Den är från 20008 men lika aktuell. Jag fattar inte att man inte lär sig. att man inte utvecklar, förändrar, förbättrat utan samma kritik samma problem skall bestå år efter år.
Man har intervjuat 68 ungdomar som var LVUáde
Kränkande skola för brottslighet och knark. Självmordstankar och rymningar. Smålandsposten har pratat med 68 ungdomar som varit omhändertagna enligt LVU. Omdömena om vården är genomgående starkt kritiska.En tjej som var på institution säger:
"Jag upplevde inte att det var några som lyssnade på mig över huvudtaget. Personalen på socialförvaltningen frågade mig om hur jag mådde, men de lyssnade inte på vad jag svarade.En till på institution
Jag fick läsa igenom det de hade skrivit om mig och mitt ärende. Jag tyckte inte att det stämde med vad som sagts, men de ville inte ändra på det.
Jag gillade inte stället jag kom till. Men efter ett tag var det okej. Jag tror inte att man ska vara för länge på ett hem. Man anpassar sig för mycket. Man lär känna andra som mår dåligt och det är inte alltid så bra.
"Hela skiten med LVU var kränkande. Jag rymde flera gånger och försökte förklara att det inte var bra på hemmet jag hamnade på. Efter jag kom ut så släppte de mig bara. De pratade om uppföljningar, men det har de inte gjort.En kille
"När det gällde själva beslutet tycker jag inte att de som bestämde tog till sig det jag sa. Men nu i efterhand kanske det var bra ändå. Själva hemmet var bra för mig, skulle jag inte kommit dit så skulle det ha gått riktigt åt helvete tror jag. Jag har slutat med narkotika, nästan. Det är mest alkohol och lugnande tabletter jag går på nu. En sak som jag tänkte på var att de inte gjort någon uppföljning. Jag ansökte om pengar för att kunna plugga. Jag fick pengarna men ingen har kollat vad jag använde dem till. De har inte träffat mig eller så i efterhand heller. Det tycker jag är dåligt. Det är ganska mycket skattepengar lagda på mig, vill man inte veta om pengarna investerades i något som gav resultat då?"
Kille 18 år:
"Det kändes ungefär som om man satt och kollade på en film om sig själv. Alla andra bara bestämde allt, hur jag mådde, vad jag ville och så vidare. Jag fick inte igenom något. Jag var hos en familj först, men sen ville de som bestämde att jag skulle vara på ett hem istället. Jag rymde därifrån tillbaka till familjen. Jag ville bo där, familjen ville att jag skulle bo där, men de som bestämde tyckte inte att det var bra.Det är ett antal berättelser läs dem gärna. Men utifrån den sista, de flesta av barnen ungdomarna var placerade på institution. Barn skall inte bo på institution de skall bo i en familj. och den sista berättelsen bekräftar ju det han rymde dit igen. Varför fick han inte stanna där?
Det är bättre med familjehem och då borde man även hjälpa oss, stötta oss i att göra ett bra jobb men istället lyfts alltid det negativa. LVU är kass. Ja i många fall där barn/ungdomar hamnar på institution men för 90 % av de som hamnar i familjehem går det bra. Varför lär man sig inte utan samma diskussion dyker upp m med 10-15 års intervaller? vi måste bli bättre på att göra ett bra jobb.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar