Rättsröta?

Fördomsfull rättsröta kallar skribenten inlägget utifrån Macei Zarembas artikel serie.
http://www.dn.se/ledare/huvudledare/fordomsfull-rattsrota/

Serien väcker många frågor och djup oro. Zaremba har granskat 26 fall där åtalade har blivit oskyldigt dömda. Gemensamt för de flesta är att teknisk bevisning saknas och att domen i stället grundats på berättelser vilka visat sig vara falska.
Det är omöjligt att helt gardera sig mot felaktiga domar. Men frågan som Zaremba väcker är om det inte finns ett systemfel i vissa typer av rättsfall, inte minst vårdnadstvister, och att detta går ut över dels oskyldigt anklagade män, dels deras barn som berövas sin pappa.

Det hela slutade med att Erik K fick full upprättelse. Men socialsekreterarna befordrades.

I artikeln om Erik K berättar en av de två socialsekreterarnas kolleger ­anonymt om kotteribildningar på ­kontoret. Kollegan pekar på risken med ”att man lite för snabbt känner igen sig i en annan och tar ställning. Det privata tar över”.
Det är just det som inte får hända. Inte i en domstol, en socialtjänst eller annan offentlig institution som har makt att slå sönder människors liv.
Speciellt i tider som dessa, då personliga erfarenheter och ”identitet” tillmäts stor betydelse på bekostnad av fakta och kunskap, är det viktigt att myndighetssfären styrs av kyla, fakta och kontrollerbara storheter.

Alla medborgare har rätt till en rättvis prövning. Då ska de som prövar, oavsett om det handlar om domare, nämndemän eller socialtjänstemän, sträva efter att vara så objektiva som möjligt. En man ska inte hamna i underläge bara för att helt andra män hotar, misshandlar och kanske till och med dödar.
 

Jag skulle vilja tillägga att INGEN skall råka illa ut för att andra gör fel.