Ice age

Tyvärr finns det hur mycket som helst att skriva om.
Utifrån vad jag skrev igår om att man måste garantera att det blir bättre hittade jag denna. http://www.calgaryherald.com/Fatal+Care+Dead+days+story+Baby+Delonna/9203274/story.html visserligen inte i Sverige men ändå. Det är i USA. En mamma blir av med sin fyra månaders baby. Hon beskriver då polisen kommer vilken panik hon kände. De vill ta mitt barn, de skall minsann inte ta mitt barn.
Jag kan bara säga att jag känner igen mig. Då jag mötes av socialsekreterarna med uppsägningen var det som ett vart håll slukade mig. Det var som en mardröm som man bara ville vakna ur. Hela tiden med en enda tanke dunkande i huvudet; det här händer inte, det kan inte hända, det får inte hända.
Så här får man väl inte göra. så här kan de väl inte göra. Vad skall jag göra? inget att sätta emot.
Som sagt om man tar barn måste man kunna garantera att det blir bättre.
Men för mamman i USA  gick det åt skogen. Sex dagar senare var babyn död.

Det är lätt att skuta ifrån sig med att det inte var i Sverige men det händer ju faktiskt här också. Donia Hassan som dog i sitt familjehem. Marianne Sigströms pojke som dog i sitt familjehem.

Kommun efter kommun får kritik men ingen får ens böter. Man kräver inte rättelse i de enskilda ärendena.
Lundby i Göteborg får kritik för att de låter ekonomin gå före lagen http://www.svd.se/nyheter/inrikes/skarp-kritik-mot-socialtjanst_8767554.svd

PÅ JO´s sida under publicerade beslut är det senast Markaryd som får kritik http://jo.se/ .

Fagersta har fått kritik men säger t.o.m i press att de struntar i det eftersom det är kommunstyre så de gör som de vill. Drabbade tar till det de kan http://fagersta-posten.se/insandare/1.2293621-fagersta-sparkar-nedat men det är som att slåss mot en väderkvarn. Det är omöjligt att vinna om inte de som är satta att granska gör sitt jobb.

Har börjat begära ut siffror för granskning av socialtjänsten. Håller på att jämföra det första halvåret då socialstyrelsen hade hand om granskningen och sedan 1 juni då IVO har hand om den. Kan säga att det inte ser bra ut. Färre ärenden har lett till kritik än då socialstyrelsen hade hand om det och då förlorade de ansvaret redan efter 3 år eftersom det blev för lite konsekvenser.

Barn berättar som vuxna hur de misskötts utan att någon reagerar http://www.tv4.se/efter-tio/klipp/under-15-%C3%A5r-f%C3%B6rgrep-sig-morfadern-p%C3%A5-jeanette-2492460 kvinnan i det här inslaget utsattes för sexuella övergrepp av sin morfar från att hon var fyra månader tills hon var femton och ingen har förstått eller gjort något?
Vad ger det? hur kan någon tända på det? Man kan undra vad någon får ut av att utsätta ett fyra månders baby för sexuella övergrepp. Denna någon måste ju vara allvarligt sjuk i huvudet.

Ibland känner jag mig som den där lilla ekorren i Ice age. Ni vet han som jagar en nöt i varenda film.
För mig symboliserar nöten något som behöver knäckas, eller hoppet om att något skall/kan knäckas. Som om eller när den knäcks blir underbart och kan njutas av många.

Precis som han jagar jag också en nöt ett hopp. Jag jagar för att jag vill knäcka, det här ur dåliga systemet. Systemet som gör att människor, barn far illa.
Det jag jagar är hoppet, hoppet om att det ändå skall bli en förändring, något skall hända, någon med makt skall slå näven i bordet och säga att nu är det nog, skall göra något.
Jag jagar hoppet lika mycket lika hårt som ekorren i filmen hur dumt det än ser ut, hur meningslöst det än verkar eftersom det inget händer.
Men jag vill vara som den där ekorren, lika envis, lika obenägen att ge upp. Jag vill inte, tänker inte ge upp. Jag vill inte ge upp hoppet, för förlorar vi hoppet så händer det ju ingenting. Slutar vi jaga en förändring så händer det ingeting. vi accepterar som det är. Så jag efterlyser lite mer av ekorrens envishet.
Vad är nöten för dig? Vad är det du vill käcka? förändra?