IVO gör skillnad på vem de granskar

I Karlskrona har konsulter kostat 3,5 miljoner Och ändå hinner de inte med det de skall. http://www.bpis.se/hyrpersonal-kostade-socialtjansten-35-miljoner/

Just nu är 100 större barnutredningar i Karlskrona försenade. Efter mordet har socialförvaltningen köpt in åtta hyrsocionomer för nära tre och en halv miljon kronor.

– Helt enkelt för att säkerställa att anmälningar som kommer in utreds enligt den skyldighet som vi har.

Men det har alltså inte räckt. För att kunna följa lagen hade socialnämnden behövt 40 extra miljoner. Det sa Ingrid Hermansson också. Men Karlskronas högsta politiker sa att jobbet kunde göras med nya 25 miljoner.

Socialnämnden gick med brakförlust förra året. Och risken finns att det händer i år igen.

– Då har jag jättestor skyldighet att prata, skriva, tala om och kanske slutligen också skrika att det behövs mer resurser.

Och samtidigt kryper det fram att granskningsmyndigheterna gör skillnad. Återigen utgår man ifrån att det faktum att man jobbar för en myndighet garanterar att man gör rätt.
http://www.bpis.se/privata-aktorer-kanner-sig-sarbehandlade-av-ivo/

I slutet av förra året lät Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, göra en kvantitativ undersökning om förtroendet för tillsynsmyndigheten hos bland andra politiker, tjänstemän och verksamhetschefer.
Totalt 627 personer intervjuades och även om förtroendet för Ivo-medarbetarnas kompetens i stort klassades som högt fanns det flera plumpar i protokollet. Hos alla olika intervjuade grupper stod bättre kommunikation och dialog högst upp på önskelistan och när de skulle skatta Ivo:s effektivitet fick myndigheten ett medelvärde på 4,8 på en tiogradig skala.

Ett annat område som stack ut var likabehandling. Verksamhetschefer inom den privata sektorn ansåg inte i lika stor utsträckning som personer i andra grupper att myndigheten behandlade alla lika och gav den medelbetyget 4,9. Motsvarande värde för verksamhetschefer inom den offentliga sektorn var 6,2 och det ska även finnas skriftliga kommentarer som tar upp skillnaden.

Behandlar ni privat och offentlig verksamhet olika?
– Både och kan man väl säga, vi funderar också på vad det där står för. Vi har en tillståndsprövning för privat verksamhet som vi inte har för alla delar av den offentliga verksamheten och vi har fått många signaler från privata utförare om att vi behöver bli effektivare och att de inte alltid förstår grunderna för tillstånden. Det är bara att konstatera att där har vi ett utvecklingsarbete, säger Anders Kandelin, kommunikationschef på Ivo, till Dagens Medicin.
 

Medelvärdet på Ivo:s effektivitet var 4,8. Vilket betyg får den av dig?
– Det är första gången vi gör en sådan här förtroendemätning så det är bra för oss att veta var vi står. Det som tas upp som förbättringsområden har vi också identifierat och det är bara att konstatera att våra handläggningstider på enskildas klagomål och i andra ärendeslag har varit uppe för diskussion och har fått kritik.

Enskildas klagomål rör ju allmänheten, och den är inte tillfrågad i den här undersökningen.
– Ja, det stämmer. Jag tror att det är en generell bild. Om inte vi utreder saker och ting från allmänheten på ett snabbt sätt så kan det också drabba vården och omsorgen. De är ju med i kommuniceringen kring de här ärendena. Sedan tror jag också att man ibland får vänta för länge på återkoppling efter våra inspektioner. Vi ser det inte som alarmerande siffor på något sätt, men det sätter fingret på de förbättringsområden som vi har. 

Det borde väl vara lika för alla som jobbar med samma sak. Återigen utgår man ifrån att de som jobbar inom offentlig sektor gör rätt. De behöver inte kollas lika hårt. De har inte samma krav på sig. Galet i min värld.