Idag är det Lucia. Vi som föräldrar var inbjudna att närvara på skolan men jag orkade inte. biosonen var ändå inte med i tåget. Jag klarade inte av att står där och se alla kompisar till barnen. Minnas hur det var när de var med. Blunda och tänka på hur de såg ut, hon som tärna med silver i håret och han som tomte med en lykta med ett batteri ljus i. Så fina och stolta när de stod där och sjöng med i julsångerna. I år är de med på lucia firande någon annan stans. Jag får inte se dem uppklädda och fina. Jag får inte höra dem sjunga. Känslan av förlust blir så stor och tung.
Fick ett mail. En som skrev: jag hittade Anita Lomanders hemsidan. Hon som är den nya ordföranden i socialnämnden. Hon bloggar och skriver på socialdemokraternas hemsida.
Jag tittade och där under bloggen har ett flertal skrivit inlägg till henne. Även i hennes gästbok är det mail till henne. Två sidor.
Det ser ut som om hon slutat blogga och svarar gör hon heller inte längre utan det är ett standard svar till alla: Tack för dina synpunkter, jag har full förståelse för din upprördhet.
Socialtjänsten i Mark fått allvarlig kritik och vi tar kritiken på största allvar.
Vi har som svar på kritiken vidtagit en rad åtgärder.
Vid mitt första sammanträde som ordförande den 10 november beslutade nämnden på mitt initiativ att fallet med de uppmärksammade barnen skulle utredas förutsättnings löst av två oberoende handläggare med stor erfarenhet.
Utredningen ska visa om det beslut om att flytta barnen var rätt.
Jag har bara haft en enda tanke och önskan. Att dessa två barns uppväxt ska bli så bra som möjlig, precis som jag önskar alla barn
Socialtjänsten i Mark fått allvarlig kritik och vi tar kritiken på största allvar.
Vi har som svar på kritiken vidtagit en rad åtgärder.
Vid mitt första sammanträde som ordförande den 10 november beslutade nämnden på mitt initiativ att fallet med de uppmärksammade barnen skulle utredas förutsättnings löst av två oberoende handläggare med stor erfarenhet.
Utredningen ska visa om det beslut om att flytta barnen var rätt.
Jag har bara haft en enda tanke och önskan. Att dessa två barns uppväxt ska bli så bra som möjlig, precis som jag önskar alla barn
Det är inte så många så hon kunde av respekt för de som hör av sig åtminstone försöka svara men inte. Hon påstår också att det absolut inte har med prestige att göra. Ibland kan hon inte låta bli att försvara sig men för det mesta är det standardsvaret som kommer, gång på gång.
Hon har det hett om öronen vad det verkar.
Jag håller med och jag förstår inte att Anita fortfarande att hon inte vet. Inte ens om de gjort fel trots kritiken från socialstyrelsen den hade de knappast fått om de gjort rätt. Hon glömmer också att hon faktiskt hade rätt att gå in i ärendet i våras. Nämnden beslöt ju att två stycken skulle titta på det hela. Hon tittade alltså inte alls på det innan hon avgjorde att det var för svårt. Hon begärde inte ens ut pappren utan bestämde sig för att inte göra något alls på sex veckor. Varför tog hon på sig uppdraget om hon sedan valde att göra ingenting?
Så det är nog så … att hon faktiskt inte vet. Är det så hon brukar hantera sina förtroende uppdrag? Hon borde alltså veta vad det står och vad som fattas. Men det var för svårt, hon valde att inget göra.
Hon påstår att barnen har det bra. Hur vet hon det? Hon vet väl inte ens var de finns och bara för att det har det bra innebär inte att det är rätt. Bara för att barnen inte lever under missär utan är omskötta och får sina dagliga behov tillfredställda så har man ändå tagit ifrån dem allt de ser som sitt, hela deras sammanhang. Självklart så saknar de det som står dem nära. Det visar igen att de inte förstått vad det handlar om.
Det behöver inte vara bra bara för att man har det materiellt bra. Man kan ändå vara olycklig.
Barnen har fortfaraden tagits ifrån hela sitt sammanhang de som de ser som sin familj, sitt hem, sina vänner sina fritidsintressen, sin miljö och bara för att man har kläder, mat och tak över huvudet innebär det inte att det är bra eller att det är rätt. Det är fortfarande inte ”hemma” utan lever med människor de inte känner ordentligt eller har någon anknytning till.Hur kan hon försvara de?
Skulle gå in idag och titta men då var både gästboken och bloggen stängd.
Men det är inte hon Anita L som har den största makten. Det är inte hon som fattar besluten. Utan det är andra som har makten. Nämligen utskottets medlemmar. De med mest, störst makt inte ens är nämnda. Anita har inte mer insyn i ärendet än vad Owe E hade eftersom det är delegerat ner till utskottet. Det är utskottet och dess medlemmar som är ansvariga och alla sitter kvar. Det är bara Ann Hjertén som avgått men nästan alla de andra har i press uttalat att de backar Ann som tog beslutet på så felaktiga grunder. När Ann hoppade av stannade de andra och som ordförande blev det istället en kille som heter Patrik Larsson. http://www.mark.se/sv/Politik-och-forvaltning/Politik/Namnder/Socialnamnden/ Också han sosse. Det han som är ordförande nu i utskottet det är han som är ytterst ansvariga och medlemmarna i utskottet är de som är tar de beslut som fattas runt barnen just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar