Pappors rätt att vara pappa

Man talar ofta om pappor som försvinner ut sina barns liv. Ibland på grund av ointresse, de har inte valt att blir pappa. Ibland för att de inte får för mamman som gör vad hon kan för att utesluta honom. Ibland för att paret går isär och de är så osams att pappan inte orkar kämpa för att få finnas kvar. Sedan skall vi inte sticka under stolen med att det finns de som inte är lämpade att vara föräldrar eller pappor. Men det finns de som vill och gör vad de kan men ändå nekas http://www.aftonbladet.se/wendela/familj/article11021626.ab?fb_action_ids=10152050486455418&fb_action_types=og.recommends&fb_source=other_multiline&action_object_map=%5B261354020655747%5D&action_type_map=%5B%22og.recommends%22%5D&action_ref_map=%5B%5D

Anna Hermansson och Jens Vendel längtade efter sitt första barn. Men fem veckor före beräknad förlossning blev Anna plötsligt mycket sjuk. På BB i Karlskrona konstaterades havandeskapsförgiftning, och Leon fick förlösas med akut kejsarsnitt i början av oktober. Annas liv gick inte att rädda.

Som om sorgen efter sambon och det ensamma ansvaret för sonen Leon inte var nog. I drygt två månader har Jens Vendel tvingats kämpa mot myndigheter för att få sitt faderskap godkänt. När ett ogift par får barn tillsammans måste faderskapet nämligen godkännas av mamman.

Har gått två månader

Nu måste i stället en tillfällig vårdnadshavare utses i Annas ställe, som i sin tur kan skriva på faderskapsintyget.

Men på två och en halv månad har socialförvaltningen i Olofström och tingsrätten fortfarande inte fastslagit vem det ska vara. Lille Leon är därmed utan juridisk företrädare.

Jens Vendel tycker att systemet är förlegat.

– Jag har erbjudit mig att göra ett dna-test eller lämna blodprov, men inget hjälper.

Får inte ersättning

Eftersom Jens inte är Leons far på pappret ännu, får han varken barnbidrag eller föräldrapenning. Och det ensamma föräldraskapet kräver all hans tid.

– Hade inte min chef ställt upp och betalat ut semesterersättning och slutlön hade jag fått leva på luft och vatten. Men jag har fått jättemycket hjälp från släkt och vänner.

Socialförvaltningen i Olofström har till slut, på Jens inrådan, föreslagit Leons moster som tillfällig vårdnadshavare, men beslutet från tingsrätten dröjer ytterligare.

Nog borde vi ha kommit lite längre i den frågan i Sverige eller?