talar ju om oss, runt oss men inte till eller med oss.
Eftersom vi inte är part undrar jag varför en hel nämnd satt en hel dag runt barnen och oss om vi inte betyder något? Varför det är så viktigt att man har presskonferens och det upprör en hel nation.
Hade jag inte agerat hade de antagligen suttit kvar i sin villfarelse att allt var bra, förvaltningen gjorde sitt jobb och de hade fortsatt att missköta ärende efter ärende. De hade haft kvar sin mobbingkultur och hade fortsatt att våldföra sig på människor som hamnat i deras händer av olika anledningar. Men man siktar in sig på mig som avslöjade istället för att sikta in sig på det som är fel. Det är därfrö jag får känslan av att deras åskit är att det är värre att jag avslöjade än vad de gjort.
Jag frågade runt vad barnen själva tycker. De talade om att utlåtandena från de två barnpsykologers (som jag fått kopia av) låg med som bilaga till utredningen. I dem är det väldigt klart vad barnen vill. Men nu efteråt undrar jag hur det isåfall, om de låg med som bilaga, kommer sig att nämnden gick ut med att de inte visste vad barnen ville? Läser man dem är det rätt klart. För de som såg uppdrag granskning tror jag ingen missat vad barnen ville.
Men här hävdade utredarna att det var svårt att veta vad barnen ville. Att de säger samma sak till alla andra. Sedan säger de i nästa andetag att de inte frågat barnen själva. Ursäkta hur vet de då vad barnen säger?
Jag berättade att pojken sist vi träffades talade om att han blivit instängd av mamma i en garderob, att det var mörkt och han var rädd, ledsen och grät och hon blev ännu argare. Det visste de. Det hade han berättat för flera stycken, precis som om det vore mindre sant då.
Han berättar om ett övergrepp och ingen hör, han står på sig och berättar för fler och då skulle det på något sätt framstå som mindre sant? Jag får inte ihop det. Återigen jag berättar inte för att vända någon mot mamman hon har inte förmågan och kan inte bättre men hur kan Mark utsätta barnen för detta? Kanske inte konstigt att de inte vet vad barnen vill det är ju ingen som lyssnar. Men varför är det ingen som vill lyssna?
De avslutade med att tala om att vi var lämpade som familjehem, inte hade gjort fel och att förvaltningen istället för att omplacera borde ha utrett påståendena, att de tyckte att det var bra att jag väckt frågan runt barn och rättskydd för det var en stor brist i lagstiftningen. Vi var viktiga för barnen och att deras förslag var att vi skulle få finnas kvar, ha umgänge och det skulle vara hemma hos oss.
Vi kom inte vidare utan åkte därifrån och fick sedan beskedet per telefon. Nämnden gick emot deras förslag och har begärt ytterligare en utredning. Nu runt barnen anknytning. Till oss, biomamman, och det nuvarande familjehemmet. Sedan vill de ha svar på frågan vad barnen vill, var de vil bo.
Nämnden kunde inte komma fram till ett beslut utan alla journalister satt och väntade en timme tror jag det var. Så nu skall nästa utredning vara klar d 13 juni och sedan skall de ta beslut om vart barnen skall bo.
I morse satt sonen och käkade frukost innan han skulle till skolan. Allt gick emot och jag förstod att det var gårdagens besked som påverkade. Plötsligt smäller han till tallriken så att den flyger över bordet och säger "mamma jag hatar det här livet, kan dom inte bara få komma hem". Vad svarar man? Att jag håller med, att jag heller inte förstår, att vi hoppas, inte ger upp, förstår att han längtar. Det gör vi också.
torsdag 17 mars 2011
Presskonferensen direktsänds
Fick ett mail att det var reportage på tv i morses.
Hittade det på västnytt. http://svtplay.se/v/2363433/rycktes_fran_sin_fosterforaldrar
Även Tv4 borås http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_boras?title=tv4nyheterna_boras_09_34&videoid=1433477 hade ett inslag.
Även Hallands nyheter har en extra puff inför beslutet idag. http://hn.se/ En bit ner på sidan har de även lagt ut ett par gamla artiklar. Både runt proteststormen som kom efter uppdrag gansknings program och intervjun med mig. De kommer att ”lajv” sända på sin webb sida kl 17.00 Här är länk till det. http://hn.se/nyheter/omkretsen/1.1153649-socialnamnden-fattar-beslutet-idag
Hittade det på västnytt. http://svtplay.se/v/2363433/rycktes_fran_sin_fosterforaldrar
Även Tv4 borås http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_boras?title=tv4nyheterna_boras_09_34&videoid=1433477 hade ett inslag.
Även Hallands nyheter har en extra puff inför beslutet idag. http://hn.se/ En bit ner på sidan har de även lagt ut ett par gamla artiklar. Både runt proteststormen som kom efter uppdrag gansknings program och intervjun med mig. De kommer att ”lajv” sända på sin webb sida kl 17.00 Här är länk till det. http://hn.se/nyheter/omkretsen/1.1153649-socialnamnden-fattar-beslutet-idag
Dagen D
Då är det dagen D.
Just nu sitter de i nämnden i Mark och får information runt ärendet och utredningen av de två som utrett hela historian.
I eftermiddag kommer beslutet och det blir offentligt.
I gårdagens Markblad www.markbladet.se v 11 sid 21 är det en notis runt beslutet idag. Att det är hela nämnden som beslutar och Det står
En knäckfråga i detta ärende har varit vem barnen har anknytning till. Att barnen aldrig förlorar sina band till sina föräldrar är självklart men det kan finnas andra band att ta hänsyn till. Ett av dem är fosterfamiljen.
Min kommentar till det är den samma som till vård och äldre ministern Maria Larsson. De här två barnen var så små då de placerades att de inte hade någon anknytning till mamma vilket innebär att de har hela sin anknytning till oss. Så för dem blir det omvända roller. De band barn normalt har till sina föräldrar har de till oss och det är oss de ser som sina föräldrar även om de vet om att de har flera i praktiken. De har grund anknytningen till oss men har biologiska band till sina föräldrar. Men det tar lagen inte hänsyn till det och då är jag glad att någon äntligen tittar på det utifrån barnens perspektiv.
Även om vi skulle få hem dem så finns det som sagt inga vinnare i detta. Alla har förlorat något och det skulle som sagt inte ens fått hända från början.
Just nu sitter de i nämnden i Mark och får information runt ärendet och utredningen av de två som utrett hela historian.
I eftermiddag kommer beslutet och det blir offentligt.
I gårdagens Markblad www.markbladet.se v 11 sid 21 är det en notis runt beslutet idag. Att det är hela nämnden som beslutar och Det står
En knäckfråga i detta ärende har varit vem barnen har anknytning till. Att barnen aldrig förlorar sina band till sina föräldrar är självklart men det kan finnas andra band att ta hänsyn till. Ett av dem är fosterfamiljen.
Min kommentar till det är den samma som till vård och äldre ministern Maria Larsson. De här två barnen var så små då de placerades att de inte hade någon anknytning till mamma vilket innebär att de har hela sin anknytning till oss. Så för dem blir det omvända roller. De band barn normalt har till sina föräldrar har de till oss och det är oss de ser som sina föräldrar även om de vet om att de har flera i praktiken. De har grund anknytningen till oss men har biologiska band till sina föräldrar. Men det tar lagen inte hänsyn till det och då är jag glad att någon äntligen tittar på det utifrån barnens perspektiv.
Även om vi skulle få hem dem så finns det som sagt inga vinnare i detta. Alla har förlorat något och det skulle som sagt inte ens fått hända från början.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
