onsdag 10 december 2014

Vår verklighet v 50


Här kommer veckans upprop

Ett familjehem har 2 av barnen i en syskon skara på 4. Föräldrarna sitter inne för att misshandlat dem grovt. Båda har fått långa fängelse straff.
Mamman är gravid och familjehemmet får förfrågan om de kan ta ytterligare ett barn. De accepterar.
När bebisen är född tycker BB att mamman är så bra med sitt barn att man accepterar att hon skall få behålla det trots att hon åker in i fängelse 1 ½ år framåt, trots att hon sitter där på grund av att hon misshandlat sina andra barn så grovt. Trots att ett barn bara får bo med sin mamma ett år vilket innebär att barnen sedan ändå måste placeras. Ett tydligt barnperspektiv skall råda i alla ärenden gällande barn. Hur kan man hävda att det är ett barnperspektiv här? Om man misshandlat sina barn så grovt att man får flera års fängelse då har det varit allvarligt för tyvärr blir det oftast inte så hårda straff ändå får hon behålla ett annat barn. hur får man ihop det?
I press i veckan har man berättat om ett barn, en två årig flicka som bott i Sverige hela sitt liv. Hon placerades då hon var sju veckor och familjehemmet är allt hon känner till. Hon har ytterligare syskon som även de är placerade. NU har migrationsverket begärt att få passkort. Den enda slutsatsen man kan dra är att hon skall utvisas med sina föräldrar som inte klarar av att ta hand om henne. http://www.kuriren.nu/nknyheter/maria-tva-ar-ska-ut-8012955.aspx
Få av lagar runt barn är kopplade till konsekvenser dvs straff alltså händer inget om man låter bli att följa dem. Ett tydligt barnperspektiv skall vara rådande kan ni se det här?

Vad gör ni som styrande, ansvariga åt situationen? Vad gör du? Ditt parti?
Osa Eva Hallgren ordförande i BPIS (Barnperspektivet i Sverige)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar