Efter bokmässan

Då har jag varit på bokmässan. Såg en massa kändisar då jag mer eller mindre sprang både in och ut, hann inte så mycket mer. Jag har aldrig varit på bokmässan så det hade varit kul att strossa omkring lite men jag hade tyvärr annat inbokat, sedan gillar jag inte folkmassor. Att klämma sig fram och varmt och svettigt. Nej det slipper jag faktiskt gärna. Men jag gillar att titta på folk.
Kom på mig själv att titta mer på mäniskorna än böckerna.
I vilket fall så hade vi ett bra samtal. riksdagskvinnan hade fått förhinder. Sedan sitter hon väl inte kvar på samma ställe nu efter valet så det kanske inte var så intressant vad vet jag? Men forskaren var där. En underbar kvinna verkade det som och vi var nog rätt så överens i det mesta.
Det kommer något om det i GP imorgon.
Annars var det inte mycket som handlade om utsatta barn även om en del författare hade skrivit om just barn med olika problem och liknande.
Men jag hittade en http://www.gp.se/nyheter/ledare/1.2501580-dyrt-att-hamna-utanfor

Egentligen låter det bedrövligt, att man måste kunna sätta konkreta prislappar på utanförskapet för att nå fram till cheferna, de som besitter den ekonomiska makten i kommunerna. Det borde ju vara självklart för alla att det kostar mer att hålla en arbetslös ung vuxen flytande med hjälp av bidrag och andra stöd, än att se till att barnet fick den hjälp och det stöd som krävdes i skolan. Ändå hävdar seminariepanelen på Bokmässan att det är först nu när forskarna beväpnat sig med siffror som de verkligen får gehör för sina synpunkter.

På mässan har även Skolinspektionen en monter. Där står rapporter som handlar om de barn som Ingvar Nilsson talar om – barn i behov som nekas stöd. Och på senare år har skolchefer i Göteborg med omnejd sagt upp sig i protest när budgetkraven hamnat i konflikt med skollagen.

Samtidigt har ledande kommunpolitiker vägrat att ta sin del av ansvaret. Men till skillnad från de barn som drabbas, de som löper stor risk att hamna i framtida utanförskap, kommer de politiker undan som borde ha slagit näven i bordet. En del ”belönas” till och med med en riksdagskarriär.
 

Nej barns stöd skall inte får inte avgöras av vad det kostar. Det får inte vara för dyrt att lyckas med de mesta basala sakerna för att klara livet, som att klara skolan.