måndag 14 oktober 2013

Bio barn i familjehem

Igår var det ett stort uppslag med ett familjehem i Norge där en biologisk son gått till angrepp på en 3 årig fosterpojk. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17640754.ab Leken urartade och den biologiska pojken i fosterhemmet stack kniven i en treårig placerad grabb och dödade honom. Hans pappa försökte stoppa honom och blev själv skuren så han fick åka in.

Vilken tragedi.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17646010.ab
Den tre år gamla pojken hade bott hos familjen sedan maj i år. Barnet stod under socialtjänstens översyn och hade funnit att det var en lösning för honom att bo hos familjen. Deras hemmaliv beskrivs som tryggt, polisen har aldrig gjort utryckningar till adressen och familjen förekommer inte i några ärenden hos socialtjänsten. Enligt uppgifter till VG fanns det ingenting som tydde på att familjehemmet inte skulle vara en bra plats för den lilla pojken att växa upp på.
 
Man glömmer så lätt de biologiska barnen i familjehemmen. De har inte valt men det är viktigt att de får egen plats, att de ändå är med på att man jobbar som man gör och att de får säga sitt. Man kan undra vad som ligger under då ett sådant hat väller fram att han dödar ett litet barn och är så arg att han nästan inte går att stoppa. Att han i ilskan t.o.m sticker kniven i sin far då han försöker stoppa honom. Att de fick binda honom för att kunna ta hand om treåringen.

Det är som sagt så lätt att glömma de biologiska barnen.
Vår son kan inte förstå varför dem han växt upp med som han kommit att se som sina syskon bara plötsligt är borta.
Han kan inte förstå varför vi inte får ha kontakt, vi har ju inte gjort något fel.
Han kan inte förstå varför varje träff är övervakad. Enlig lag är det inte tillåtet utan ett beslut och det har vi rätt att överklaga.
Han kan inte förstå varför vi inte får skicka brev eller sms med kort på saker han gör eller som är viktiga för honom som han skulle vilja dela med sig.
Han har inte valt och han är lika drabbad, lika utsatt lika misshandlad i hela den här hanteringen. Men honom är det ingen som tar hänsyn till. Hans intressen är det ingen som tar hänsyn till och barnens som sitter i andra ändan och saknar och länktar och har samma behov är det heller ingen som lyssnar till. Nej man försöker sätta munkaveln på allt under förtäckta hot. Om du inte så får ni inte... Om ni inte så ...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar