Bakgrund

Välkommen till min blogg som ursprungligen startade utifrån att vi förlorade två fosterbarn barn som bott hos oss nästan hela sitt liv. Vår berättelse ligger kvar härunder för de som är inte följt oss från början. I början handlade det om vad som hände oss och hur man hanterade hela ärendet ifrån myndigheters håll. Hur utsatt och rättslös man är och hur utlämnad man känner sig.

Jag har bytt forum en gång men det var mest utifrån att det gamla ibland inte accepterade vissa länkar och det hakade upp sig m.m. Det var också en sida där man kunde stängas ner om någon anmälde så jag valde att flytta den hit. Det gjorde jag i oktober 2010.

Då det gäller oss och vårt ärende är det ingen som arbetar för att barnen skall tillbaka till oss. Heller ingen som aktivt jobbar för att vi skall få finnas kvar i barnens liv. Sommaren 2014 dömdes handläggaren och chefen samt ordförande som tog beslutet om omplacering. Det är bara tredje gången tjänstemän döms för tjänstefel vad jag vet. Man har alltså i alla instanser konstaterat att de gjorde fel. Likaså vem som gjorde fel. Ändå gört förvaltningen komunen allt för att plocka bort oss trots kritiken, domen och det faktum att de bott här nästan hela sitt liv och har sin grundanknytning till oss.

Bloggen, som från början handlade om vad jag tvingades göra för att bli hörd. Det jag skrev och har skrivit gjorde jag från början utifrån min frustration över hur de barn vi älskar behandlas och hur myndigheter misskötter sin myndighetsutövning. Men bloggen har mer och mer kommit att bli en politisk blogg där fokus har flyttats från vårt enskilda ärende till att handla om min kamp för att ändra lagar utifrån från alla brister jag uppräckt under vår resa. Jag utgår fortfaraden ifrån Mark men jag har fått och får hela tiden fler och fler berättelser från andra håll. Jag går inte in i ärenden eftersom jag inte har full insyn men ger råd för hur de kan driva själva. Men jag känner igen alldeles för mycket och anser att hela systemet då det gäller socialtjänsten behöver ses över. Allt från utbildning hanteringen, riktlinjer, tolkning och granskning av den.

Jag har engagerat mig politiskt och gjort att jag kan för att förändra situationen främst för utsatta barn men även familjehem som vi själva men även för biologiska föräldrar samt tjänstemännen som arbetar i yrket. Som sagt det som driver mig är behovet av ett bättre barnperspektiv, att inga barn skall behöva slitas ifrån dem de älskar och känner sig trygga med utan väldigt starka väl grundade skäl.


Jag/vi har starta en ny organisation BPIS (barnperspektivet i Sverige) som kommer att jobba för ett tydligare barnperspektiv i Sverige på alla områden som har med barn att göra. www.bpis.nu Vi finns även på facebook. Stödj oss gärna genom att bli medlem. En organisation som har målet att få alla organisationer som arbear för barn att samarbeta för att nå bättre framgång. Vi vill ha ett mycket tydligt barnperspektiv i alla instanser som har med barn att göra, allt från skola, domstolar, andra myndigheter, med personal som är utbildade runt barn och som utgå ifrån barnen och deras bästa. Barnperspektivet måste bli mer än ett fint ord på pappret. Det skall vara något alla jobbar och verkar utifrån.

fredag 12 september 2014

Svar ifrån Centerpartiet

Hej,
Tack för ditt mail.
Att bli placerad utanför det egna hemmet är en väldigt omvälvande situation för ett barn eller en ungdom. Därför är det oerhört viktigt att vården i familjehem är trygg och säker och att barnet eller ungdomen får bästa möjliga stöd. Att det finns familjer som är villiga att öppna sina hem för att ta emot barn och unga som är i behov av en trygg tillvaro är ovärderligt.

För Centerpartiet är utgångspunkten att barnperspektivet måste genomsyra alla frågor som rör barn. Vad som är bäst för barnet är dock inte givet i alla situationer och kan ofta behöva utredas noga. Därför är det viktigt att det finns verktyg för samhället att kunna pröva varje enskilt fall som rör barn, så att barnets bästa alltid kommer i första rummet.

Regeringen tillsatte 2007 en utredning med uppdrag att bland annat stärka skyddet för barn och unga som är placerade i familjehem eller HVB utifrån ett barnperspektiv. Utredningen resulterade bland annat i en rad lagändringar för att ge bättre förutsättningar för familjehemsplacerade barn och för att skapa tydlighet kring familjehemmets åtagande. Dessa trädde i kraft 2013. Bland annat innebär förändringarna att en särskilt utsedd socialsekreterare ska ansvara för kontakterna med barnet eller ungdomen. Socialnämnden ska ingå avtal direkt med familjehemmet, med syftet att tydligt klargöra vad som är socialtjänstens respektive familjehemmets ansvar och åtaganden när det gäller stöd och skydd till barnet. Socialnämnden ska se till att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden. Socialnämnden är numera också skyldig att ge familjehemmet den utbildning som behövs.

Vad gäller vårdnadsöverflyttningar gjordes 2013 förtydliganden i lagtexten med syfte att underlätta för de familjehem som överväger att överta vårdnaden om ett placerat barn. Kontinuitet och förutsägbarhet för familjehemsplacerade barn är en viktig förutsättning för att skapa trygghet och stabilitet för barnet. Den grundläggande utgångspunkten måste, enligt Centerpartiets uppfattning, alltid vara att det enskilda fallet och barnets bästa ska avgöra utformningen av vården och eventuell framtida överflyttning för varje barn. Det är viktigt att följa upp så att lagen efterlevs såsom det är tänkt.

2013 gav Regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att i samverkan med Barnombudsmannen ta fram en modell för att lyssna på barn i familjehem i syfte att låta dem förmedla sina upplevelser om sin vistelse i familjehemmet. Uppdraget bygger på att barnen ska själva få komma till tals och syftet är att få ett bra underlag för att kunna löpande följa upp hur barn och unga upplever att vara placerade i ett familjehem.

Utsatthet bland barn kan ta sig olika uttryck – det kan handla om misshandel, psykisk ohälsa och försummelse likaväl som knappa ekonomiska förutsättningar. Samhället har en enorm utmaning och oerhört viktig uppgift att kunna fånga upp alla de barn som behöver stöd. Tidig upptäckt av barn och ungdomar som riskerar att hamna i svåra situationer är en nyckel till att kunna förebygga ett framtida utanförskap. Ofta kan barn som på olika sätt lever i utsatthet uppmärksammas redan i förskoleåldern. Ändå händer det idag i alltför stor utsträckning att barnet faller mellan stolarna – inte sällan på grund av bristande samverkan mellan samhällets olika insatser. Mot bakgrund av detta driver Centerpartiet bland annat frågan om att inrätta nationella riktlinjer för hur tidiga insatser av barn och unga och deras familjer kan samordnas på lokal, regional och nationell nivå. Vi vill också skapa en nationell strategi för samhällets stöd till föräldrar i deras föräldraskap.

Vänligen,
Anna
Valredaktionen
Centerpartiets riksdagskansli
Mynttorget 2, 100 12 Stockholm|www.centerpartiet.se
08 – 617 38 00 | centerpartiet@centerpartiet.se

Svar ifrån Miljö partiet

Hej Ewa

Ditt brev innehåller många viktiga och intressanta frågor och jag förstår att de är viktiga för dig och din organisation.

Frågan om familjehemmens rättsliga status, ersättningar för familjehemmens arbete och frågor om hur deras viktiga arbete kvalitetssäkras och utvecklas, har diskuterats under en tid och många har beskrivit de problem ni ger uttryck för. Detsamma gäller situationen där familjehemsplacerade barn är placerade under mycket lång tid utan att socialtjänsten överväger överflyttning av vårdnaden. Brevet innehåller många andra komplexa frågeställningar som det varken är lätt att beskriva eller sammanfatta men enligt min mening visar de på de stora behov som finns inom socialtjänstens arbete riktat mot utsatta barn.

Miljöpartiet vill stärka barnets ställning och ge det en starkare rätt att komma till tals- oftare genom eget ombud. Vi satsar på sociala investeringsfonder som gör det möjligt för kommuner satsa på förebyggande arbete och vi vill att socialtjänsterna i högre grad än som nu är fallet ska flytta över vårdnaden till familjehem eller andra särskilt förordnade vårdnadshavare. Samtidigt pekar ni på stora ekonomiska utmaningar för familjehemmen som måste lösas på kommunal nivå och genom samarbetsorganisationen Sveriges kommuner och landsting, särskilt vad gäller lönen för socialsekreterare, ersättningar till familjehem och dylikt. Detta är frågor vi tar med oss i vårt fortsatta socialpolitiska arbete men också sådana där ni lämpligen agerar direkt mot SKL och kommunerna.

Med detta hoppas jag ha gett er ett visst svar på frågorna.

Med vänlig hälsning
Alf Karlsson
Teamchef, samhällsteamet
Miljöpartiet de grönas riksdagskansli

 

Svar igen ifrån Maria Larsson

 S2014/5476/Sr
 
Bästa Eva,
Tack för dina nya brev till barn- och äldreminister Maria Larsson. Statsrådet har tagit del av breven samt gett mig i uppgift att svara dig.
Precis som i mitt tidigare svar till dig vill jag meddela att dina brev till barn- och äldreministern går till den pågående översynen av den sociala barn- och ungdomsvården. Där till kommer de givetvis statsrådet och hennes politiska stab till handa.
Mot bakgrund av ditt brev vill jag nu nämna något om vad regeringen gör för att öka barns särkerhet inom socialtjänstverksamheten. För att ge stöd till kommunerna i arbetet med en trygg och säker uppväxt för barn och unga, har regeringen beslutat inrätta en nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården. Samordnaren är Cecilia Grefve och hon kommer att vara verksam i rollen från den 1 november 2014 till den 30 april 2017. Ett pressmeddelande om detta finns att läsa på regeringens hemsida:
Den nationella samordnaren ska i dialog med företrädare för ett antal kommuner stärka och stödja socialtjänsten i deras arbete med den sociala barn- och ungdomsvården. Arbetet ska stimulera och inspirera socialtjänsten att utveckla verksamheten på bästa möjliga vis för att möta de utmaningar som finns. I dialogen med kommunerna kan också kommunernas förutsättningar för att ge stöd och skydd till barn och unga belysas, samt undersöka om det nationella stödet är ändamålsenligt utformat. I den mån det är möjligt och lämpligt ska barn och unga involveras i dialogen.
Samordnaren kan till exempel bistå med att lyfta goda exempel på framgångsrika arbetssätt från andra kommuner samt goda exempel på hur en kommun kan ta fram lokala handlingsplaner för den sociala barn- och ungdomsvården. Den nationella samordnaren ska även ha ett samarbete med de regionala utvecklingsledarna för barn och unga och samråda med berörda myndigheter och andra aktörer.
Barn- och äldreministern arbetar på olika sätt för att förstärka barnperspektivet i samhället, och låt mig nu berätta att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att göra en utlysning bland statliga universitet och högskolor lärosäten i Sverige och föreslå för regeringen vilket lärosäte som bör utgöra ett nationellt centrum för kunskap om våld och andra övergrepp mot barn.
Behovet av ett kunskapscentrum för frågor om våld mot barn har påtalats i flera offentliga utredningar och förslag med olika inriktningar har lämnats till regeringen. Den 18 juni 2012 överlämnade Socialstyrelsen ett förslag till regeringen med innebörden att myndigheten själv skulle få i uppdrag att vara nationell funktion för samordning och spridning av kunskap om våld mot barn.
Socialstyrelsen föreslog att den nationella samordningen i huvudsak skulle bygga vidare på den struktur för samverkan som barnahus byggt upp och bidra till att den kan förvaltas och utvecklas. Vikten av ett nationellt kunskapscenter om våld och övergrepp mot barn lyfts även fram i betänkandet Våld i nära relationer – en folkhälsofråga (SOU 2014:49) som överlämnades till regeringen i juni 2014.
Barnahus finns, som du säkert känner till, på ett flertal ställen i Sverige och fungerar på många platser som regionala expert- och kunskapscenter. Fokus ligger på rättsprocessen och stödet i anslutning till denna. Målgruppen är barn som har utsatts för brott. På regeringens uppdrag har en utvärdering av barnahusens verksamhet genomförts.
Samhället har ett gemensamt ansvar för att barn växer upp under trygga och goda förhållanden och att alla lämpliga åtgärder vidtas för att skydda barn mot våld och andra övergrepp. Samhällets ansvar för skydd av och stöd till barn och unga som far illa behöver förbättras. Yrkesverksamma vid myndigheter och andra aktörer som arbetar med barn behöver ha kunskap som grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet. Många gånger ska beslut fattas som kan få avgörande konsekvenser för barnens framtid. Det är därför viktigt att det kunskapsunderlag som används håller så hög kvalitet som möjligt, är heltäckande och samordnat.
Våld och andra övergrepp mot barn är en fråga som berör flera olika politikområden och kräver tvärprofessionell kunskap för att det enskilda barnet ska få det skydd och stöd som behövs. Insatser behövs bland annat från rättsväsendet, skolan, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. I dag har flera myndigheter och andra huvudmän ansvar för att inom ramen för sina verksamhetsområden bedriva normgivning, forskning och metodutveckling samt kompetensutveckling.
Den specialisering som råder bidrar till ett behov av en samordnande funktion som kan arbeta utifrån ett brett barnrättsperspektiv och se till att alla aktörers perspektiv tas tillvara. På så sätt kan gemensamma kopplingar identifieras. Den kunskap som finns kan på ett mer systematiskt sätt sammanställas och spridas till berörda aktörer.
Vidare kan en nationell aktör på området möjliggöra bättre metodutveckling i ovanliga eller svåra tvärprofessionella frågor liksom tillhandahålla gemensamma utbildningar och kurser för yrkesverksamma inom området. Det är viktigt att i möjligaste mån undvika dubbelarbete och dubbla budskap. En nationell aktör ska således inte överta uppgifter och ansvar som andra aktörer redan ansvarar för utan bidra till ett mervärde i förhållande till vad som finns i dag.
Regeringen avser att avsätta särskilda medel för centrets verksamhet under förutsättning att riksdagen beviljar medel för ändamålet. Vidare avser regeringen att utvärdera av det nationella kunskapscentrets verksamhet efter tre år.
Sammanfattningsvis så pågår det från regeringen och berörda myndigheters sida ett omfattade arbete med att förstärka barnsättsperspektivet i samhället.
Återigen vill jag tacka för dina nya brev samt önska dig allt gott!
Stockholm i september 2014
Med vänliga hälsningar,
Linnea Gullholmer
Brevsvarare för barn- och äldreministern
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''
Registrator
Socialdepartementet
Tel. vx 08-405 10 00
Fax. 08-723 11 91
s.registrator@regeringskansliet.se
''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''''

Mark känt i Sverige.

I Markbladet har alla de politiska partierna i Mark fått samma frågor att svara på. En av dem lyder:

Socialen har gjort Mark känt i Sverige. Tycker ni att den dåliga stämpeln är bortarbetad eller vilket arbete pågår/har ni kvar?
Alla utom två tycker att man nu jobbat bort alla problem. Man har jobbat bort alla problem. Arbetet inom soc skrev nu på ett rättsäkert och bra sätt.
Mod (marks oberoende demokrater) säger:
Stämpeln är tyvärr inte helt borttagen eftersom ärendet inte fått ett hedersamt avslut. Kommunala organ med myndighetsutövning måste ha personal som kan möta människor på ett professionellt sätt. Förvaltningen får kraftsamla på detta i framtiden
Och Markbygdspariet svarar:
Ja, känd i hela Sverige som en ”buffelkommun” när det gäller socialens agerande med de två fosterbarnen. Den stämpeln är långt ifrån översuddad och bortarbetad. Många politiker vill göra Marks kommun känt med att byta namnet Mark till Kinna kommun det är helt befängt när hela Sverige ja rent av Norden kan lokaliseringen av Mark på grund av denna sociala skandal, å andra sidan tycker och känner alla övriga Markbor att fokus i politiken är alldeles för Kinna-fokuserad .
http://media.markbladet.se/mbred/mbred_pdf/2014/37/34_mb_37_2014.pdf
http://media.markbladet.se/mbred/mbred_pdf/2014/37/35_mb_37_2014.pdf

Om de nu förändrat allt och det nu är så bra kan man undra varför de då är anmälda igen till IVO och undrar vad de säger då aftonbladet tog upp Mark som varnande exempel igen?
 
 
Nej sluta kommer det inte att ta innan de rättar till de fel de gjort.
 

torsdag 11 september 2014

Mer om upprop v 33

Det var visst både förwsta sido nyhet och ett helt uppslag innuti tidningen
http://www.nt.se/nyheter/norrkoping/pojke-omplacerad-mot-sin-vilja-10135029.aspx
Norrköping Trots att den elvaårige pojken i mars helt motsatte sig att träffa sin biologiska mamma och inte på något sätt förbereddes för att återförenas med henne hämtades han den 22 maj i skolan och omplacerades hos henne.
Sedan dess har hans fosterpappa, som varit med sedan pojken föddes och till och med klippte navelsträngen vid förlossningen, inte fått träffa pojken.
– De ringde inte ens till mig och berättade att de hämtat honom och min mamma som hade cyklat till skolan för att hämta honom fick stå där och vänta, utan att få veta något. Jag tycker att det är ett grovt tjänstefel att de inte hörde av sig till mig, säger han.
Inte heller den ett år yngre brodern har fått träffa brodern mer än en gång, dagen efter omplaceringen. Det är nu mer än tre månader sedan.

Elvaåringen har bott hos honom i princip hela sitt liv och i närmare tre år har hans hem fungerat som familjehem åt pojkarna, som varit placerade där enligt lagen om vård av unga, LVU. Mamman har haft begränsat umgänge med dem på grund av barnens upplevelse av våld samt hennes beteende vid umgängestillfällen, enligt de utredningar som socialtjänsten genomfört.
Fosterpappan blev tillsammans med modern när hon var gravid och ser sig som pojkarnas pappa.
Förhållandet var stormigt och efter några år separerade de, men pojkarna fortsatte att bo växelvis hos dem.
– Jag vill att de ska få växa upp tillsammans och jag har funderat på att adoptera den äldste pojken.

Fosterpappan har tillsammans med den biologiska pappan träffat såväl verksamhetschefen Thomas Leijon som socialnämndens ordförande Roger Källs (S). Han har också precis som flera andra anmält socialtjänsten till inspektionen för vård och omsorg. Han har också anmält saken till Barnombudsmannen, Diskrimineringsombudsmannen och polisanmält de handläggare och chefer på socialtjänsten som varit involverade i ärendet.
– Det går inte bara sitta bredvid och titta på hur myndigheter behandlar barn. Här har de gjort allt fel. Barnen har inte kommit till tals alls och jag har inte ens fått se beslutet om omplaceringen, säger fosterpappan.
Mamman har avböjt att kommentera fallet.

http://www.nt.se/nyheter/norrkoping/idiotviktigt-att-vi-agerat-hundra-procent-ratt-10123110.aspx
Norrköping Socialnämndens ordförande Roger Källs (S) har tagit initiativ till en internutredning om hur socialtjänsten har hanterat omplaceringen av den elvaårige pojken.
– Det gör vi för att jag har lyssnat och känner en glimma av osäkerhet att vi agerat hundra procent rätt. Det är ju så viktigt att vi gör det. Det är idiotviktigt, eftersom vi är en myndighet, säger han.
Roger Källs har tillsammans med verksamhetschefen Thomas Leijon träffat pojkens fosterpappa och den biologiske pappan och känner till många detaljer i ärendet. Men han vill inte säga så mycket eftersom fallet är komplicerat och det finns två bilder – mammans och fosterpappans – av vad som hänt.
Ja det rör om lite hoppas bara att det leder till något bra också.