Ja vad är barnets bästa?

Reagerar ofta på att så få verkar vara intresserade av utsatta barn eller deras problematik. Media är bara intresserade om det kan sälja lösnummer som jag brukar säga. Snaskiga detaljer som folk kan förfasa sig över, inte ärendet eller människan bakom.

Hittade en artikel utifrån Macei Zarembas artikel serie. Som kritiserar att man anser att uppdrag granskning struntar i utsatta barn.
http://www.politism.se/genusfolket/uppdrag-granskning-struntar-i-valdsutsatta-barn/
Särskilt den om Ellen. Det har tydligen gjorts ett program om pappan på uppdrag granskning.

Fyra av fem anmälningar om sexuella övergrepp på barn läggs ner. Den vanligaste orsaken är att det inte finns tillräckligt med bevis. Är det samma sak som att fyra av fem personer som varit misstänkta för övergrepp är oskyldigt anklagade? I senaste avsnittet av Uppdrag Granskning ignoreras våldsutsatta barns verklighet. 

När myndighetsärenden handlar barn finns det något viktigare än juridisk bevisbörda. Att skydda barn från övergrepp. Ibland kommer det gå ut över oskyldiga föräldrar. Men när föräldrars rätt till sina barn och barns rätt till trygghet ställs emot varandra, som det görs vid svåra vårdnadsfrågor, hoppas jag att vi även fortsättningsvis väljer att hellre ta barnets perspektiv än pappans. 

- Lek med tanken på att jag inte gjort detta, säger Erik i ett inspelat samtal med en av socialtjänstens barnutredare.
Jag säger: lek med tanken på att han har.

Eller lek med tanken att en annan förälder har utsatt ett barn för övergrepp. Att det inte finns vittnen eller teknisk bevsning betyder inte att barnets berättelse var påhittad. I fallet som Uppdrag Granskning tar upp finns det inte sperma eller barnpornografi som skulle stärka misstankarna om övergrepp. Men övergrepp kan förekomma utan sperma. Övergrepp kan förekomma utan att förövaren har ett bibliotek av barnpornografi på hårddisken.

- I Sverige lever vi i ett rättsamhälle och här ska man betraktas som oskyldig tills motsatsen är bevisad, säger Janne Josefsson i reportagets inledning.
Vems rättsäkerhet är det han syftar på? Barnets? Eller pappans?

Håller med om att man måste ha ett bättre barnperspektiv. Men jag vet inte om jag kan tycka att det är barnets bästa att man tar ifrån flickan hennes pappa om det är så att han är oskyldig. Det måste finnas sätt att utreda, titta på deras relation för att komma fram till om det föreligger någon fara eller inte.
Det finns få saker som är så hemskt som att anklagas för något man inte gjort. Att sedan förlora det  finaste man har på kuppen är fruktansvärt men det värsta är om ett barn får ta konsekvenserna.