Trasdockans pris. och annat smått och gott

Det finns en grupp som arbetar för barn som utnyttjats sexuellt. De samlas varje år för att uppmärksamma och delar nu sedan något år ut ett pris, jag skrev om det härom dagen. Nu i år blev det Mirijam som driver Lisa ärendet som jag också skrivit om. Det är hon och jag som tillsammans planerat upp dagen d 3 oktober. Här är en länk till henns tacktal. http://www.youtube.com/watch?v=ISEivbEWEGg#  Hoppas att den fungerar.

Sedan märks bristerna i lagen på andra sätt. Vad sägs om familjen som använde surugatmamma från Indien. Det var alltså både deras ägg och deras sperma http://www.expressen.se/kvp/kampade-for-att-fa-bli-foraldrar-till-egna-barn/ ändå tog det sedan över 16 månader för dem att godkännas som föräldrar åt sina egna barn här i Sverige.

I november 2011 föddes, till Jonas Ingrids stora lycka, två friska flickor som de skulle ta hem till Sverige. Redan innan hade Jonas och Ingrid kontaktat Familjerättsbyrån i Malmö för att ha alla papper i ordning. De blev informerade om att Jonas skulle bli erkänd som barnens vårdnadshavare och att Ingrid skulle göra en närståendeadoption av barnen.

Tilldelades advokat

– Vi fick en handlingsplan och det hela skulle vara klart på några månader sade de på föräldrarätten. Men när vi kom hem med alla dokument vi fått med oss korrekt ifyllda så meddelade de att de hade ändrat sig, och i stället skulle ärendet gå via tingsrätten, berättar Ingrid.

– Flickorna tilldelades en advokat och det gjordes en stämningsansökan mot mig som pappa, för att göra faderskapsutredning via tingsrätten. Det kändes jättekonstigt, säger Jonas.

Paret fick i mars 2012 veta att ärendet inte skulle tas upp förrän i juni samma år, vilket innebar att deras döttrar skulle vara utan vårdnadshavare i ytterligare tre månader. Enligt myndighetspraxis likställs surrogatfödda barn med ensamkommande flyktingbarn och saknar juridisk trygghet tills de har fått godkända vårdnadshavare.

– Jag blev jätteledsen. I praktiken innebar det att vi inte ens kunde hämta ut medicin till våra barn om de blev sjuka. Jag var tvungen att skaffa en god man åt barnen, säger Ingrid.

Åtta månader efter att döttrarna kommit till Sverige blev Jonas äntligen erkänd som biologisk pappa och vårdnadshavare. Under denna tid hade varken föräldrapenning eller barnbidrag betalats ut.

det är inte alls bra att barn ska behöva befinna sig ett sådant osäkert läge under lång tid. Det uppstår en rad problem, dels ekonomiskt för föräldrarna och dels för barnens skull vid läkarkontakter och i juridiska frågor, om det skulle hända pappan något, säger Anna Johansson.
För Jonas och Ingrid blev inte heller närståendeadoptionen en enkel match. Helt plötsligt klassades den i stället som en internationell adoption och det som skulle ha tagit några månader blev en lång kamp mot myndigheter där referenser skulle förhöras om Ingrids lämplighet som mor, hembesök skulle göras och dessutom skulle Ingrid behöva kosta på en läkarundersökning för tvåtusen kronor. Vid det laget var Ingrid less på att bevisa att hon dög som mor, hon menar att hon emotionellt och praktiskt redan varit flickornas mamma i över ett år.
– Jag ringde och grät i telefonen, jag förstod inte vad problemet var, varför måste man göra processen svårare? frågar hon sig

Först i mars i år blev Ingrid Ingemansson godkänd som förälder till döttrarna Ellie och Annie, som då hunnit bli 16 månader gamla.
 

– Socialstyrelsen måste ha riktlinjer för hur man hanterar det här, och det gäller nu på en gång, säger hon

Kerstin Håkansson, enhetschef på familjerätt - familjestöd på sociala resursförvaltningen i Malmö meddelar att det enda de kan göra i väntan på nya lagar är att följa den rådande svenska lagstiftningen, men att riktlinjerna är bristfälliga.

– Det finns ju ännu inget riktigt regelverk, politikerna har inte hunnit ifatt. Risken finns att det blir godtyckligt, att man agerar olika beroende på var i landet man befinner sig. Det är en komplicerad fråga. Jag förstår att det är en väldigt besvärlig situation för föräldrarna, säger hon till Kvällsposten.  

Ja vad säger man? Att man skall utgå ifrån barnen och deras behov framstår väl som ett skämt.

Man uppskattar att det finns över hundra barn Sverige som är surrogatfödda i Indien. Antalet barn som kommer hit varje år från Indien har tredubblats sen 2010.

När barnen väl är i Sverige väntar en lång juridisk process där tingsrätten, migrationsverket, socialtjänsten och försäkringskassan är inblandade. Än så länge saknas ett tydligt regelverk för hur dessa ärenden ska skötas. Ett problem är att även om den biologiska modern avsagt sig mödraskapet så bokförs hon ofta som modern hos skatteverket. Om det inte går att nå modern för att hon ska fastställa vem fadern är så blir det ett ärende för tingsrätten.

Från och med i juni i år och två år framåt pågår en regeringsutredning ledd av lagmannen Eva Wendel Rosberg där man ska ta ställning till om surrogatmödraskap utan vinstintresse bör tillåtas i Sverige

Lagen måste ändras till att utgå i från barnen.