Lägga tid på fel saker

Och så var det ett socialkontor glömde koden till mailen så de öppnade inte sina mail på ett år http://www.svt.se/nyheter/regionalt/tvarsnytt/socialkontor-glomde-mejlen-under-ett-helt-ar
Fint.

Sedan en debatt artikel om att fel saker tar tid ifrån det som verkligen behöver göras. http://www.dn.se/debatt/valfarden-undermineras-av-vart-fokus-pa-utvarderingar/?nrdr=true

Allt fler ägnar sin arbetstid åt fel saker. Läkare och lärare ägnar högst hälften av sin arbetstid åt att träffa patienter eller elever. I stället tvingas de utföra sådant som syftar till att mäta servicen, vilket ökar risken för utbrändhet. Professionerna måste få utvecklas och förstärkas, skriver tre forskare.

Förvaltningsforskaren Lena Lindgren varnar exempelvis för att det i Sverige uppstått en ”trängsel” av utvärderande myndigheter som till slut kan motverka syftet med utvärderingarna. Vi kan lätt hitta exempel.

Samtidigt som bandy, dans, cirkus eller ”media” accepteras som profiler för våra skolor stoppade Skolinspektionen en Uppsalaskolas satsning på språk – mitt under pågående debatt om att svenska elevers läsförståelse försämras. Beslutet togs förra året på oklara grunder och trots att det inte fanns några invändningar mot undervisningens kvalitet. Följden blir att lärare och elever tappar förtroende för de utvärderande myndigheterna, och på så sätt underminerar utvärderingssamhället både sig självt och kärnverksamheten.

De skolor som belönas mest tycks vara de som är följsamma och slutar ta egna initiativ. Under sådana omständigheter kan hur många hundratals nya miljoner som helst satsas utan att våra barn nödvändigtvis lär sig mer

Mer resurser löser inte heller problemen när utvärderingssamhället medför att allt fler ägnar sin arbetstid åt fel saker. Forskare som till exempel Anders Forssell och Anders Ivarsson Westerberg visar hur läkare, sjuksköterskor och lärare producerar information som inte kommer till någon nytta.

Det har gått så långt att läkare, sjuksköterskor och lärare spenderar högst hälften av sin arbetstid med att träffa patienter eller elever. I stället tvingas de utföra alltmer av det som inom psykologiforskningen internationellt benämns som ”oskäliga arbetsuppgifter” – sådant som inget alls har att göra med yrkesrollen – och som markant ökar risken för utbrändhet.

Det tycks tyvärr vara så att ett av världens rikaste länder, Sverige, under ett par decennier har slösat betydande delar av välfärdssystemets gemensamma resurser på – ingenting

Utvärderingar mäter ofta fel saker eller så missar man det som är viktigt bara för att det inte enkelt låter sig mätas.
 

Det gäller socialen också. Dokumenterandet alltså och det här att tvingas lägga tid på fel saker.

Jag vill poängtera att jag inte är emot handläggare på socialen  på något sätt (det verkar vara de som tror det) utan jag anser att man behöver se över deras arbetssituation för att den skall bli bättre, dra åt sig duktiga engagerade handläggare som känner att de hinner göra ett bra jobb.
Då kan man också öka kraven på dem.
Och visst behöver det dokumenteras, men med måtta. Dokumenterandet skall handla om att säkerställa att man gör eller snarare sagt gjort rätt. Att kunna visa i efterskott vad man gjort och hur man gjort och varför man gjort. Men det finns så mycket annat som tar tid och som är onödigt. Som skulle kunna förenklas eller bara göras på ett annat sätt om det nu måste göras alls. Som det står i artikeln det får inte bli så att själva dokumenterandet tar  hälften av tiden, tar mer tid än själva jobbet i sig.

Sist hittade jag ett nyhetsinslag som fick mig att fundera lite.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=95&artikel=5841053
Ni får dra era egna slutsatser...